Skip to Content

KRÖNIKA

Up the RA!

Digital utgåva

Ja, det här var väl en märklig rubrik att finna i en tidning? Och vad betyder det egentligen? ”Up the RA” är typiskt iriskt fonetiskt (ap'terah) och inget mindre än ett krigsrop, ett slagord som i flera decennier har ekat längs med militanta likaledes folkliga marscher i Nordirland, och i detta virrvarr av bokstäver finner vi initialerna till Republican Army (Republikanska Armén).

Publicerad: 27 oktober, 2019, 14:05

  • Svenska

Men vad finns det egentligen att säga om den nordirländska frihetskampen anno 2019? Vapnen har ju skrotats, bomberna tystnat och taggtrådarna rostat. Och varför skulle man ens ha något att säga om kampen och den Irländska Republikanska Armén? De var ju socialistiska terrorister, sägs det. Storbritanniens före detta premiärminister Margaret Thatcher (ding dong och så vidare) sade ju det, och orden ekade hela vägen ner till britten Ian Stuart, sångaren i det ökända nationella pionjärbandet Skrewdriver och grundaren av den halvt paramilitära nationalsocialistiska organisationen Blood and Honour.

Om vi bryter mot den svenska regeln vad gäller kronologisk ordning och börjar med den andra frågan först, nämligen varför man skall dra in IRA i den moderna diskursen (eller diskursen över huvud taget) så kan jag avslöja att jag har en hund i fajten, som jänkarna brukar säga. Faktum är att jag faktiskt har med två jyckar. Femtio procent av mitt blod kommer nämligen från ett litet ställe i Belfast som heter Falls Road. Mina dagars upphov kom till Sverige relativt tidigt. Redan i mitten på sextiotalet anlände han med sina föräldrar och lillebror och landade någonstans vid Hittarps strandbank. Där bosatte de sig i ett pittoreskt hus vid en skogsglänta under vindpinade löv och barr.

Jag fick under min barndom sällan, om ens någonsin, höra historier om Nordirland, så jag tog mina stråk till biblioteket och började själv studera Nordirlands kultur och historia. Och visst fann jag historien om påskupproret mest spännande, det vill säga historien om de fyrahundra irländska nationalister som under annandag påsk år 1916 i Dublin intog det stora postkontoret (GPO) under ledning av fackföreningsledaren och agitatorn James Connolly, poeten och gatupolitikern Patrick Pearse och den av åldern krökta Tom Clarke. Dessa tre herrar, tillsammans med militärteoretikern Joseph Plunkett, bartendern och nationalistiske organisatören Séan MacDiarmada, banktjänstemannen Éamonn Ceannt och läraren Thomas MacDonagh proklamerade på postkontorets högsta trappsats den irländska republiken.

Samtliga skrev under proklamationen. Målet: Att befria sig från det brittiska väldet, ett välde som berövade det irländska folket allt från ekonomiska resurser, som jordbruk, till kulturella resurser som att beröva folket det iriska språket och senare förbjuda att lära ut det i skolor. Tillsammans tog 1 600 upprorsmän kontroll över centrala Dublin.

Britterna svarade med att sända en brittisk armé till staden och efter cirka en veckas stridigheter som resulterade i 450 döda och 2 600 sårade var Dublin åter i britternas händer. Flera av upprorets ledare, däribland James Connolly, avrättades. Detta brutala sätt att slå ner upproret gjorde att Dublinborna, som mest ansåg upprorsmännen vara en skara bråkmakare, hade nu vänt opinionen mot England.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Robin Carell

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Österrikes tidigare vicekansler: ”Vill återskapa frihetens sanna värden”

INTERVJU: Heinz-Christian StracheHeinz-Christian Strache, Österrikes tidigare vicekansler och under lång tid partiledare för Frihetspartiet (FPÖ), berättar om sina framtida planer i en exklusiv intervju. Hans nya parti kommer att börja med att ställa upp i lokalvalen i Wien som skulle ha hållits tidigare i år men skjutits upp.

Svenska kyrkan, förkunnelsen och rättssäkerheten

KRÖNIKASom Nya Tider rapporterat på nyhetsplats har Karin Arvidsson, präst inom Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, avsatts av Domkapitlet i Luleå, och därefter återfått prästämbetet genom ett beslut i Svenska kyrkans Överklagandenämnd. Fallet innehåller flera anmärkningsvärda och förvånande inslag som gjort att frågor ställts om var Svenska kyrkan står i dag och vart kyrkan är på väg.

Avsentimentalise­rings­verket

OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERGKarl-Olov Arnstberg är professor emeritus i etnologi. Han har skrivit en lång rad akademiska verk och rapporter inom sitt ämne, liksom på senare tid debattböcker som delvis också handlar om etnologi, det vill säga studier av människor som kulturvarelser i grupp. Han har med etnologin som grund tagit sikte på fenomen i dagens samhälle, och veckans opinionstext är inget undantag.

Ryska folkomröstningen: Nya Tider på plats

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETDen 1 juli röstade det ryska folket igenom förändringar i landets konstitution, vilket vi berättar mer om på sidan 9 i detta nummer. Det var ett intressant val, både på grund av de rigorösa åtgärderna för att minska smittspridning samt för att omröstningen fått så mycket kritik i västmedia.

Demokrati utan motstånd

INRIKES”Även de bästa demokratier förstår att när ett större krig närmar sig måste demokratin sättas på paus. Jag har en känsla av att klimatförändringen är en fråga som är lika allvarlig som ett krig. Det kan vara nödvändigt att sätta demokratin på paus.” – James Lovelock, biokemist

Jag saknar mitt gamla Sverige

KRÖNIKAJag är 80 år och känner som om jag levt i två olika länder. Först i ett lite tråkigt, men välordnat lagomland med gott rykte i omvärlden. Sedan i något som liknar en krigszon och sett som avskräckande exempel i omvärlden. Men tråkigheten kompenserades av en enorm kärlek till fosterlandet, dess långa historia och förfäders oerhörda slit för att ge mig en bättre framtid.

Utan kulturarbetare är högern chanslös

OPINION: KARL MIKAEL LARSONSvenska staten strör hundratals miljoner över kulturbranschen. Flera gånger varje år. Bara för att rätt kultur ska produceras, publiceras och iscensättas. Ingen bransch är lika politiserad. Veckans debattör Karl Mikael Larson (fd Fredrik) synar kulturbranschen.

Skuggan Stefan Löfven

KRÖNIKATrots att jag i min kommande bok Sverige 2084 kan visa på ett antal mycket tveksamma ageranden av en ung Tage Erlander skulle jag vilja kalla honom Sveriges siste landsfader. Den finaste titel en svensk kan få. Den ende som i dag kommer i närheten är väl vår kung, monarken som Stefan Löfven vill avsätta.

Gå till arkivet

Send this to a friend