Olof Rudbeck den äldre (t.v.)var anatomiprofessorn som upptäckte lymfkärlen först. Thomas Bartholin (t.h.) präglade benämningen lymfkärl samt var först med att skriva om dessa kärl. Målning attribuerad till Caspar Kenckel, daterad 1687, Nationalmuseum, allmän egendom, gravyr, daterad 1651, Rijksmuseum, allmän egendom.

Två nordiska professorers upptäckt

Hur observanta och flitiga vetenskapsmän nordbor kan vara uppdagades på 1600-talet. Då upptäckte nämligen två nordiska anatomiprofessorer, som var helt oberoende av varandra, människokroppens lymfkärl ungefär samtidigt. Dessa professorer var dansken Thomas Bartholin och svensken Olof Rudbeck den äldre.

Nordbor är, generellt sett, pionjärer till naturen. Historien visar gång på gång hur observanta, flitiga och initiativtagande nordbor gjort nya upptäckter inom olika forskningsområden. Detta var tydligt år 1653 när två anatomiprofessorer – dansken Thomas Bartholin (1616-1680) och svensken Olof Rudbeck den äldre (1630-1702) – publicerade varsin avhandling om de mänskliga lymfkärlen med ett fåtal månaders mellanrum. Det otroliga med den här historien är att Bartholin och Rudbeck var helt oberoende av varandra.

Bartholin och Rudbeck

Bartholin var, som det berättas i Livets tjänare. En bok om läkekonstens historia av Alf Sagnér, son till anatomiprofessor Caspar Bartholin d.ä., som var verksam vid Köpenhamns universitet. Thomas Bartholin gick, som Sagnér skriver, ”i faderns fotspår och erhöll år 1648 samma professur.”

Olof Rudbeck d.ä. var, som man får veta i samma bok, son till Johannes Rudbeck, som var biskop i Västerås. Olof Rudbeck valde dock en annan väg i liv än fadern. Han blev medicine professor 1660 och anatomiprofessor ett år senare. Han blev även professor i botanik och blev med tiden mer intresserad av det området, men det är en annan historia. Sagnér nämner att 1662-1663 var han delaktig i uppförandet av den anatomiska teatern i byggnaden Gustavianum i Uppsala. Där höll han sina berömda föreläsningar i anatomi.

Svensken och dansken upptäcker lymfkärl

Lymfa är en vätska som består av vita blodkroppar och vävnadsvätska. Den bildas när blodplasma från de minsta kärlen i kroppen filtreras och dess två uppgifter är att transportera vita blodkroppar samt att underlätta utbytet av ämnen i celler och blod. Kroppens lymfatiska system utgörs av bland annat lymfkörtlar och lymfkärl.

När det gäller vem av de två anatomiprofessorerna som kan ha upptäckt lymfkärlen först publicerades visserligen Bartholins avhandling först, men Rudbeck var ungefär ett år före dansken med själva upptäckten. Det får man veta i både Sagnérs bok och i artikeln ”Den medicinska forskningens vagga – och ett svenskt geni” (Läkartidningen nr 16 2010 volym 107) som är skriven av Emma Hansson, Henry Svensson och Håkan Brorson.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Finska forskare säkra – Karl XII sköts av norrmännen

Finska forskare säkra – Karl XII sköts av norrmännen

🟠 I över 300 år har eftervärlden spekulerat i om det var en norrman eller en krigstrött svensk soldat som sköt Karl XII till döds. Nu hävdar forskare på Uleåborgs universitet att de fått avgörande resultat efter att ha provskjutit musköter och jämfört med de skotthål som finns på kungens hatt och i hans kranium.

Läs även:

Sparlösastenen

Sparlösastenen

🟠 HISTORIA I Västergötland står en av Sveriges märkligaste runstenar: Sparlösastenen. Den står i en skyddande träbyggnad intill Sparlösa kyrka. Tillsammans med Rökstenen räknas den till Sveriges mest berömda runstenar.

Tre historiska svenska kyrkor

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Riddarna i Sverige

Riddarna i Sverige

🟠 HISTORIA I medeltidens Europa kunde det löna sig att vara villig att strida för sitt land. Då kunde man nämligen bli riddare och i Sverige hade riddaren mycket hög rang.

Gudhem – historien om ett kloster

Gudhem – historien om ett kloster

🟠 HISTORIA Vi svänger av från vägen mellan Skara och Falköping. Vi har passerat utsiktsplatsen Trandansen vid Hornborgasjön och färdats genom ett mjukt böljande landskap. Nu ska vi besöka Gudhems klosterruin som ligger i anslutning till församlingskyrkan i Gudhem.

Erik den heliges krona

Erik den heliges krona

🟠 HISTORIA Erik den helige var kung av Sverige fram till sin död den 18 maj år 1160. Hans begravningskrona, som är i förgylld koppar, hittades bland hans övriga reliker. Vad som är speciellt med just denna krona är att den är Sverige äldsta kungakrona.

Senaste nytt

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Kapitalfrigöringskredit – en avancerad skuldfälla

🟠 EKONOMI Kapitalfrigöringskrediter, eller ”seniorlån“, marknadsförs allt hårdare gentemot inkomstsvaga pensionärer som äger fastigheter eller bostadsrätter. Reklamen bygger på att förmedla känslan av att kunna använda obelånade delar av sitt låsta kapital. Baksidan är dock att skulden växer snabbt och restvärdet efter en framtida försäljning kan bli noll.

Halvhjärtat och hetlevrat

🟠 BOKRECENSION I den här boken får vi följa med på en resa genom Magdalena Anderssons vardag, arbete och fritid. Riktigt vad hon vill säga är lite oklart, men tanken har antagligen varit att ge en bild av sig själv som människa och politiker. Det är ju svårt att veta hur sann en sådan bild blir, men är det en sak som politiker kan, så är det ju att sälja illusioner och förhoppningar. Detta görs med hjälp av retoriska verktyg, till exempel intränade associationer. Boken är också full av tillbakablickar på folkhemsidyllen i ett försök att få oss att tro att Socialdemokraterna är de som ska återskapa den. Vem vet, kanske finner boken någon läsare så drabbad av minnesförlust och förmåga till förträngning att denne tror på detta?

”Rage” på Dramaten

🟠 KULTURKRÖNIKA Hur ser nyskrivna uppsättningar ut på nationalscenen idag? En läsare av Nya Tider lyckades komma in på publikrepetitionen tre dagar innan premiären av ”Rage”, en pjäs där vänsterliberaler försöker förstå och komma till rätta med den nationalistiska frihetsvåg som sveper genom Europa. Detta är hans reflektioner.

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.