Nästan ingen enhet är längre en ö: Dina dagliga beräkningsbehov är beroende av mer än bara mikroprocessorerna i din dator eller telefon. Vår moderna värld förlitar sig på ”distribuerade beräkningar”, som delar arbetet mellan flera olika maskiner. Tekniken skickar data fram och tillbaka mellan enheterna, något som har formats av internets förflutna, används i nutid och mycket troligt, ännu mer i framtiden.
1973 uppfann Xerox ingenjörer Ethernet-anslutningen, som gjorde det möjligt för de första persondatorerna att kommunicera med en gemensam skrivare. Ethernet gav upphov till lokala nätverk (LAN), som redan i slutet av 1970-talet gjorde det möjligt för användare att dela filer i hemmet eller, mer sannolikt, på kontoret.
Vid ungefär samma tid hade Advanced Research Projects Agency (ARPA) utvecklat ett mer omfattande distribuerat nätverk. ARPANET, som det kallades, kunde distribuera information via telefonlinjer och utgjorde ett mycket större nätverk än ett LAN. Men det hade sina begränsningar: De anslutna maskinerna måste vara kompatibla och alla anslutningar var trådbundna. De amerikanska försvarsmyndigheterna ville att stridsvagnar, flygplan och fartyg skulle kunna kommunicera trådlöst, och forskarna ville öppna upp nätverksmöjligheterna för den breda massan. Utmaningen var att fastställa regler som standardiserar hur alla typer av maskiner kommunicerar med varandra över alla typer av anslutningar.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
