Skip to Content

Centralbankernas ränteexperiment fortsätter, men pressen på att backa tillbaka från negativ ränta ökar samtidigt som farhågorna för vad resultatet blir ökar. Foto: Pixabay
ANALYS

Vad händer med räntan?

PappersupplaganNya Tider v. 38

Sveriges räntepolitik, tillsammans med tre andra länder, fortsätter att sticka ut genom att hålla kvar vid en negativ styrränta. Riksbankens prognos för en räntehöjning i december i år eller januari nästa år ligger fast, men bankernas chefsekonomer trummar för att det inte skall ske. Konjunkturen ser också ut att vika neråt snabbare än förväntat. Sämre tider och recession lurar i vassen och gör ränteprognosen osäker.

Publicerad: 18 september, 2019, 16:51

  • Svenska

Läs även

Negativ ränta – ett udda experiment

Den 5 september beslutade Riksbanken , som väntat, att låta styrräntan ligga fast på -0,25 procent. Sverige fortsätter därmed att sticka ut bland världens länder med en räntepolitik som egentligen ingen vet särskilt mycket om. Bankerna börjar förbereda sig för att ta betalt av småsparare som sätter in sina pengar i banken och allt fler börjar fundera över vart vi är på väg.

Den grundläggande principen för räntepolitiken är att räntan sänks vid dåliga tider och höjs vid högkonjunktur och därmed används som en regleringsventil. Denna sanning har dock vuxit fram ur ett historiskt perspektiv som bygger på positiv räntenivå. Det saknas i princip erfarenheter och forskning kring de långsiktiga effekterna av en negativ styrränta. Det har varit outforskad mark, helt enkelt. Det är därför svårt att uttala sig om vilka effekter en sådan situation kommer att få, om den blir långvarig. Det är ett nationalekonomiskt experiment som kan liknas vid att bryta ny mark på en tidigare okänd kontinent.

Totalt är det fyra länder i världen som har negativ styrränta, däribland Sverige med -0,25 procent. Schweiz är det land som har den lägsta styrräntan, -0,75 procent. Danmark ligger inte långt efter, med -0,65 procent, och Japan har -0,10 procent. Ett stort antal länder ligger med en styrränta på 0 procent eller strax däröver, däribland Euro-länderna, som styrs av den Europeiska Centralbanken (ECB).

Man kan konstatera att många länder sänkt sin styrränta under 2018 eller 2019, men i samtliga fall ligger man nu på noll eller däröver. Man kan också konstatera att spännvidden är stor mellan länderna. Den mest extrema styrräntan har Argentina, hela 60,0 procent! Ytterligare 20 länder har en styrränta på 10,0 procent eller däröver. Näst högst styrränta i världen har Turkiet med en räntenivå på 19,75 procent. Därav kan man sluta sig till att Turkiet är ett land med mycket stora ekonomiska problem, trots stora bidrag och investeringar från Europa.

Turkiet har beskyllt USA för att medvetet attackera dess valuta, liran, genom bland annat ekonomiska sanktioner. Liran tappade förra sommaren hälften av sitt värde mot dollarn, men har sedan dess repat sig lite, kanske tack vare just den höga räntan.

Problemet med negativ styrränta

Räntevapnet, som det brukar kal­las, används primärt för att påverka inflationen i ett land, men den har också effekt på den egna valutans ställning i förhållande till andra valutor. Riksbanken har, hela tiden sedan man införde negativ styrränta, den 24 mars 2015, menat att en av anledningarna, utanför inflationsmålet, har varit att man vill undvika att den svenska kronan skulle stiga alltför snabbt i förhållande till de länders valutor, som vi handlar mest med.

Effekten blev starkare än vad man kanske tänkt sig, kronans värde har tappat kraftigt i förhållande till både dollarn och euron. Sedan februari 2014 har euron blivit hela 20 procent dyrare i förhållande till kronan, vilket har varit en starkt pådrivande effekt på ökande importpriser från Euro-området.

Att Riksbanken valde att hålla fast vid att höja styrräntan kring årsskiftet, men att man samtidigt sänkte prognosen för hur räntan utvecklas framåt, kan tyda på att man ser ett behov av att försöka stärka den svenska kronan.

Trots att Inflationen legat relativt still runt 2-procentmålet, talar mycket i ekonomin för att inflationen nu vänder neråt.
Även om det ofta sägs i det fördolda, pekar flera nationalekonomer också på att det kan finnas anledning att se över inflationsmålet på 2 procent och istället sänka det till 1 eller 1,5 procent. Risken för en recession ökar då, vilket gör att ingen vill prata om det, men tittar man på Riksbankens argumentation för att andra politikområden än penningpolitiken måste agera för att skapa rätt förutsättningar, så blir det en logisk utveckling ändå.

Debatten kring räntan har i stor utsträckning kommit att handla om huruvida Riksbanken ens kan höja räntan i den nu stundande lågkonjunkturen. Situationen kan illustreras av ett uttalande i en intervju med Håkan Larsson, chefekonom på Villaägarna i Expressen den 5 september 2019:

– Alla indikatorer pekar nedåt, ekonomin tappar fart, inflationen ligger under målet. Jag är inte så säker på att Riksbanken kommer att kunna höja styrräntan, även om de gärna vill det. Det vore lite bakvänt att sänka nu, man ska ju gasa när ekonomin viker och bromsa när hjulen snurrar snabbt, inte tvärtom.

Samma inriktning har de flesta av storbankernas chefsekonomer. Få tror alltså på att Riksbanken kan höja reporäntan, i nuvarande läge. En del ekonomer har ändå höjt sin röst för att det kan vara möjligt och flaggar för att det kan vara läge att låsa sina rörliga lån.

Inte minst har det den senaste tiden debatterats mycket om bankernas försöksballonger om en negativ ränta på sparande skulle tas emot av allmänheten (se NyT v.37/2019). Oron är stor för att det skulle leda till att många privata sparare skulle börja ta ut sina sparpengar och investera i tillgångar som ger en positiv avkastning. Det skulle i sin tur kunna bli starten på en reell bankkris, en utveckling som de flesta känner en mycket stor oro inför.

På väg mot en normaliserad räntenivå?

I Riksbankens prognoser för reporäntan för de närmaste åren kan man utläsa ambitionen att låta räntan långsamt höjas upp till, eller strax över, nollstrecket senast i början av 2020. Ur ett internationellt perspektiv blir det en logisk slutsats att försöka avsluta experimentet med minusränta och ta sig tillbaka till ”säker mark” för penningpolitiken.

Alltför många osäkra faktorer lurar i vassen om man låter reporäntan ligga kvar under nollstrecket. Eftersom det inte finns relevant forskningsbakgrund kring denna situation blir det, i viss mån, en fråga om att famla i mörkret och testa sig fram.

Flera faktorer talar alltså för att Riksbanken skall börja lyfta upp reporäntan mot noll, ungefär i linje med prognosen, kanske med en långsammare takt än vad som varit kännetecknande för Riksbankens räntejusteringar de senaste åren. Inte minst för att inte vara en av de centralbanker som driver fram en situation med negativ sparränta och allt det skulle kunna föra med sig. Då skulle Sverige verkligen bli ett experimentland på det ekonomiska planet med mycket osäker utgång.

Det kostar på att sticka ut i den finansiella världen och det skulle inte vara så förvånande om Riksbankschefen, Stefan Ingves, gärna skulle vilja hinna med att lämna minus-äventyret och stabilisera ränteläget på nollstrecket eller strax däröver, innan hans nuvarande mandatperiod går ut och gärna med några års marginal. I detta sammanhang är det dock bäst att inte vara för tvärsäker, varför jag kastar in brasklappen att ”den som lever får se”.

Olle Felten

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Regeringens inriktning för statens budget för året 2022: Ett kraftigt underskott

ANALYSFinansminister Magdalena Andersson presenterade regeringens inriktning för statsbudgeten för 2022 på en pressträff den 26 augusti. Regeringens budget­förslag bygger på en hoppfull prognos om den ekonomiska utvecklingen, som i sin tur bygger på Konjunkturinstitutets (KI) beräkningar. För 2022 har KI beräknat reformutrymmet till cirka 40 miljarder kronor, men att det mesta går åt till att upprätthålla nuvarande organisation och kvalitetsnivå. Det slutliga budgetförslaget läggs fram den 20 september för riksdagen.

Ny riskskatt för banker – pengarna ska dock inte fonderas utan användas till försvaret

EKONOMIRegeringen har utarbetat ett förslag till en särskild skatt på större banker och finansiella företag. Skatten beräknas inbringa cirka 5 miljarder kronor 2022 och därefter 6 miljarder kronor per år. Trots syftet med skatten, att stärka statens möjligheter att hantera en framtida ekonomisk kris, föreslås skatteinbetalningarna gå direkt in i statsbudgeten. Regeringen vill använda dem för att finansiera ökade försvarsanslag. Många tunga remissinstanser är kritiska mot att pengarna inte fonderas och att underlaget till förslaget är undermåligt.

COOP under hackerattack – bristande betalningsinfrastruktur hotar livsmedelsförsäljning

VIDEOCOOP fick på eftermiddagen den 6 juli igång sitt kassasystem, som legat nere sedan helgen. Hundratals köpmarknader, men även bensinstationer och andra butiker har hållit stängt sedan det amerikanska betalningsföretaget Kaseya, som i Sverige används av Vismas kassasystem, drabbades av en hackerattack. Nya Tider har talat med experter som resonerar kring IT-säkerhet och alternativ som kontanter.

Riksrevisionen riktar återkommande kritik mot allvarliga brister i statsförvaltningen

ANALYSI sin årliga granskning av statsförvaltningens effektivitet återkommer påpekanden om allvarliga brister i hur de statliga myndigheterna styrs, bristande kontroll och stora brister i beslutsunderlag. Årets effektivitetsgranskning, som avser år 2020 och offentliggjordes den 4 juni, är inget undantag. Även i den ekonomiska revisionen riktas skarp kritik mot både regeringen och flera myndigheter, även i år avseende brister i styrning, uppföljning och kontroll.

Konsumentverket varnar för ökade konsumtionskrediter

ANALYSAllt fler hamnar i riskzonen för att bli överskuldsatta, det vill säga att man inte klarar av att betala sina skulder. Kreditköp, konsumtionslån utan säkerhet och spel pekas ut som de största riskfaktorerna i en rapport från Konsumentverket. Cirka 400 000 svenskar har skulder hos Kronofogden. Mellan 2010 och 2020 ökade de privata skulderna hos Kronofogden med 34 procent, till 87 miljarder kronor. Finansinspektionen och Riksbanken varnar också för systemrisker på grund av hög skuldsättning.

Swedbank har stängt ner oppositionella publicister – tillåter kriminella vänstergrupper

REPORTAGEPå kort tid har Swedbank stängt av nättidningen Fria Tider, dess chefredaktör Widar Nords personliga konto, och den högerorienterade författaren och publicisten Daniel Friberg. Man hänvisar till ”bristande kundkännedom”. Samtidigt har man i flera års tid haft ett donationskonto tillhörande en vänsterextrem grupp som bland annat skänker pengar till kriminella våldsverkare. Swedbank vägrar att förklara varför med hänvisning till banksekretessen.

Världshandelns sårbarhet illustrerades av ett sex dagar långt stopp i Suezkanalen

ANALYSÖverflyttningen av västvärldens produktion av varor till länder i Asien, främst Kina, har gjort väst helt beroende av en felfri leveranskedja. När containerfartyget Ever Given fastnade på tvären i Suezkanalen den 23 mars i år blottades detta beroende på ett högst påtagligt sätt. På bara ett par dagar var media fulla av katastrofrubriker kring händelsen. Just-in-time-filosofin visades än en gång ha drivits alltför långt, perfekt illustrerat av det sex dagar långa stoppet i kanalen.

Tysklands författningsdomstol stoppar EU:s återhämtningsfond tillfälligt

TYSKLANDTysklands författningsdomstol, något som vi saknar i Sverige, har tillfälligt stoppat ratificeringen av EU:s omskrivna återhämtningsfond och de nya så kal­la­de egna medlen för unionen. Efter en anmälan om att förfarandet med upplåning till EU:s driftbudget är olagligt, förbjöd författningsdomstolen förbundsregeringen att skriva på avtalet med EU. Förbudet är tillfälligt, men ingen vet hur långt stoppet blir. Det är inte första gången som Tysklands författningsdomstol står upp för de egna grundlagarna.

Gå till arkivet

Send this to a friend