Staden Stockholm år 1768 var lugn på ytan, men i maktens korridorer var det mindre lugnt. Osignerad målning från 1768. Foto: Wikimedia Commons

Två män mot fyra ständer

Det är allmänt känt att Sverige i årtusenden har styrts av kungar och, om det inte fanns någon kung, riksföreståndare. Vad som däremot inte är lika känt är de fem dagar i december 1768 då Sverige var utan statshuvud. Denna händelse är känd som Decemberkrisen och kom att bli betydande för den politiska utvecklingen i 1700-talets Sverige.

Torsdagen den 15 december 1768 antecknade en 22-årig man följande i sin dagbok efter den dagens rådsmöte: ”[…] Konungen sade Som jag äskat [begärt] svar som idag på min proposition om R: Ständers [Riksens Ständers] sammankallande ock [och] Ricksens [Riksens] Råd eij [ej] det mig gifvit så blifver jag vid det jag sackt [sagt] i mit dictamen ock kan eij mera med Rickstyrelsen mig befatta tils [tills] des [dess] at Ricksens Ständer sammankallas.”

Adolf Fredriks son Gustaf (1746-92) smidde våldsamma planer mot ständerna.
Målning av Alexander Roslin (1718-93), daterad mellan 1771-75. Foto: Wikimedia Commons

Mannen som skrev denna dagboksanteckning var ingen annan än kungens äldste son, kronprins Gustaf (1746–92). Han var en av de väldigt få i riksrådet denna decemberdag som inte blev bestört när kung Adolf Fredrik (1710–71) yttrade dessa ord och, därefter, vände på sin fåtölj för att markera att det nu inte längre satt någon kung på Sveriges tron.

Stor bestörtning utbröt då i rådet och kungen blev snart omringad av upprörda män som försökte övertala honom till att ändra sitt beslut. Även Gustaf skyndade sig fram. Han visste hur lättövertalad hans far kunde vara och var rädd att rådsmedlemmarna skulle lyckas få Adolf Fredrik att ändra sig. När han kom fram klargjorde han därför bestämt för dem att kungen inte kunde ändra sig. Därefter förde han kungen med sig ut ur salen.

Senare samma dag underrättade kronprinsen, på kungens order, ämbetsverken om vad som hänt och förbjöd dem att bruka faderns namnstämpel.

Gustafs dagboksanteckning från 16 december innehåller ett enda ord: ”Interregnum”. Interregnum är benämningen på den tid som råder efter att en monark lämnat tronen utan att en efterträdare tagit över direkt efteråt. Från den 15 december 1768 hade Sverige alltså ingen kung.

Denna händelse är känd som ”Decemberkrisen”. Den planerades av Gustaf och genomfördes av Adolf Fredrik och är en betydande händelse då den kom att bli början på slutet på ständerväldet i Sverige, men för att förstå varför Decemberkrisen alls ägde rum måste man gå tillbaka i tiden.

Bakgrunden till Decemberkrisen

Adolf Fredrik (1710-71) fann sig inte alltid den roll riksdagen tvingat på honom.
Odaterad målning av Gustaf Lundberg (1695-1786). Foto: Wikimedia Commons

 Till följd av Karl XII:s krig, som raserat och utarmat Sverige, hade ett starkt missnöje med det kungliga enväldet väckts. När denne kung till sist dog den 30 november 1718 och efterträddes av sin yngre syster Ulrika Eleonora d.y. (1688–1741) krävde därför riksdagens fyra ständer – adeln, prästerna, borgarna och bönderna – att den nya monarken skulle avstå från den enväldiga kungamakten. Hon gick med på det och den politiska makten tillföll riksdagens fyra ständer. Detta blev början på den så kallade frihetstiden som varade fram till 1772. Denna tid idealiseras och förskönas ofta i historieskrivningen och brukar definieras som en tidig demokrati, men det var snarare en epok av korruption och mutor som huvudsakligen gynnade den adliga eliten. Monarken hade endast tillåtelse att råda inom hovförvaltningen, utfärda adelskap och vara Nordstjärne-, Svärds- respektive Serafimerordens mästare.

Två partier bildades under den här tiden: hattpartiet som bedrev en aggressiv utrikespolitik och strävade efter att gynna handeln samt mösspartiet som var mer inriktade på att bevara freden.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Världens åttonde underverk, Bärnstensrummet i Sankt Petersburg

Världens åttonde underverk, Bärnstensrummet i Sankt Petersburg

🟠 KULTUR Många härskare har genom historiens gång mottagit mer eller mindre ovanliga och uppseendeväckande gåvor: allt från lejon till statyetter. Peter den store, som var tsar av Ryssland från 1682 till sin död år 1725, fick till och med ett helt rum. Detta rum, som utgjordes av bärnstenssmyckade paneler, var en gåva till den ryske tsaren från kungen av Preussen, Fredrik Wilhelm I. Den här exklusiva gåvan mottogs 1717 och dekorerades senare mycket flitigt.

Ej redaktionellt material

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Tänk på att du är juridiskt
ansvarig för dina kommentarer

Läs även:

Kristendomen och vikingakvinnorna

Kristendomen och vikingakvinnorna

🟠 När kristendomen kom till Sverige var det kvinnorna som var de första att anta den nya tron. Nu ska vi titta på hur kristendomen kom att förändra kvinnornas liv i vårt land och på vilket sätt den nya läran gav tillvaron en ny dimension. Vad var då huvud­skillnaden mellan hedendomen och den kristna tron?

Den mystiska och magiska katten

Den mystiska och magiska katten

🟠 HISTORIA Vår älskade huskatt är ett minst sagt komplext ämne inom den gamla svenska folktron. Den troddes kunna göra ett barn till antingen mara eller varulv, troddes stå i förbund med trolltyg och påverka vädret. Att döda eller ens hata en katt gav otur och om en kvinna ville få en god make var det bäst för henne att hon var snäll mot huskatten.

Att skapa en vampyr

Att skapa en vampyr

🟠 HISTORIA Den fjärde maj 1932 hittades den frånskilda, prostituerade Lilly Lindeström ihjälslagen på sin ottoman i lägenheten på Sankt Eriksplan i Stockholm. Brottsplatsen var ordentligt städad, pengar och bankbok låg orörda i hennes handväska, men en såsslev med rödbruna fläckar hittades och detta fynd gav upphovet till teorin om att mördaren skulle ha druckit Lilly Lindeströms blod ur den. Ingen misstänktes för mordet och än idag är det olöst.

Nyhetsdygnet

Det hettar till i Janouchs roman

🟠 BOKRECENSION Katerina Janouch har skrivit ett flertal romaner och andra böcker. Länge förekom hon i systemmedias sammanhang och blev ett begrepp i allmänna bokhandeln. När hon så började kritisera det rådande samhällsklimatet blev hon utfryst. Men hon gav inte upp utan använde sina talanger till att skildra det Sverige som regimen inte vill kännas vid. Med andra ord, hon blev dissident och samhällskritiker. År 2020 kom del ett i hennes samhällskritiska romanserie, Blodsådd. Nu kommer del två, Ingen kvinnas land. NyT har läst den.

En god introduktion till politisk islam

🟠 BOKRECENSION I dag kan ingen komma undan islam i Sverige. Islams bildförbud kan leda till att en känd svensk konstnär behöver personskydd dygnet runt. Människor kan spränga sig själva i luften på europeisk mark med hänvisning till islam. Islam finns mitt ibland oss; när jag vandrar omkring i Uppsala kan jag få syn på en påtaglig symbol för islam, nämligen den väldiga Uppsalamoskén.

Världens åttonde underverk, Bärnstensrummet i Sankt Petersburg

🟠 KULTUR Många härskare har genom historiens gång mottagit mer eller mindre ovanliga och uppseendeväckande gåvor: allt från lejon till statyetter. Peter den store, som var tsar av Ryssland från 1682 till sin död år 1725, fick till och med ett helt rum. Detta rum, som utgjordes av bärnstenssmyckade paneler, var en gåva till den ryske tsaren från kungen av Preussen, Fredrik Wilhelm I. Den här exklusiva gåvan mottogs 1717 och dekorerades senare mycket flitigt.

Knutgubbarna flockas ännu när julen är slut

🟠 TRADITIONER Den trettonde januari dyker knutgubbarna upp. Det vet ni väl? Traditionen kan ses som en folklig tolkning av högtidlighållandet av helgonet Knut Lagard som mördades på 1100-talet. Men de här lokala figurerna bär knappast några likheter med helgon. Hyss och snasktiggeri är inte direkt himmelska tjänares fokusområden. Knutgubbar däremot fullkomligen frossar i sådant. Och grips inte av någon trendig förkylnings­panik, de nyttjar både masker och sprit.

James Webbteleskopet operationellt trots PK-angrepp

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK NASA bytte inte namn på sitt nya tekniska underverk för 10 miljarder dollar, James Webb Space Telescope, trots upprörda känslor för att det var uppkallat efter den tidigare NASA-administratören James Webb, påstås ha gått med på statlig diskriminering av homosexuella och lesbiska anställda på 1950- och 1960-talet. Observatoriet har nu vecklat ut sina speglar och sin solsköld – efter flera spända dagar är det största och mest sofistikerade rymdteleskopet som någonsin skickats upp nu snart klart för användning.

Hylte: från bruksort till mångkultur

🟠 REPORTAGE Nya Tider har under en tid fått rapporter om att kommunen Hylte i Hallands län alltmer domineras av islamister och ökande otrygghet. Eftersom centralorten Hyltebruk är en liten bruksort på landet blev vi överraskade, så vi åkte dit och fann ett samhälle där mycket hade fått en muslimsk prägel, men där en tystnadskultur gjorde det svårt att hitta någon som ville uttala sig.

Containerbrist förvärrar begynnande matkris – Nya Tider i Wuhan: Inga spår av viruskatastrof

🟠 Covid-restriktioner förvandlar hamnar till flaskhalsar. Överfulla hamnar och försenade varutransporter ger förstörd mat. Kina har ett stort handelsöverskott då deras industriproduktion går för fullt medan stora delar av väst går på halvfart på grund av snart årslånga nedstängningar. Nya Tider besökte Wuhan och kunde förvånat konstatera att livet där är normalt medan omvärlden fortfarande efter ett år lever med varierande grad av nedstängningar.

Kristendomen och vikingakvinnorna

🟠 När kristendomen kom till Sverige var det kvinnorna som var de första att anta den nya tron. Nu ska vi titta på hur kristendomen kom att förändra kvinnornas liv i vårt land och på vilket sätt den nya läran gav tillvaron en ny dimension. Vad var då huvud­skillnaden mellan hedendomen och den kristna tron?

Aroniabär och fläderbär

🟠 Än är det inte för sent att plocka bär. Två riktigt nyttiga bär hittar vi i våra trädgårdar nu. Aroniabär är en uppstickare som visat sig vara ett riktigt superbär. Fläderbär har använts som en gammal och beprövad förkylningskur i århundraden, och har även visat sig vara behjälplig i att förebygga eller lindra influensa.

Annonser

Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos Spelpressen
Allt du behöver veta om casino utan spelpaus
Svenskaonlinecasinon – Din jämförelsesida för svenska casino online
Jämför casino utan svensk licens hos Nya-Casinon.online
Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Viktig information om casino utan licens finns på casinoutanlicens.net
Bra sportbonusar hittar du på betting utan svensk licens
Finlands största sajt gällande nya casinon uudetkasinot.com
En sammanställning av information om utländska casino hittar du på Casinofrog.com.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

123 037 97 35

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2021 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.