Staden Stockholm år 1768 var lugn på ytan, men i maktens korridorer var det mindre lugnt. Osignerad målning från 1768. Foto: Wikimedia Commons

Två män mot fyra ständer

Det är allmänt känt att Sverige i årtusenden har styrts av kungar och, om det inte fanns någon kung, riksföreståndare. Vad som däremot inte är lika känt är de fem dagar i december 1768 då Sverige var utan statshuvud. Denna händelse är känd som Decemberkrisen och kom att bli betydande för den politiska utvecklingen i 1700-talets Sverige.

Torsdagen den 15 december 1768 antecknade en 22-årig man följande i sin dagbok efter den dagens rådsmöte: ”[…] Konungen sade Som jag äskat [begärt] svar som idag på min proposition om R: Ständers [Riksens Ständers] sammankallande ock [och] Ricksens [Riksens] Råd eij [ej] det mig gifvit så blifver jag vid det jag sackt [sagt] i mit dictamen ock kan eij mera med Rickstyrelsen mig befatta tils [tills] des [dess] at Ricksens Ständer sammankallas.”

Adolf Fredriks son Gustaf (1746-92) smidde våldsamma planer mot ständerna.
Målning av Alexander Roslin (1718-93), daterad mellan 1771-75. Foto: Wikimedia Commons

Mannen som skrev denna dagboksanteckning var ingen annan än kungens äldste son, kronprins Gustaf (1746–92). Han var en av de väldigt få i riksrådet denna decemberdag som inte blev bestört när kung Adolf Fredrik (1710–71) yttrade dessa ord och, därefter, vände på sin fåtölj för att markera att det nu inte längre satt någon kung på Sveriges tron.

Stor bestörtning utbröt då i rådet och kungen blev snart omringad av upprörda män som försökte övertala honom till att ändra sitt beslut. Även Gustaf skyndade sig fram. Han visste hur lättövertalad hans far kunde vara och var rädd att rådsmedlemmarna skulle lyckas få Adolf Fredrik att ändra sig. När han kom fram klargjorde han därför bestämt för dem att kungen inte kunde ändra sig. Därefter förde han kungen med sig ut ur salen.

Senare samma dag underrättade kronprinsen, på kungens order, ämbetsverken om vad som hänt och förbjöd dem att bruka faderns namnstämpel.

Gustafs dagboksanteckning från 16 december innehåller ett enda ord: ”Interregnum”. Interregnum är benämningen på den tid som råder efter att en monark lämnat tronen utan att en efterträdare tagit över direkt efteråt. Från den 15 december 1768 hade Sverige alltså ingen kung.

Denna händelse är känd som ”Decemberkrisen”. Den planerades av Gustaf och genomfördes av Adolf Fredrik och är en betydande händelse då den kom att bli början på slutet på ständerväldet i Sverige, men för att förstå varför Decemberkrisen alls ägde rum måste man gå tillbaka i tiden.

Bakgrunden till Decemberkrisen

Adolf Fredrik (1710-71) fann sig inte alltid den roll riksdagen tvingat på honom.
Odaterad målning av Gustaf Lundberg (1695-1786). Foto: Wikimedia Commons

 Till följd av Karl XII:s krig, som raserat och utarmat Sverige, hade ett starkt missnöje med det kungliga enväldet väckts. När denne kung till sist dog den 30 november 1718 och efterträddes av sin yngre syster Ulrika Eleonora d.y. (1688–1741) krävde därför riksdagens fyra ständer – adeln, prästerna, borgarna och bönderna – att den nya monarken skulle avstå från den enväldiga kungamakten. Hon gick med på det och den politiska makten tillföll riksdagens fyra ständer. Detta blev början på den så kallade frihetstiden som varade fram till 1772. Denna tid idealiseras och förskönas ofta i historieskrivningen och brukar definieras som en tidig demokrati, men det var snarare en epok av korruption och mutor som huvudsakligen gynnade den adliga eliten. Monarken hade endast tillåtelse att råda inom hovförvaltningen, utfärda adelskap och vara Nordstjärne-, Svärds- respektive Serafimerordens mästare.

Två partier bildades under den här tiden: hattpartiet som bedrev en aggressiv utrikespolitik och strävade efter att gynna handeln samt mösspartiet som var mer inriktade på att bevara freden.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Ralph och Kobran

Ralph och Kobran

🟠 HISTORIA Ericofonen – eller Kobran, som den kom att kallas – var en banbrytande uppfinning inom telefonin av anledningen att den var första telefonen som var designad och konstruerad i ett enda stycke. Uppfinnaren bakom Kobran var den svenske formgivaren Ralph Lysell.

Ansgar – Nordens apostel

Ansgar – Nordens apostel

🟠 HISTORIA De flesta har hört talas om Ansgar. Han är en viktig person i vår historia. Ofta sägs det att Sverige kristnades genom Ansgars verksamhet, men så var det inte riktigt. Sveriges kristnande var en lång process, men man kan säga att Ansgar lade en viktig grundsten eftersom han var den förste kände missionären i vårt land. Han var också den förste främmande besökaren i Sverige som vi vet namnet på.

Bågskytten västgötarna älskade

Bågskytten västgötarna älskade

🟠 HISTORIA Stenkil, som var kung av Sverige på 1060-talet, uppskattades mycket av västgötarna och stödde den kristna missionen i Svitjod. Enligt Adam av Bremen, som var samtida med denne kung, tillhörde Stenkil Erik Segersälls ätt.

Kungen anglosaxarna mindes

Kungen anglosaxarna mindes

🟠 HISTORIA Det har funnits många svenska sagokungar som har präglat berättelserna om Sveriges historia. En av dessa är Ottar Vendelkråka som, precis som sin far Angantyr, finns omnämnd i det anglosaxiska 700-talseposet Beowulfkvädet samt i Ynglingasagan.

Odhner och konsten att räkna

Odhner och konsten att räkna

🟠 HISTORIA Räknemaskinen kan vara till mycket stor nytta inom matematik och tack vare den svenske uppfinnaren Willgodt Odhner kunde en räknemaskin som var både praktisk och enkel att använda tillverkas.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Spanska inbördeskriget i svensk utgåva – bättre än Beevor

🟠 BOKRECENSION De flesta svenska högerradikaler är protestanter. Och ser historiskt Spanien, en av katolicismens högborgar, som alltifrån fiende till likgiltig makt. Så det spanska inbördeskriget, som nog hade ”högerradikalism” i det ena lägret, i Francosidan som stred för tronen och altaret, lockar inte svenska högerradikaler i gemen. Men trots det kan spanska inbördeskriget vara värt att studera. En nyutkommen bok föranleder Nya Tiders recensent att bege sig till det soliga Spanien under dess blodiga 1930-tal.

Åsle Tå

🟠 KULTUR I ett vackert, böljande landskap nedanför Ålleberg och Karleby, i närheten av Falköping, i Åslesänkan ligger Åsle Tå. Tågatan följer Kolaforsen och gatan kantas av små stugor omgivna av trädgårdstäppor med ”mormorsblommor” så som akleja, blåklint, liljor, lavendel och fingerborgsblommor. Här finns även stenmurar och träd av alla slag. Här möts vi av en unik miljö med den största samlingen av backstugor i Sverige från 1700- och 1800-talen.

Ramverk – verktyg för att strukturera, påverka och koordinera

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ramverk, eller på engelska, frameworks, är de metodologiska principer som formar hur vi tänker, agerar och interagerar i en alltmer komplex värld. I den här artikeln tittar vi på ramverkens ursprung och följer deras historia från antikens militära strategier till moderna digitala verktyg, samtidigt som vi undersöker deras roll inom områden som marknadsföring, underrättelseverksamhet, utbildning eller cybersäkerhet.

Ralph och Kobran

🟠 HISTORIA Ericofonen – eller Kobran, som den kom att kallas – var en banbrytande uppfinning inom telefonin av anledningen att den var första telefonen som var designad och konstruerad i ett enda stycke. Uppfinnaren bakom Kobran var den svenske formgivaren Ralph Lysell.

Ansgar – Nordens apostel

🟠 HISTORIA De flesta har hört talas om Ansgar. Han är en viktig person i vår historia. Ofta sägs det att Sverige kristnades genom Ansgars verksamhet, men så var det inte riktigt. Sveriges kristnande var en lång process, men man kan säga att Ansgar lade en viktig grundsten eftersom han var den förste kände missionären i vårt land. Han var också den förste främmande besökaren i Sverige som vi vet namnet på.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.