Brutala scener i Sydafrika. På denna farm i Randfontein mördades en hel familj i mitten av mars, inklusive 9-åriga flickan Kayla. Fyra oätna smörgåsar på diskbänken (ej i bild) vittnar om att attacken kom oväntat och plötsligt. Foto: Nya Tider

Vad hände med alla minoriteters lika rättigheter?

Reportrar från Nya Tider har rest till Sydafrika för att undersöka om ”regnbågsnationen” är den framgångssaga som svensk etablissemangsmedia ibland påstår – i den mån de över huvud taget intresserar sig för det land som befunnit sig i den mediala brännpunkten fram till 1994. Vi möts av en utbredd rädsla bland vita farmare. De flesta har blivit av med sina farmer, tusentals har mördats.

Solen ligger lågt över den rödfärgade, torra marken. Jag befinner mig i Sydafrika, kontrasternas land med en historia som heter duga. Under dagen träffade jag landets före detta inrikesminister för ett möte om landet och dess utmaningar. Zuluprinsen Mangosuthu Buthelezi bekräftade det jag skrivit om under flera års tid, nämligen den svårlösta situation landets vita farmare befinner sig i. Herr Buthelezi sade att han till fullo förstår att vita farmare känner en stor rädsla i dagens Sydafrika. Det finns all anledning till det.

Sedan det kommunistiska ANC tog makten i Sydafrika år 1994, tack vare omfattande ekonomiskt och moraliskt stöd från den svenska regeringen, har flera tusen vita farmare fallit offer för farmattacker enligt organisationen Genocide Watch. Ämnet är kontroversiellt, särskilt för oss i västvärlden. Att tala om utsatta minoriteter är förvisso alltid uppskattat, dock inte när det gäller en minoritet som härstammar från Holland och kringliggande länder från första början. Då blir frågan helt plötsligt mycket känslig och ämnet tystas helst ned.

Jag tror starkt på varje folks rätt att leva i enlighet med sin kultur och sina traditioner. Efter att ha rest runt i Sydafrika under långa perioder och efter att ha rapporterat från krigshärjade länder i Mellanöstern och Östeuropa, inser man snabbt hur värdefull trygghet och fred är. Civiliserade och icke korrupta styren, folk som erkänns sina rättigheter och nationer som inte utnyttjas av storfinansen är av största betydelse för en bättre värld.

1505154_10153617526413191_5159976250803834304_n
Prins Mangosuthu Buthelezi, Sydafrikas före detta inrikesminister och nära vän till Nelson Mandela, i samtal med Nya Tiders Sanna Hill. Foto: Nya Tider

 

Under ett par veckor har jag denna gång rest runt bland sydafrikanska farmer för att dokumentera farmattacker. Tillsammans med två kollegor har jag talat med offer för dessa attacker, samt med släktingar till personer som mördats i de mest avskyvärda dåd. Det anmärkningsvärda i dessa berättelser är att det i många fall inte handlar om rån. Det hade varit betydligt enklare för förövarna att länsa hemmet när ingen är hemma, men ändå väntar de tills ägarna kommer hem. Det som sker sedan är i alldeles för många fall att kvinnan i huset våldtas framför mannen, och att en eller flera dödas – ibland hela familjen. På en farm jag besökte i Randfontein utanför Johannesburg i mitten av mars dödades en hel familj, och det låg fortfarande pengar kvar på den blodiga sängen där en äldre man hade slagits ihjäl. Det enda man hade tagit efter morden var en bil, men den hade man bränt upp ett par kilometer bort. Trenden ser likadan ut i flera av de fall vi har granskat.

kDSC_0251
Prydnadssak i ett nedbrunnet hem. Förövare dödade ett äldre par i huset, våldtog kvinnan och brände upp henne tillsammans med huset. Farmarmord är en brutal verklighet i Sydafrika. Foto: Nya Tider

 

Många vita farmare oroar sig för den politiska utvecklingen i Sydafrika. Partiet Economic Freedom Fighters, som vill beslagta farmarnas jord, är på stark frammarsch. De fick hela sex procent i sitt första val för två år sedan. Jag träffade deras företrädare i Kapstaden för ett par dagar sedan, och de var övertygade om att partiet kommer att vara det styrande inom en inte allt för avlägsen framtid. Partiets ledare Julius Malema gjorde sig känd inför en internationell publik när han som ledare för ANC:s ungdomsförbund sjöng en sång om att döda den vita farmaren. Människorättsaktivisten Dan Roodt, född i Sydafrika, säger att situationen för den vita minoriteten har förvärrats ytterligare sedan Nelson Mandela, en återhållande faktor, dog för två år sedan. Attackerna är nu fler och brutalare. De flesta vita farmare känner någon eller vet om någon som har fallit offer för en attack. Skräcken har spridit sig i farmarsamhällena.

Svarta har växt till 90 procent av landets befolkning och det finns föga intresse av att tillvarata den vita minoritetens intressen. Tvärtom finns det i dag fler raslagar än under apartheid. Företag ägda av svarta får företräde till statliga kontrakt, det finns lagar som kräver svart ägande i större företag och vita stängs ute från utbildningar om ”deras” kvot är full.

fDSC_0284
Tusentals vita, likt denna flicka från Pretoria, lever i dag i slumområden.

 

För fem år sedan besökte jag en farmarby utanför staden Nylstroom och för två år sedan gjorde jag en uppföljning. När jag kom till samma område igen för en vecka sedan möttes jag av flera tragiska besked. Flera attacker hade skett i närområdet. Ett äldre par hade mördats i sitt hus som låg lite avsides, den äldre kvinnan hade våldtagits och bränts upp. Förövarna hade lämnat tomma spritflaskor på platsen och tänt eld på huset innan de begav sig av. Vi talade med en 28-årig kvinna som mist sin make i en farmattack som ägde rum utan­för Nylstroom i slutet av förra året. Detta var den andra maken som den unga kvinnan hade mist. Förövarna hade brutit sig in i huset när paret sov och högg maken till döds med en stor skruvmejsel. Kvinnan slogs för sitt liv och undgick på så sätt att bli våldtagen, men blev även hon svårt knivskuren. Förövarna höll en kniv mot parets spädbarn för att tvinga modern att öppna vapenskåpet och mördade sedan maken när hans fyraåriga dotter såg på.

Många vita farmare vill av naturliga skäl fly Sydafrika. De flesta är dock fast i landet av ekonomiska skäl, bland annat en äldre dam jag talade med vars dotter hade blivit knivmördad för drygt åtta månader sedan. Hon hade blivit huggen med kniv framför sina två barn. Den äldre kvinnan ville nu helst flytta till Europa eller Australien, men har inga ekonomiska möjligheter att ens åka till en tryggare del av Sydafrika.

I Sverige får vi ständigt höra att det inte finns några svenskar, att en ”privilegierad vit” person inte kan bli utsatt för rasism. Samma attityd har massmedia i västvärlden och den politiskt korrekta ”eliten” när det gäller Sydafrikas vita minoritet. Man säger att det helt enkelt inte kan existera någon rasism mot vita, att attacker mot vita helt enkelt handlar om vanliga rån, trots att statistiken och farmarna själva talar för det motsatta. När jag träffade presstalesmannen för Transvaal Agricultural Union, Henk van de Graaf, berättade han att det farligaste yrket i det av brott tyngda Sydafrika är just farmare. Fler har mördats här än i grannlandet Zimbabwe, där regimen avsiktligt jagat ut vita farmare ur landet.

Vi måste våga tala om de attacker som riktas mot den vita minoriteten i Sydafrika, på samma sätt som vi måste kunna tala om rasism mot svenskar utan att bli stämplade som ”rasister”. I kommande nummer av Nya Tider kommer läsarna kunna ta del av berättelser och intervjuer med offer och politiker från Sydafrika.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Den dolda kostnaden för förnybar energi

Den dolda kostnaden för förnybar energi

🟠 UTRIKES En intern rapport från det franska elbolaget EDF, som offentliggjordes i veckan, beskriver hur utbyggnaden av sol- och vindkraft tvingar företagets kärnkraftverk att arbeta flexibelt, snarare än med kontinuerlig effekt, vilket driver upp kostnaderna, påskyndar slitaget på anläggningar och komplicerar balansen i elnätet.

Folkomflyttningar

Folkomflyttningar

🟠 OPINION: PER OSSMER I riksdagen ställdes för en tid sedan frågan till en ledamot: ”Ska du ta hit hela världen?” En berättigad fråga som världen ser ut nu och förmodligen ännu mer i framtiden. Eftersom vi talar om politik fick frågan som vanligt inget svar.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Satir om dagens Sverige

🟠 BOKRECENSION Det är hårda tider i landet. Vår arma Moder Svea hånas och bespottas av maktens lakejer. Vi är förvisso några som försvarar henne: alternativmedias journalister, politiskt inkorrekta författare, seriösa män och kvinnor som vet att ge igen och måla upp det traditionella Sveriges fördelar. Men hur är det med komikerna då, satirikerna, de raljanta kåsörerna som lockar till skratt? Finns det sådana i det Sverigevänliga lägret? Några få finns. En av dem är signaturen Conatus som i en nyutkommen bok ger oss En satir om SE folket.

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Legenden Brigitte Bardot är död, men hennes gärning lever vidare

🟠 KULTUR Den 28 december avled en av de sista 50-talsikonerna, Brigitte Bardot. Hon började vid 15 års ålder som modell, då bilder publicerades i Elle. Filmdebuten skedde två år senare, 1952. Redan samma år gifte hon sig med regissören Roger Vadim, som hon hade känt i flera år. Året därpå medverkar hon i en amerikansk film med Kirk Douglas. Bardot lanserades i filmer som hade en erotisk underton, där hon spelade unga, sensuella kvinnor som med sin frigjordhet utmanar synen på kvinnans roll i samhället. Hon torde vara mest känd för filmen Et dieu ... crea la femme (1956) av Wadim. Höjdpunkterna i karriären är tveklöst Clouzots La vérité (1960) och Godards Le mepris (1963).

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.