Skip to Content

Staden Stockholm år 1768 var lugn på ytan, men i maktens korridorer var det mindre lugnt. Osignerad målning från 1768. Foto: Wikimedia Commons

Två män mot fyra ständer

Digital utgåva

Det är allmänt känt att Sverige i årtusenden har styrts av kungar och, om det inte fanns någon kung, riksföreståndare. Vad som däremot inte är lika känt är de fem dagar i december 1768 då Sverige var utan statshuvud. Denna händelse är känd som Decemberkrisen och kom att bli betydande för den politiska utvecklingen i 1700-talets Sverige.

Publicerad: 3 december, 2018, 17:17

  • Svenska

Läs även

Torsdagen den 15 december 1768 antecknade en 22-årig man följande i sin dagbok efter den dagens rådsmöte: ”[…] Konungen sade Som jag äskat [begärt] svar som idag på min proposition om R: Ständers [Riksens Ständers] sammankallande ock [och] Ricksens [Riksens] Råd eij [ej] det mig gifvit så blifver jag vid det jag sackt [sagt] i mit dictamen ock kan eij mera med Rickstyrelsen mig befatta tils [tills] des [dess] at Ricksens Ständer sammankallas.”

Adolf Fredriks son Gustaf (1746-92) smidde våldsamma planer mot ständerna.
Målning av Alexander Roslin (1718-93), daterad mellan 1771-75. Foto: Wikimedia Commons

Mannen som skrev denna dagboksanteckning var ingen annan än kungens äldste son, kronprins Gustaf (1746–92). Han var en av de väldigt få i riksrådet denna decemberdag som inte blev bestört när kung Adolf Fredrik (1710–71) yttrade dessa ord och, därefter, vände på sin fåtölj för att markera att det nu inte längre satt någon kung på Sveriges tron.

Stor bestörtning utbröt då i rådet och kungen blev snart omringad av upprörda män som försökte övertala honom till att ändra sitt beslut. Även Gustaf skyndade sig fram. Han visste hur lättövertalad hans far kunde vara och var rädd att rådsmedlemmarna skulle lyckas få Adolf Fredrik att ändra sig. När han kom fram klargjorde han därför bestämt för dem att kungen inte kunde ändra sig. Därefter förde han kungen med sig ut ur salen.

Senare samma dag underrättade kronprinsen, på kungens order, ämbetsverken om vad som hänt och förbjöd dem att bruka faderns namnstämpel.

Gustafs dagboksanteckning från 16 december innehåller ett enda ord: ”Interregnum”. Interregnum är benämningen på den tid som råder efter att en monark lämnat tronen utan att en efterträdare tagit över direkt efteråt. Från den 15 december 1768 hade Sverige alltså ingen kung.

Denna händelse är känd som ”Decemberkrisen”. Den planerades av Gustaf och genomfördes av Adolf Fredrik och är en betydande händelse då den kom att bli början på slutet på ständerväldet i Sverige, men för att förstå varför Decemberkrisen alls ägde rum måste man gå tillbaka i tiden.

Bakgrunden till Decemberkrisen

Adolf Fredrik (1710-71) fann sig inte alltid den roll riksdagen tvingat på honom.
Odaterad målning av Gustaf Lundberg (1695-1786). Foto: Wikimedia Commons

 Till följd av Karl XII:s krig, som raserat och utarmat Sverige, hade ett starkt missnöje med det kungliga enväldet väckts. När denne kung till sist dog den 30 november 1718 och efterträddes av sin yngre syster Ulrika Eleonora d.y. (1688–1741) krävde därför riksdagens fyra ständer – adeln, prästerna, borgarna och bönderna – att den nya monarken skulle avstå från den enväldiga kungamakten. Hon gick med på det och den politiska makten tillföll riksdagens fyra ständer. Detta blev början på den så kallade frihetstiden som varade fram till 1772. Denna tid idealiseras och förskönas ofta i historieskrivningen och brukar definieras som en tidig demokrati, men det var snarare en epok av korruption och mutor som huvudsakligen gynnade den adliga eliten. Monarken hade endast tillåtelse att råda inom hovförvaltningen, utfärda adelskap och vara Nordstjärne-, Svärds- respektive Serafimerordens mästare.

Två partier bildades under den här tiden: hattpartiet som bedrev en aggressiv utrikespolitik och strävade efter att gynna handeln samt mösspartiet som var mer inriktade på att bevara freden.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Three Springs

    Jag har hört att Adolf Fredrik genomförde en misslyckad statskupp, stämmer det? Några av hans medarbetare, t.ex. Puke, råkade illa ut. Gustaf den tredje lyckades med sin kupp och värnade speciellt om Pukes son. Var Puke med under Viborgska gatloppet?

    Frihetstiden var förfärlig. Frankrike mutade halva riksdagen och Ryssland den andra halvan. Idag har vi liknande korruption, men ingen stark kung kan hjälpa oss.

    Sverige och Ryssland stimulerade varandra med sina statskupper. Vi hade tre försök på 1700-talet och Ryssland minst ett och det lyckades bra.

    • latmask

      Det s k hovpartiet planerade en kupp 1756. Dock var det många inblandade och en av dem kunde inte hålla mun. Försöket avslöjades och flera av deltagarna blev ett huvud kortare.
      En motsvarighet till dagens Bilderberg var Sekreta Utskottet. Där fattades de viktigaste besluten men bondeståndet fick inte vara med .

När kungen stärkte makten

HISTORIADen 19 augusti 1772 började som helt vanlig dag för de svenska riksråden. När kvällen nalkades hade de arresterats och den unge kungen Gustaf III intagit huvudstaden med hjälp av militären. Två dagar senare infördes en ny regeringsform som innebar att ständerväldet som styrt Sverige sedan 1719 upplöstes och kungens makt stärktes.

Den förste kungen av Ungern

HISTORIAStefan (född Vajk) av ätten Árpád (cirka 975-1038) är en mycket betydande gestalt i den ungerska historien. Han införde kristendomen och länsindelningen, stiftade lagar samt kom att lägga grunden för staten Ungern. Han helgonförklarades år 1083 och idag förvaras hans hand i ett relikskrin i Sankt Stefansbasilikan i Budapest.

Stenarna på heden ovan hav

INRIKESSkeppssättningen Ale stenar på Skånes sydkust har gett upphov till sagor och myter. Den restes under 600-talet och användes troligen framför allt som gravplats. Men amatörforskare vill ha det till att den också är en solkalender, vilket arkeologer ifrågasatt. Hur som, är Heesteena ett mycket populärt utflyktsmål och besöks av mer än en miljon människor varje år.

Ellen Key och kvinnan

HISTORIAEllen Key (1849–1926) stödde helhjärtat den svenska kvinnorörelsens kamp för rättigheter i samhället samtidigt som hon betonade vikten av att bevara det kvinnliga samt det faktum att män och kvinnor är olika och inte lämpade för att exakt samma uppgifter. Hon kom inte desto mindre att bli betydande för kvinnorörelsen i Sverige.

Den (o)önskade nattbesökaren

HISTORIAEnligt den svenska folktron fanns det två väsen som särskilt männen ofta råkade ut för. Det ena var skogsrået. Det andra var maran och hon var den de hade svårast att värja sig mot, då hon ansatte dem om nätterna när de sov. Maran var om dagen en helt vanlig kvinna men på grund av en förtrollning tvingades hon driva omkring om nätterna och plåga män.

Verklighetens Dracula

HISTORIAHan är idag huvudsakligen förknippad med den europeiska vampyrmyten, men under sin livstid var Vlad III Drăculea av Valakiet (cirka 1429/1431-cirka 1476/1477) de kristnas hjälte och de ottomanska turkarnas stora skräck. Samtidigt var han allmänt känd och fruktad för sin brutalitet. Hans vana att pålspetsa sina fiender gav honom namnet ”pålspetsaren” och att det än idag inte är helt känt vad som hände med hans kvarlevor har bidragit till att göra honom till legend.

Statare, trälar och Jan Fridegård

HISTORIAI sina litterära verk skildrar Jan Fridegård (1897-1968) de svenska proletärernas hårda verklighet, i synnerhet statarmiljön han själv kom från, samtidigt som han väver in inslag av folktron i berättelserna. På så vis ger hans verk intressanta inblickar i ett Sverige som inte längre finns, men vars minne lever kvar.

Vems fel var det att Regalskeppet Vasa sjönk?

HISTORIADen 10 augusti 1628 förliste regalskeppet Vasa på sin jungfruresa, en av stormaktstidens största olyckor. Vid den här tiden rasade trettioåriga kriget i Europa och Vasa byggdes för att delta i sjöslag mot Polen-Litauen. Men vems fel var det att skeppet kantrade och sjönk? Kaptenen fängslades. En utredning gjordes och förhör hölls, men då det visade sig att kung Gustaf II Adolf godkänt hela byggnadsarbetet trots invändningar, kunde ingen hållas ansvarig för Vasas förlisning.

Gå till arkivet

Send this to a friend