Skip to Content

Färre äldreboenden. Antalet äldre som bor i särskilt boende minskar kraftigt, trots att behoven ökar och allt fler blir äldre. Grafik: Socialstyrelsen
INRIKES

Vad får vi för pengarna? – Nedläggningsvåg av kommunala äldreboenden

Digital utgåva

Mer eller mindre dagligen nås vi av rapporter om nedläggning av äldreboenden i en mängd olika kommuner. Samtidigt pekar all statistik på att behovet av särskilda äldreboenden av olika slag ökar kraftigt de närmaste åren. Vissa kommuner motiverar nedläggningarna med att det saknas pengar och att man måste göra stora besparingar. Få pratar om konsekvenserna för de boende på nedläggningshotade boenden och ännu tystare är det om migrationens effekter.

Publicerad: 21 november, 2019, 17:30

  • Svenska

Läs även

Allt fler kommuner rycks upp ur villfarelsen att migrationen är lönsam på ett tämligen bryskt sätt, när de statliga bidragen till kommunernas flyktingmottagning försvinner två år efter mottagandet. Den ”nyanlände” förväntas då vara ”färdigintroducerad” och försörja sig själv. Att kostnaderna finns kvar och nu blir kommunens ansvar visar sig både brutalt och snabbt i det budgetarbete som pågår just nu. Ett stort antal kommuner brottas med omfattande besparingskrav på grund av de ökande sociala kostnaderna. På väldigt många håll har man valt att ta pengar från olika typer av service- och äldreboenden.

Nedläggning av äldreboenden, minskad personaltäthet på demensboenden, högre avgifter för de boende och en allmän neddragning av servicenivån till en absolut miniminivå, är några av de åtgärder som kommunerna just nu genomför. Vi har bland annat rapporterat om att man sänker värmen på äldreboenden (NyT v.40/2019) och till och med låter de boende betala för toalettpapper (NyT v.44/2019).

Detta beror dock inte på att färre behöver ha denna service. Tvärtom kommer behovet av kommunal service att öka under den närmaste tioårsperioden på grund av den svenska befolkningsstrukturen, det vill säga 40-talisternas åldrande. Det betyder att man, istället för att dra ned, borde planera en ganska kraftig utbyggnad av servicen.

Men pengarna för det finns inte i den kommunala ekonomin, eftersom försörjningsbördan för migranterna samtidigt ökar kraftigt. Pengarna räcker helt enkelt inte till både en väl fungerande äldreomsorg och den snabbt växande notan för migrationen.

Allt fler kommuner får allt större ekonomiska problem och även tidigare förhärdade motståndare till en korrekt verklighetsbeskrivning börjar så smått att våga redovisa de effekter som är resultatet av den förda migrationspolitiken. Visserligen gör man oftast inte den kopplingen, men de faktiska problemen, med till exempel nedlagda äldreboenden, poppar upp i spalterna som svampar ur jorden.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Olle Felten

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Penningpolitiken spetsas till – räntan kan höjas till 0 procent

ANALYSDen 18 december har Riksbankens direktion sitt nästa penningpolitiska möte. Sannolikt avslutas då det ganska oortodoxa och outredda vågspelet med negativ reporänta i Sverige. Många finansstrateger på de svenska storbankerna uttalade sig tämligen tvärsäkert om att vi inte skulle få någon höjning av räntan i år, efter det förra penningpolitiska mötet i september, då Riksbanken behöll minusräntan på -0,25 procent. På senare tid har dock tonläget ändrats påtagligt och allt fler börjar svänga i retoriken inför det beslut som kommer nästa vecka.

Pojke HMF-åtalad för Spotifylista

INRIKESEn pojke åtalas för hets mot folkgrupp på grund av en Spotifylista med namnet ”Vit makt, n*gerslakt”. Listan namngav han 2018, då han var 15 år gammal. Det är första gången som någon åtalas på grund av en titel på en musiklista på streaming­tjänsten. Spotify, som inte säger sig censurera sin tjänst även om visst material skulle kunna uppfattas som stötande, har trots det genom åren raderat många artister och podcasts på just de grunderna.

Hultqvist: Folket ska lita på statsmakten – vill ha ny myndighet för psykologiskt försvar

INRIKESFörsvarsminister Peter Hultqvist (S) vill att Sverige inför en ny myndighet för psykologiskt försvar för att skydda sig från aktivitet i sociala medier och förkunna för medborgarna ”vad som gäller”. Det säger han i en intervju med SR Ekot.

Stockholms domprost stöttar böneutrop i norrländsk landsortskyrka – gillar även islamister på Facebook

INRIKESLördagen den 7 december hölls en interreligiös konsert i en kyrka i Korpilombolo i Norrbotten. Konserten innehöll bland annat muslimska böneutrop, något som den lokale prästen såg som en viktig värdemarkör i kyrkans mångfaldsarbete. Konserten fick dessutom moralisk uppbackning av Stockholms domprost Hans Ulfvebrand, som efter granskning från Nya Tider visar sig gilla den islamistiska organisationen Svenska muslimer för fred och rättvisa, ledd av den kvinnofientlige islamisten tillika före detta miljöpartisten Yasri Khan.

Inget veto mot förslagen chock­höjning av Sveriges EU-avgift

INRIKESNär EU beslutar om unionens långtidsbudget för 2021-2027 förväntas en radikal höjning av Sveriges EU-avgift. Förslaget är att Sveriges EU-avgift ökar med omkring 15 miljarder, vilket är en höjning med 40 procent. Den nya rekordstora EU-avgiften förväntas vara omkring 55 miljarder kronor per år.

”Elever och föräldrar är respektlösa mot lärarna”

UTBILDNINGRespektlösa elever och föräldrar som är oförskämda kravmaskiner. Det är rektorn Mikael Hakolas dom rörande arbetsmiljön för svenska lärare och rektorer. För Nya Tider berättar han nu om den chock som mötte honom när han som finsk rektor flyttade till Sverige för att arbeta. Dessutom framhäver han gärna läropliktens fördelar jämfört med skolplikt.

ABBA-Björn bakom politisk påverkanskampanj riktad mot Sveriges gymnasieungdomar

INRIKESDen gamla ABBA-medlemmen Björn Ulvaeus riktar in sig mot gymnasieelever genom en politisk påverkanskampanj i kampen mot fejknyheter och alternativa fakta. Hans förlag ger ut en politisk stridsskrift som kan beställas av lärare inför jul. Filosofiprofessorn Åsa Wikforss, som gjort sig känd som ivrig motståndare till alternativa perspektiv, är författare till boken.

Stora skillnader i skolresultat beroende på bakgrund

UTBILDNINGFinland placerar sig återigen i absoluta toppen vad gäller skolresultat, på andra plats bland de europeiska länderna, när PISA-mätningen för 2018 presenterades den 3 december. Bäst skolresultat i Europa uppvisar eleverna i Estland. Sverige klättrar något och är nu på femte plats i Europa.

Gå till arkivet

Send this to a friend