Den kraftiga arktiska köldvåg som drog in över Europa i november resulterade i både rekordlåga temperaturer och ovanligt tidiga och historiska snöfall. På brittiska öarna, i Skandinavien, Tyskland, Frankrike och Alpnationerna blev hundratusentals invånare utan ström i inte sällan mycket kalla temperaturer. Snömassorna stängde skolor och vägar. Det blev snart resekaos med inställda bussar, tåg och flyg.
De ovanligt stora snömängderna redan i november har varit särskilt märkbara på högre höjder. Skidanläggningar har välkomnat den ovanligt myckna snön så tidigt på säsongen och har kunnat öppna tidigare än vanligt. Detta efter att skidorter världen över stängt senare än vanligt efter en rekordsnöig vintersäsong 2023/2024 (se bland andra ”Förändrade jetströmmar: Historisk kyla och nederbörd i Storbritannien och världen över – Systemmedia tonar ner och förleder” i NyT nr.10/2024).
Vi presenterar i denna artikel ett litet axplock av de köld-och snörekord som rapporterats från en mängd länder och platser runt om i världen – under enbart andra halvan av november.
Snörekord
Frankrike såg i slutet på november ovanligt mycket snö, där Paris inte har upplevt så stort snöfall så tidigt på säsongen sedan 1968. Det såg likadant ut i flera grannländer. Ett exempel är Schweiz huvudstad Bern som fick drygt 30 centimeter snö, vilket motsvarar ett halvt års snö – de har 53 centimeter i snitt per år – under en enda storm… i november. I den södra schweiziska staden Locarno Monti föll 15 cm snö på morgonen den 22 november, vilket slog novemberrekordet som går tillbaka till 1935.
Skidorter i de franska alperna som Tignes och Val Thorens rapporterar exceptionella förhållanden, med redan snödjup på en meter eller mer, vilket möjliggör en ovanligt tidig öppning på säsongen av skidanläggningarna. Även om det är en ekonomisk välsignelse för skidbranschen, så innebär vinterns tidiga start också utmaningar, både vädermässigt och praktiskt. Vägar måste snöröjas och allt måste färdigställas snabbare än planerat. I Val Thorens resulterade den ovanligt tunga snön från en snöstorm med kraftiga vindar i en linbaneolycka, vilken skadade åtta arbetare som höll på att färdigställa anläggningen.
Grannländerna har inte blivit förskonade och även där är det extra märkbart på högre höjder. Tysklands bayerska alper, liksom schweiziska skidorter som Zermatt och Verbier, rapporterar avvikande tidig och ymnig snö. Det ser likadant ut i Italiens alpområden.
I Österrike fick de tyrolska backarna 80 cm snö på bara två dagar. Just det sista, mycket snö på kort tid, är en anmärkningsvärd och tydlig trend. Det är också just det, snarare än att snörekord slås med några centimeter, som är det oroväckande. Detta eftersom det är vad som förlamar samhällen och infrastruktur, där människor riskerar att bli insnöade i sina hem eller under resande – potentiellt med dödlig utgång.
Köldrekord
Det registrerades en mängd köldrekord i flertalet länder i Europa under november. Ett exempel är Monte Rosa i Alperna, på gränsen mellan Schweiz och Italien, där kvicksilvret sjönk till -29,4 grader under de tidiga timmarna den 22 november. Det var den tredje morgonen i rad med en avläsning under -29 grader, ett rekord i sig, och den lägsta uppmätta temperaturen i slutet av november sedan 2007.
På Mont Blanc, det högsta berget i Alperna och västra Europa, sjönk temperaturen till -30,9 grader i november. Det är 10–15 grader kallare än normalintervallet.
Alla tiders novemberrekord sattes i norska Oppdal-Sæter, som ligger i Trøndelag, som såg -17,9 grader den 21 november. Som jämförelse är normaltemperaturen för november -0,6 grader Celsius, enligt Yr som drivs av norska meteorologiska institutet (MET).
I Storbritannien, som upplevt extrem och rekordsättande kyla och väta sedan hösten 2023, fortsätter trenden med avvikande kyla och stor nederbörd… men nu som snö. Topcliffe, en by i North Yorkshire, uppmätte -9,4 grader på morgonen den 21 november, vilket markerar Englands lägsta temperatur i november sedan ”Arctic Outbreak” 2010. Den sista köldknäppen i sitt slag, sade klimatalarmisterna då. De sa också att snö tillhörde det förgångna och att kommande generationer inte skulle få se snö alls (se bland annat ”Förändrade jetströmmar bakom extremvädret – Solen ett växande hot” i NyT v.04/2023 & ”Nordpolens havsistäcke större än för 16 år sedan” i NyT nr.01/2024).
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.