Färre äldreboenden. Antalet äldre som bor i särskilt boende minskar kraftigt, trots att behoven ökar och allt fler blir äldre. Grafik: Socialstyrelsen

Vad får vi för pengarna? – Nedläggningsvåg av kommunala äldreboenden

Mer eller mindre dagligen nås vi av rapporter om nedläggning av äldreboenden i en mängd olika kommuner. Samtidigt pekar all statistik på att behovet av särskilda äldreboenden av olika slag ökar kraftigt de närmaste åren. Vissa kommuner motiverar nedläggningarna med att det saknas pengar och att man måste göra stora besparingar. Få pratar om konsekvenserna för de boende på nedläggningshotade boenden och ännu tystare är det om migrationens effekter.

Allt fler kommuner rycks upp ur villfarelsen att migrationen är lönsam på ett tämligen bryskt sätt, när de statliga bidragen till kommunernas flyktingmottagning försvinner två år efter mottagandet. Den ”nyanlände” förväntas då vara ”färdigintroducerad” och försörja sig själv. Att kostnaderna finns kvar och nu blir kommunens ansvar visar sig både brutalt och snabbt i det budgetarbete som pågår just nu. Ett stort antal kommuner brottas med omfattande besparingskrav på grund av de ökande sociala kostnaderna. På väldigt många håll har man valt att ta pengar från olika typer av service- och äldreboenden.

Nedläggning av äldreboenden, minskad personaltäthet på demensboenden, högre avgifter för de boende och en allmän neddragning av servicenivån till en absolut miniminivå, är några av de åtgärder som kommunerna just nu genomför. Vi har bland annat rapporterat om att man sänker värmen på äldreboenden (NyT v.40/2019) och till och med låter de boende betala för toalettpapper (NyT v.44/2019).

Detta beror dock inte på att färre behöver ha denna service. Tvärtom kommer behovet av kommunal service att öka under den närmaste tioårsperioden på grund av den svenska befolkningsstrukturen, det vill säga 40-talisternas åldrande. Det betyder att man, istället för att dra ned, borde planera en ganska kraftig utbyggnad av servicen.

Men pengarna för det finns inte i den kommunala ekonomin, eftersom försörjningsbördan för migranterna samtidigt ökar kraftigt. Pengarna räcker helt enkelt inte till både en väl fungerande äldreomsorg och den snabbt växande notan för migrationen.

Allt fler kommuner får allt större ekonomiska problem och även tidigare förhärdade motståndare till en korrekt verklighetsbeskrivning börjar så smått att våga redovisa de effekter som är resultatet av den förda migrationspolitiken. Visserligen gör man oftast inte den kopplingen, men de faktiska problemen, med till exempel nedlagda äldreboenden, poppar upp i spalterna som svampar ur jorden.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Varför är det tabu att tala om Swexit?

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Fransk veteranjournalist varnar för det kommande digitala samhällets tyranni

Fransk veteranjournalist varnar för det kommande digitala samhällets tyranni

🟠 Exklusivt samtal med Pierre Jovanovic Ett övervakningssamhälle som överträffar George Orwells dystopi i den världskända romanen 1984 håller sakta på att implementeras världen över med hjälp av digitala redskap, såsom digitala ID-handlingar, biometriska pass och identifieringsmetoder som BankID i Sverige samt nya instrument som möjliggör att ens tillgångar fryses med en knapptryckning från ett anonymt kontor någonstans i världen. En av de heligaste rätterna genom alla tider och civilisationer – äganderätten – håller på att avvecklas till förmån för en kleptokrati, som drivs på av maffialiknande och kriminella makthavare på dolda direktiv från globalister. Detta möjliggörs med en befolkning som fördummats av ett skolväsende som främst blivit en megafon för politiskt korrekt propaganda. Dock är framtiden inte så mörk som man skulle kunna tro, eftersom det sker ett uppvaknande likt en flodvåg som sköljer över världen, vilken i sin tur blottlägger all korruption som sker inom politiken och finansvärlden. Nya Tider publicerar här den andra delen av intervjun med den franskserbiske journalisten och författaren Pierre Jovanovic, som ger oss sin syn på det som sker i världen idag.

Läs även:

SVT:s nya asylbluff: ”Akbar lärde sig svenska på fyra månader”

SVT:s nya asylbluff: ”Akbar lärde sig svenska på fyra månader”

🟠 – Läs: har börjat lära sig språket efter nio år på bidrag i Sverige ”Från analfabet till läskunnig på fyra månader – Akbar knäckte läskoden i rekordfart”, berättade SVT i en solskenshistoria om ett ”unikt” afghanskt språkgeni i början av maj. Nya Tider kan nu avslöja att SVT lurat sina läsare. Akbar har i själva verket varit bosatt i Sverige sedan åtminstone 2015 utan att vare sig arbeta eller lära sig språket.

Efter tumultet i Gubbängen – vad har teatern för relationer med våldsvänstern?

Efter tumultet i Gubbängen – vad har teatern för relationer med våldsvänstern?

🟠 KULTUR Den 24 april blev ett vänsterradikalt möte i en teaterlokal i Gubbängen attackerat av maskerade män. Grundaren av terrorsekten AFA, Mathias Wåg, var inbjuden talare och blev angripen av inkräktarna. Riksdagens samtliga partiledare och etablerad media gick snabbt ut och fördömde attacken. Bland annat beskrevs den som ett hot mot demokratin. Men hur demokratisk är teatern i Gubbängen där mötet hölls egentligen, och vad är det ensemblen använder sin plattform till?

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Att förvalta ett kulturarv

🟠 HISTORIA Folkdräkter är en del av vårt svenska kulturarv. De ser inte exakt likadana ut då de har en lokal prägel. Varje bygd och härad har en egen, specifik dräkt, vilket är orsaken till att folkdräkt även kommit att benämnas som bygdedräkt eller häradsdräkt. Folkdräkten var mycket populär bland allmogen medan andra förvaltade detta kulturarv med hjälp av den folkliga modedräkten.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.