Den 26 mars meddelade Ukrainas president Petro Porosjenko att man avsatt motsvarande 313 miljoner svenska kronor för att på allvar sätta igång bygget av muren mot öst, skriver det ukrainska nyhetstjänsten Ukrinform. Porosjenko förklarade att ”Det förblir en prioritet för regeringen”.
Samtidigt meddelade talesmannen för Ukrainas gränspolis Oleg Slobodjan att ”Murprojektet” gått in i en aktiv fas.
Han uppskattade kostnaden till 66 miljoner euro (cirka 617 miljoner kronor) och meddelade att EU redan skjutit till 14 miljoner euro till detta.
– Gränspolisen har erhållit 10 miljoner hryvna (3,7 miljoner kronor) vilket kommer att göra det möjligt att återuppta byggnationens aktiva fas i början av april. Detta gäller i synnerhet gränsområdena i Kharkov och Lugansk, sade han på en presskonferens.
Hur byggarbeten ska kunna utföras på områden som kontrolleras av separatisterna förklarades inte, men utomstående analytiker befarar att den bräckliga vapenvilan kan vara i fara om Kiev framhärdar med bygget av gränsmuren.
Idén att bygga en befäst gränsmur lanserades först av oligarken Igor Kolomojsky förra sommaren. Kolomojsky, som även äger PrivatBank, den största banken i Ukraina, menade att han kunde slänga upp 100 miljoner euro för projektet. Den 3 september 2014 meddelade premiärminister Arsenij Jatsenjuk att regeringen vill öka säkerheten längs hela gränsen mot Ryssland. Han sade att ”man nu börjar bygga Muren”.
I Moskva möttes planerna av kritik.
– Bygget av en mur kommer, enligt min åsikt, att omöjliggöra normaliseringen av några som helst relationer … Jag är säker på att det i slutändan inte blir någon mur. Retorik är retorik och livet är livet, sade den ryske chefen för presidentkontoret Sergej Ivanov.
Gränsen mellan de före detta sovjetrepublikerna Ukraina och Ryssland har i praktiken aldrig varit mer än streck på kartan, vilket bland annat resulterat i att militära patruller förirrat sig in på varandras område. Sedan förra sommaren har det även möjliggjort att hundratusentals civila kunnat söka sin tillflykt i Ryssland, liksom tusentals ukrainska soldater och rekryter som deserterat eller flytt över gränsen.
Muren som planeras är ett omfattande projekt med elektrifierade stängsel, minor, vakttorn och bunkrar, vilket fått en del att likna det vid Berlinmuren som restes av kommunistdiktaturen i Östtyskland. Liknelsen är inte så långsökt, premiärminister Jatsenjuk sade i september förra året att man just hade tänk sig Berlinmuren som förebild.
Omfattningen är dock astronomisk i jämförelse. Ukraina har en 2 295 kilometer lång gräns, vilket är längre än från Ystad till Abisko. Han uppskattade kostnaden till 66 miljoner euro (cirka 617 miljoner kronor) och meddelade att EU redan skjutit till 14 miljoner euro till detta.
Den 27 november kunde chefen för Ukrainas gränspolis Viktor Nazarenko på en presskonferens meddela:
– Vi har till dags dato byggt 135,54 kilometer av stridsvagnsdiken och 86,42 kilometer av barriärer.
Arbetet gick sedan i stå, men i slutet av förra året berättade premiärminister Jatsenjuk att man inte glömt bort projektet och att 300 miljoner dollar, motsvarande 2,6 miljarder kronor, avsatts för Muren i 2015 års budget.
I Bryssel är man dock inte överförtjust över att en betydande del av EU:s finansiella nödhjälp till det allt fattigare Ukraina används till att bygga Muren. Ett avtal mellan EU och Ukraina medger visserligen åtgärder för att stärka säkerheten vid gränsen, men inte bygget av en Mur, säger EU:s taleskvinna Maja Kosjanchich.
