Skip to Content

LEDARE

Vad är målet egentligen?

PappersupplaganNya Tider v. 48

I detta nummer berättar vi om de nya lagar som EU förbereder för att stoppa bilåkandet. Men det finns inte några alternativ. Hur föreställer man sig egentligen att samhället ska se ut, och kommer de som varnat för den totala samhällsomvälvning som skissas i Agenda 2030 att få rätt?

Publicerad: 26 november, 2020, 15:49

  • Svenska

Läs även

Vad är egentligen Agenda 2030? Själva dokumentet innehåller en massa fagra ord om att bekämpa fattigdom i världen och rädda miljön. Djävulen sitter i detaljerna, heter det, eller i detta fall i kringarbetena. Det är i olika studier och rapporter som Agenda 2030 förklaras och blir mer konkret, men under många år har de som varnat för konsekvenserna avfärdats av politiker och systemmedia som ”konspirationsteoretiker”. Agenda 2030 sades bara vara långsiktiga principer och frivilliga ambitioner.

Den 25 september 2015 antogs så officiellt Agenda 2030 under FN:s toppmöte i New York. Under ceremoniella former och under påvens ledning undertecknade världens länder det bindande dokumentet. Formellt handlar målen om att ”uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030”.

Från den dagen började politiker, inte minst i Sverige, att allt mer öppet hänvisa till Agenda 2030 när de införde olika åtgärder. Åtgärderna har inget omedelbart stöd i de officiella dokumenten, utan blir begripliga först när man läser de nämnda förtydligande dokumenten. Dessa målar upp en drastiskt förändrad värld, där bland annat alla människor förflyttas till städerna eftersom människor på landsbygden gör av med mer resurser och har ”större ekologisk påverkan”.

Det är på det sättet som Agenda 2030 kommer in i det bilförbud som EU nu förbereder. Sverige beslutade faktiskt redan förra året, mer eller mindre i smyg, att nya bensin- och dieselbilar inte får säljas från just 2030. Detta utan att det finns något rimligt alternativ. Elbilar är idag en rikemansleksak och kommer inom överskådlig tid inte att kunna användas i stor skala. Bristen på litium till batterier är ett hinder, elbrist i samhället ett annat. Redan i dag har vissa delar av Sverige akut brist på el, och den lär inte avta om man stänger kärnkraftverk.

Den enda rimliga slutsatsen är att privatbil, och därmed ett möjligt liv på landet, endast ska vara till för ett fåtal. Alla andra ska tvingas bo i städer.

Ingen har diskuterat dessa radikala förändringar med medborgarna. Är det något som vi vill ha?

Nu införs många liknande reformer i rasande takt, motiverade av att Sverige förbundit sig att förverkliga Agenda 2030 och underlättat av pandemin som sätter alla normala spelregler på undantag. Coronaåtgärder, snabbinförda regler som kommit för att stanna i ”Det Nya Normala”, är ett snabbspår till omvälvande förändringar som världens befolkningar annars aldrig hade accepterat.

Vávra Suk

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Ett brott är begånget mot det svenska folket

DEBATTMassinvandringen från Mellanöstern, Afrika och Centralasien har skett mot det svenska folkets vilja. Genom att mörklägga, desinformera och vinkla har politiker och medier vilselett det svenska folket på ett sätt som bara kan beskrivas som en komplott. Veckans debattör, entreprenören Arne Weinz, menar att det är dags att börja föra en diskussion om hur de som bär ansvaret för vårt samhälles ödeläggelse ska straffas.

Den djupa statens hämnd

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

Klimatdebatten

KRÖNIKAVi har nu hört dem i flera år, dessa högljudda människor som säger att vi bara har några år på oss innan klimatet löper amok och leder till en katastrof för mänskligheten.

EU:s stödpaket

KRÖNIKAEU:s så kallade stödpaket på sjuhundrafemtiotusen miljarder euro för att finansiera förlusterna efter Covid-19 epidemin antogs i somras av Europaunionens samtliga ledare, även av vår egen statsminister Stefan Löfven. Men som vi alla vet har EU inga egna pengar att så frikostigt punga ut med som det verkar i EU:s annonser. Därför måste hela, eller åtminstone större delen av, den enorma summan lånas på den internationella marknaden och resten troligtvis, kort och gott, genom att trycka flera sedlar och därmed riskera en rejäl nedskrivning av värdet för euron.

Bulletin – när etablissemanget vill leka alternativmedia

OPINION: MAGNUS STENLUNDDen nystartade nättidningen Bulletin för fram kritik mot etablerade medier om att dessa stoppar samhällsdebatten med genmälen som ”islamofob” och ”högerextrem”, men nämner själva till exempel nästan aldrig känsligare frågor som Sverigedemokraterna. Man vill tävla om samma läsarkrets som alternativmedia, samtidigt som man vill framställa sig som finare än riktiga alternativmedier. Författaren och programledaren Magnus Stenlund granskar Bulletins rapportering om att Youtube släckt ned Swebbtv:s kanal.

Miljardböter pressar biltillverkare

KRÖNIKAEuropeiska biltillverkare får betala höga EU-böter om deras bilar släpper ut koldioxid över vissa gränser. Dessa räknas i gram koldioxid per bil och körd kilometer.

Planeras ett ”falsk flagg-uppror” under svärandet av presidenteden?

KRÖNIKAFrågan i krönikans rubrik är legitim mot bakgrund av det extraordinära och ovanliga brev som undertecknats av alla medlemmar av US Joint Chiefs of Staff, den högsta militärledningen i landet, som anklagar Trumpanhängare för uppror och uppmanar den amerikanska militären att vara redo för ännu ett försök till uppvigling på installationsdagen den 20 januari.

Nu händer det saker runt Estonia

KRÖNIKADen uppmärksammade dokumentärfilmen om Estonia som visar vad som verkar vara oförklarliga skador på skrovet har väckt internationell uppmärksamhet. Nu höjs röster för att verkligen undersöka vad som egentligen hände den ödesdigra septembernatten 1994.

Gå till arkivet

Send this to a friend