Centralbankernas ränteexperiment fortsätter, men pressen på att backa tillbaka från negativ ränta ökar samtidigt som farhågorna för vad resultatet blir ökar. Foto: Pixabay

Vad händer med räntan?

Sveriges räntepolitik, tillsammans med tre andra länder, fortsätter att sticka ut genom att hålla kvar vid en negativ styrränta. Riksbankens prognos för en räntehöjning i december i år eller januari nästa år ligger fast, men bankernas chefsekonomer trummar för att det inte skall ske. Konjunkturen ser också ut att vika neråt snabbare än förväntat. Sämre tider och recession lurar i vassen och gör ränteprognosen osäker.

Negativ ränta – ett udda experiment

Den 5 september beslutade Riksbanken , som väntat, att låta styrräntan ligga fast på -0,25 procent. Sverige fortsätter därmed att sticka ut bland världens länder med en räntepolitik som egentligen ingen vet särskilt mycket om. Bankerna börjar förbereda sig för att ta betalt av småsparare som sätter in sina pengar i banken och allt fler börjar fundera över vart vi är på väg.

Den grundläggande principen för räntepolitiken är att räntan sänks vid dåliga tider och höjs vid högkonjunktur och därmed används som en regleringsventil. Denna sanning har dock vuxit fram ur ett historiskt perspektiv som bygger på positiv räntenivå. Det saknas i princip erfarenheter och forskning kring de långsiktiga effekterna av en negativ styrränta. Det har varit outforskad mark, helt enkelt. Det är därför svårt att uttala sig om vilka effekter en sådan situation kommer att få, om den blir långvarig. Det är ett nationalekonomiskt experiment som kan liknas vid att bryta ny mark på en tidigare okänd kontinent.

Totalt är det fyra länder i världen som har negativ styrränta, däribland Sverige med -0,25 procent. Schweiz är det land som har den lägsta styrräntan, -0,75 procent. Danmark ligger inte långt efter, med -0,65 procent, och Japan har -0,10 procent. Ett stort antal länder ligger med en styrränta på 0 procent eller strax däröver, däribland Euro-länderna, som styrs av den Europeiska Centralbanken (ECB).

Man kan konstatera att många länder sänkt sin styrränta under 2018 eller 2019, men i samtliga fall ligger man nu på noll eller däröver. Man kan också konstatera att spännvidden är stor mellan länderna. Den mest extrema styrräntan har Argentina, hela 60,0 procent! Ytterligare 20 länder har en styrränta på 10,0 procent eller däröver. Näst högst styrränta i världen har Turkiet med en räntenivå på 19,75 procent. Därav kan man sluta sig till att Turkiet är ett land med mycket stora ekonomiska problem, trots stora bidrag och investeringar från Europa.

Turkiet har beskyllt USA för att medvetet attackera dess valuta, liran, genom bland annat ekonomiska sanktioner. Liran tappade förra sommaren hälften av sitt värde mot dollarn, men har sedan dess repat sig lite, kanske tack vare just den höga räntan.

Problemet med negativ styrränta

Räntevapnet, som det brukar kal­las, används primärt för att påverka inflationen i ett land, men den har också effekt på den egna valutans ställning i förhållande till andra valutor. Riksbanken har, hela tiden sedan man införde negativ styrränta, den 24 mars 2015, menat att en av anledningarna, utanför inflationsmålet, har varit att man vill undvika att den svenska kronan skulle stiga alltför snabbt i förhållande till de länders valutor, som vi handlar mest med.

Effekten blev starkare än vad man kanske tänkt sig, kronans värde har tappat kraftigt i förhållande till både dollarn och euron. Sedan februari 2014 har euron blivit hela 20 procent dyrare i förhållande till kronan, vilket har varit en starkt pådrivande effekt på ökande importpriser från Euro-området.

Att Riksbanken valde att hålla fast vid att höja styrräntan kring årsskiftet, men att man samtidigt sänkte prognosen för hur räntan utvecklas framåt, kan tyda på att man ser ett behov av att försöka stärka den svenska kronan.

Trots att Inflationen legat relativt still runt 2-procentmålet, talar mycket i ekonomin för att inflationen nu vänder neråt.
Även om det ofta sägs i det fördolda, pekar flera nationalekonomer också på att det kan finnas anledning att se över inflationsmålet på 2 procent och istället sänka det till 1 eller 1,5 procent. Risken för en recession ökar då, vilket gör att ingen vill prata om det, men tittar man på Riksbankens argumentation för att andra politikområden än penningpolitiken måste agera för att skapa rätt förutsättningar, så blir det en logisk utveckling ändå.

Debatten kring räntan har i stor utsträckning kommit att handla om huruvida Riksbanken ens kan höja räntan i den nu stundande lågkonjunkturen. Situationen kan illustreras av ett uttalande i en intervju med Håkan Larsson, chefekonom på Villaägarna i Expressen den 5 september 2019:

– Alla indikatorer pekar nedåt, ekonomin tappar fart, inflationen ligger under målet. Jag är inte så säker på att Riksbanken kommer att kunna höja styrräntan, även om de gärna vill det. Det vore lite bakvänt att sänka nu, man ska ju gasa när ekonomin viker och bromsa när hjulen snurrar snabbt, inte tvärtom.

Samma inriktning har de flesta av storbankernas chefsekonomer. Få tror alltså på att Riksbanken kan höja reporäntan, i nuvarande läge. En del ekonomer har ändå höjt sin röst för att det kan vara möjligt och flaggar för att det kan vara läge att låsa sina rörliga lån.

Inte minst har det den senaste tiden debatterats mycket om bankernas försöksballonger om en negativ ränta på sparande skulle tas emot av allmänheten (se NyT v.37/2019). Oron är stor för att det skulle leda till att många privata sparare skulle börja ta ut sina sparpengar och investera i tillgångar som ger en positiv avkastning. Det skulle i sin tur kunna bli starten på en reell bankkris, en utveckling som de flesta känner en mycket stor oro inför.

På väg mot en normaliserad räntenivå?

I Riksbankens prognoser för reporäntan för de närmaste åren kan man utläsa ambitionen att låta räntan långsamt höjas upp till, eller strax över, nollstrecket senast i början av 2020. Ur ett internationellt perspektiv blir det en logisk slutsats att försöka avsluta experimentet med minusränta och ta sig tillbaka till ”säker mark” för penningpolitiken.

Alltför många osäkra faktorer lurar i vassen om man låter reporäntan ligga kvar under nollstrecket. Eftersom det inte finns relevant forskningsbakgrund kring denna situation blir det, i viss mån, en fråga om att famla i mörkret och testa sig fram.

Flera faktorer talar alltså för att Riksbanken skall börja lyfta upp reporäntan mot noll, ungefär i linje med prognosen, kanske med en långsammare takt än vad som varit kännetecknande för Riksbankens räntejusteringar de senaste åren. Inte minst för att inte vara en av de centralbanker som driver fram en situation med negativ sparränta och allt det skulle kunna föra med sig. Då skulle Sverige verkligen bli ett experimentland på det ekonomiska planet med mycket osäker utgång.

Det kostar på att sticka ut i den finansiella världen och det skulle inte vara så förvånande om Riksbankschefen, Stefan Ingves, gärna skulle vilja hinna med att lämna minus-äventyret och stabilisera ränteläget på nollstrecket eller strax däröver, innan hans nuvarande mandatperiod går ut och gärna med några års marginal. I detta sammanhang är det dock bäst att inte vara för tvärsäker, varför jag kastar in brasklappen att ”den som lever får se”.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Regionernas problem blir huvudtema för vårändringsbudgeten

Regionernas problem blir huvudtema för vårändringsbudgeten

🟠 EKONOMI Vid en pressträff den 4 mars presenterade partiledarna för de fyra Tidöpartierna en storsatsning på att stötta regionerna. Det var huvudpunkten inför vårändringsbudgeten, som presenteras i sin helhet senare i vår. Sex miljarder kronor i nya tillskott till vården kommer som ett svar på den senaste tidens larmrapporter om omfattande varsel och diskussioner om uppsägningar i flera regioner. Pekpinnar om att fokusera på kärnverksamheten och att effektivisera verksamheterna fanns också med.

”Förintelseförnekelse” blir olagligt – blir det förbjudet att ”förneka klimatet” näst?

”Förintelseförnekelse” blir olagligt – blir det förbjudet att ”förneka klimatet” näst?

🟠 OPINION: ÅKE BLOMDAHL Politiska debattörer både till höger och vänster har skäl att vara oroade över att yttrandefriheten steg för steg kringskärs och begränsas i vårt land och i Europeiska unionen. I många europeiska länder är det sedan länge förbjudet att diskutera vissa historiska fakta om bland annat folkmord och krigsbrott begångna under första och andra världskriget. Lagstiftarna har menat att syftet är att förhindra hat, hot och våld mot vissa särskilt utsatta folkgrupper, inte att kväva yttrandefriheten. I praktiken har det dock lett till att akademiska historiker och seriösa journalister bötfällts och dömts till fängelse efter att ha undersökt sakrosankta påståenden i den officiella historieskrivningen. Nu sänker sig av allt att döma detta mörker även i Sverige och inga politiska partier har opponerat sig.

Läs även:

Regionernas problem blir huvudtema för vårändringsbudgeten

Regionernas problem blir huvudtema för vårändringsbudgeten

🟠 EKONOMI Vid en pressträff den 4 mars presenterade partiledarna för de fyra Tidöpartierna en storsatsning på att stötta regionerna. Det var huvudpunkten inför vårändringsbudgeten, som presenteras i sin helhet senare i vår. Sex miljarder kronor i nya tillskott till vården kommer som ett svar på den senaste tidens larmrapporter om omfattande varsel och diskussioner om uppsägningar i flera regioner. Pekpinnar om att fokusera på kärnverksamheten och att effektivisera verksamheterna fanns också med.

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

🟠 EKONOMI När 2023 nu summerats i bankernas bokslutskommunikéer inför årsredovisningarna, kan man konstatera att året blev en formidabel vinstkaskad – trots Sveriges allt mer trasiga ekonomi. De flesta stora affärsbankerna, med externa ägare, planerar att dela ut 40-60 procent av vinsten till aktieägarna. Att ägarna får utdelning när företagen går med vinst är inget problem, det är aktiebolagens uppgift att tjäna pengar till sina ägare. Problemet med storbankernas vinstutdelning ligger på ett annat plan, eftersom ägarnas risk har minimerats med hjälp av statens garantier. Men det finns banker som fungerar helt annorlunda.

Finansinspektionen satsar på konsumentskydd efter en utredning om finansiellt välbefinnande

Finansinspektionen satsar på konsumentskydd efter en utredning om finansiellt välbefinnande

🟠 EKONOMI Med en tuff privatekonomisk period som grund har Finansinspektionen etablerat en mer genomtänkt strategi för att kunna ge privatekonomiskt stöd. En enkät om hur det står till med det ”finansiella välbefinnandet” i Sverige och en ny funktion som konsumentskyddsekonom, skall bidra till ett tydligare fokus på privatekonomiska effekter av finansmarknadens aktiviteter. Enkäten visar, föga förvånande, att ”svenskar överlag har ett högt finansiellt välbefinnande”, men samtidigt att många har påtagliga problem med sin privatekonomi

Batteritillverkaren Northvolt lånar ytterligare 50 miljarder – delvis med statliga garantier

Batteritillverkaren Northvolt lånar ytterligare 50 miljarder – delvis med statliga garantier

🟠 EKONOMI Batteritillverkaren Northvolt startades av entreprenören Peter Carlsson 2016 och har redan ett forskningscenter, en återvinningsfabrik och en batterifabrik i produktion, om än inte i full skala. Ytterligare minst fem nya fabriker är under projektering eller på planeringsstadiet. För att finansiera den snabba expansionen och utvecklingen av ny batteriteknik har enorma summor lånats upp och insatserna växer snabbt. Sedan i december 2023 har inlåningen dubblerats från cirka 75 miljarder till 150 miljarder kronor – och det är skattebetalarna som riskerar att ta en del av smällen ifall den nya tekniken inte håller.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Klarsynthet och intelligens obekvämt för makthavarna i Sverige

🟠 RECENSION Tommy Ulmnäs har med sin tredje bok, som utkom 2021, byggt vidare på temat om Sveriges förfall som land. Han går igenom område efter område och beskriver hur Sverige gradvis – med uppsåt från korrupta politiker – malts sönder inom alla samhällsområden. Han analyserar problemområdena och ger i boken sin förklaring till varför det ser ut som det gör i landet och är förundrad över att inte fler ser orsak och verkan och efterlyser konsekvensanalyser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Realismens ytterlighet

🟠 Naturalismen i litteraturen Medan realismens författare skildrade verkligheten så som den såg ut, utan försköningar och omskrivningar, hade naturalisterna ytterligare en avsikt. Precis som realisterna skildrade de också verkligheten människor kan leva i, men de gick längre i sina beskrivningar och tog även steget in i den mänskliga naturen.

Pasch och rokokon

🟠 HISTORIA Vid övergången från barocken till rokokon i Sverige på 1700-talet kom den svenske konstnären Lorens Pasch den äldre att spela en betydande roll. Han förde denna konstnärsstil med sig efter att ha inspirerats av den franska rokokon under en vistelse i England.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.