Brutala scener i Sydafrika. På denna farm i Randfontein mördades en hel familj i mitten av mars, inklusive 9-åriga flickan Kayla. Fyra oätna smörgåsar på diskbänken (ej i bild) vittnar om att attacken kom oväntat och plötsligt. Foto: Nya Tider

Vad hände med alla minoriteters lika rättigheter?

Reportrar från Nya Tider har rest till Sydafrika för att undersöka om ”regnbågsnationen” är den framgångssaga som svensk etablissemangsmedia ibland påstår – i den mån de över huvud taget intresserar sig för det land som befunnit sig i den mediala brännpunkten fram till 1994. Vi möts av en utbredd rädsla bland vita farmare. De flesta har blivit av med sina farmer, tusentals har mördats.

Solen ligger lågt över den rödfärgade, torra marken. Jag befinner mig i Sydafrika, kontrasternas land med en historia som heter duga. Under dagen träffade jag landets före detta inrikesminister för ett möte om landet och dess utmaningar. Zuluprinsen Mangosuthu Buthelezi bekräftade det jag skrivit om under flera års tid, nämligen den svårlösta situation landets vita farmare befinner sig i. Herr Buthelezi sade att han till fullo förstår att vita farmare känner en stor rädsla i dagens Sydafrika. Det finns all anledning till det.

Sedan det kommunistiska ANC tog makten i Sydafrika år 1994, tack vare omfattande ekonomiskt och moraliskt stöd från den svenska regeringen, har flera tusen vita farmare fallit offer för farmattacker enligt organisationen Genocide Watch. Ämnet är kontroversiellt, särskilt för oss i västvärlden. Att tala om utsatta minoriteter är förvisso alltid uppskattat, dock inte när det gäller en minoritet som härstammar från Holland och kringliggande länder från första början. Då blir frågan helt plötsligt mycket känslig och ämnet tystas helst ned.

Jag tror starkt på varje folks rätt att leva i enlighet med sin kultur och sina traditioner. Efter att ha rest runt i Sydafrika under långa perioder och efter att ha rapporterat från krigshärjade länder i Mellanöstern och Östeuropa, inser man snabbt hur värdefull trygghet och fred är. Civiliserade och icke korrupta styren, folk som erkänns sina rättigheter och nationer som inte utnyttjas av storfinansen är av största betydelse för en bättre värld.

1505154_10153617526413191_5159976250803834304_n
Prins Mangosuthu Buthelezi, Sydafrikas före detta inrikesminister och nära vän till Nelson Mandela, i samtal med Nya Tiders Sanna Hill. Foto: Nya Tider

 

Under ett par veckor har jag denna gång rest runt bland sydafrikanska farmer för att dokumentera farmattacker. Tillsammans med två kollegor har jag talat med offer för dessa attacker, samt med släktingar till personer som mördats i de mest avskyvärda dåd. Det anmärkningsvärda i dessa berättelser är att det i många fall inte handlar om rån. Det hade varit betydligt enklare för förövarna att länsa hemmet när ingen är hemma, men ändå väntar de tills ägarna kommer hem. Det som sker sedan är i alldeles för många fall att kvinnan i huset våldtas framför mannen, och att en eller flera dödas – ibland hela familjen. På en farm jag besökte i Randfontein utanför Johannesburg i mitten av mars dödades en hel familj, och det låg fortfarande pengar kvar på den blodiga sängen där en äldre man hade slagits ihjäl. Det enda man hade tagit efter morden var en bil, men den hade man bränt upp ett par kilometer bort. Trenden ser likadan ut i flera av de fall vi har granskat.

kDSC_0251
Prydnadssak i ett nedbrunnet hem. Förövare dödade ett äldre par i huset, våldtog kvinnan och brände upp henne tillsammans med huset. Farmarmord är en brutal verklighet i Sydafrika. Foto: Nya Tider

 

Många vita farmare oroar sig för den politiska utvecklingen i Sydafrika. Partiet Economic Freedom Fighters, som vill beslagta farmarnas jord, är på stark frammarsch. De fick hela sex procent i sitt första val för två år sedan. Jag träffade deras företrädare i Kapstaden för ett par dagar sedan, och de var övertygade om att partiet kommer att vara det styrande inom en inte allt för avlägsen framtid. Partiets ledare Julius Malema gjorde sig känd inför en internationell publik när han som ledare för ANC:s ungdomsförbund sjöng en sång om att döda den vita farmaren. Människorättsaktivisten Dan Roodt, född i Sydafrika, säger att situationen för den vita minoriteten har förvärrats ytterligare sedan Nelson Mandela, en återhållande faktor, dog för två år sedan. Attackerna är nu fler och brutalare. De flesta vita farmare känner någon eller vet om någon som har fallit offer för en attack. Skräcken har spridit sig i farmarsamhällena.

Svarta har växt till 90 procent av landets befolkning och det finns föga intresse av att tillvarata den vita minoritetens intressen. Tvärtom finns det i dag fler raslagar än under apartheid. Företag ägda av svarta får företräde till statliga kontrakt, det finns lagar som kräver svart ägande i större företag och vita stängs ute från utbildningar om ”deras” kvot är full.

fDSC_0284
Tusentals vita, likt denna flicka från Pretoria, lever i dag i slumområden.

 

För fem år sedan besökte jag en farmarby utanför staden Nylstroom och för två år sedan gjorde jag en uppföljning. När jag kom till samma område igen för en vecka sedan möttes jag av flera tragiska besked. Flera attacker hade skett i närområdet. Ett äldre par hade mördats i sitt hus som låg lite avsides, den äldre kvinnan hade våldtagits och bränts upp. Förövarna hade lämnat tomma spritflaskor på platsen och tänt eld på huset innan de begav sig av. Vi talade med en 28-årig kvinna som mist sin make i en farmattack som ägde rum utan­för Nylstroom i slutet av förra året. Detta var den andra maken som den unga kvinnan hade mist. Förövarna hade brutit sig in i huset när paret sov och högg maken till döds med en stor skruvmejsel. Kvinnan slogs för sitt liv och undgick på så sätt att bli våldtagen, men blev även hon svårt knivskuren. Förövarna höll en kniv mot parets spädbarn för att tvinga modern att öppna vapenskåpet och mördade sedan maken när hans fyraåriga dotter såg på.

Många vita farmare vill av naturliga skäl fly Sydafrika. De flesta är dock fast i landet av ekonomiska skäl, bland annat en äldre dam jag talade med vars dotter hade blivit knivmördad för drygt åtta månader sedan. Hon hade blivit huggen med kniv framför sina två barn. Den äldre kvinnan ville nu helst flytta till Europa eller Australien, men har inga ekonomiska möjligheter att ens åka till en tryggare del av Sydafrika.

I Sverige får vi ständigt höra att det inte finns några svenskar, att en ”privilegierad vit” person inte kan bli utsatt för rasism. Samma attityd har massmedia i västvärlden och den politiskt korrekta ”eliten” när det gäller Sydafrikas vita minoritet. Man säger att det helt enkelt inte kan existera någon rasism mot vita, att attacker mot vita helt enkelt handlar om vanliga rån, trots att statistiken och farmarna själva talar för det motsatta. När jag träffade presstalesmannen för Transvaal Agricultural Union, Henk van de Graaf, berättade han att det farligaste yrket i det av brott tyngda Sydafrika är just farmare. Fler har mördats här än i grannlandet Zimbabwe, där regimen avsiktligt jagat ut vita farmare ur landet.

Vi måste våga tala om de attacker som riktas mot den vita minoriteten i Sydafrika, på samma sätt som vi måste kunna tala om rasism mot svenskar utan att bli stämplade som ”rasister”. I kommande nummer av Nya Tider kommer läsarna kunna ta del av berättelser och intervjuer med offer och politiker från Sydafrika.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Ansvaret ligger på oss

Ansvaret ligger på oss

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET ”Lägg ner mångfaldsvurmandet”. Så sammanfattar vi i detta nummer den amerikanska regeringen Trumps budskap till europeiska företag i slutet av mars. Det är glädjande men räcker förstås inte hela vägen. Den som i slutändan kan rädda Europa är bara vi själva.

Trump liknar nu alltmer Gorbatjov.

Trump liknar nu alltmer Gorbatjov.

🟠 KRÖNIKA Det krävs tyvärr mer än analytisk förmåga och insikt för att exakt förstå vad som hände när Donald Trumps administration bestämde sig för att genomföra en av de mest våghalsiga ekonomiska planerna som världen har skådat. Jag är inte ens säker på att det räcker med att befinna sig i Trumps eget huvud för att få ett säkert svar. För den som så önskar har jag räknat upp de olika alternativen i mina ekonomiprogram på Svea Kanal, men i denna krönika finns det inte plats att upprepa dem. Vi kan bara kortfattat dela upp dem i kategorin att Trump har en annan bakomliggande plan, respektive att Trump hela tiden saknat en sådan.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Medryckande biografi från ett liv inom internationell business

🟠 BOKRECENSION Näringslivet och dess aktörer har ofta något att berätta. Efter ett yrkesliv inom handel, finans och industri, i alla dess förgreningar, så samlar man visdom och upplevelser av en speciell typ – av näringslivstyp. Det vill säga minnen från sådant som affärsjuridik, management och resor och förhandlingar med allsköns affärspartner. Den senaste i raden av sådana memoarer har skrivits av en skånsk äventyrare och businessman vid namn Björn Fajersson. Nya Tiders recensent har läst och begrundat.

Det kristna dopet

🟠 KULTUR ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er i alla dagar till tidens slut.”

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Olof Skötkonung och mynten i Sigtuna

🟠 För många år sedan besökte vi Sigtuna och de arkeologiska utgrävningar som pågick där. Det var spännande att se hur arkeologerna tog hand om de olika fynden och de berättade om vad de hade hittat. Bland annat fanns mynt av olika slag. Mynt är en viktig del av historien så därför ska vi bekanta oss med Olof Skötkonungs myntprägling i Sigtuna.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.