Skip to Content

ANINGSLÖSA SVENSKAR skänker pengar till tiggarna. Pensionärer är klart överrepresenterade bland givarna. Enligt kritiker bidrar givarna till att romerna fortsätter att tigga i Sverige istället för att göra något åt sin situation i Rumänien. Foto: Nya Tider
Tiggeriet

Vad tjänar tiggarna?

Ett hett diskussionsämne är hur mycket tiggarna tjänar. Det är förstås omöjligt att svara på generellt eftersom varken tiggare eller tiggarbossar redovisar några inkomster. Nya Tider har försökt att bena ut problematiken.

Publicerad: 9 maj, 2015, 10:10

  • Svenska

Läs även

TIGGARKVINNA RÄKNAR  PENGAR på Forex. Filmen är tagen av en privatperson och lades upp på YouTube i december. När kvinnan märker att hon blir filmad försöker hon gömma sin tjocka sedelbunt och skickar ut en man som försöker konfrontera filmaren. Denne står dock på sig.

TIGGARKVINNA RÄKNAR
PENGAR på Forex. Filmen är tagen av en privatperson och lades upp på YouTube i december. När kvinnan märker att hon blir filmad försöker hon gömma sin tjocka sedelbunt och skickar ut en man som försöker konfrontera filmaren. Denne står dock på sig.

Uppskattningarna av hur mycket tiggarna tjänar varierar oerhört. Den lägsta summa som nämnts är 16 kronor per dag och den högsta 6 000 kronor per dag.

Somliga har ansträngt sig för att själva ta reda på vad tiggarna tjänar, men även då de följt tiggande romer under en ”arbetsdag” är skillnaderna stora.

När DN-reportern Josefine Hökerberg i mars 2013 följde efter tiggaren Florica Tudorici under en dag – efter att ha fått hennes medgivande för att sätta upp en dold kamera – blev dagskassan 186 kronor. När redaktören för nättidningen NewsVoice Torbjörn Sassersson gjorde en liknande undersökning, utan att inhämta tillstånd från tiggaren, blev dagsintäkten hela 1 000 kronor.

Sassersson dokumenterade dock inte sin undersökning, så där har man bara hans ord att lita på. Å andra sidan tog Tudorici en paus mitt under sitt femtimmars tiggarpass och kan då eller vid andra tillfällen ha smusslat undan pengar, så inte heller den undersökningen kan anses vattentät.

Andra reportrar har tagit sig för att själva spela tiggare för att ta reda på sanningen. När Albert Capuder på Helsingsborgs Dagblad klädde ut sig till tiggare i Malmö blev bytet 220 kronor på två timmar – en skattefri inkomst på 110 kronor i timmen, men HD fokuserade istället på hur utsatt reportern känt sig då han suttit på gatan. När norska TV  2 satte en reporter att tigga i Oslo fick han ihop 842:50 norska kronor (934 SEK) på drygt sex rimmar – omkring 150 kronor i timmen. Upplandsnytt kom fram till 80 kronor i timmen genom att iaktta tiggare och fråga förbipasserande hur mycket de skänkt.

Kriminalkommissarie Kajsa Wahlberg på Rikspolisstyrelsen angav, då hon intervjuades av DN i november 2013, siffror som stämmer ganska väl med Albert Capuders inkomst på 110 kronor i timmen, men hon påpekade att handikappade tiggare kan dra in betydligt mer.

– En handikappad person har vi sett kan få in mellan 5 000 och 6 000 kronor om dagen. För någon som går runt och tigger på tunnelbanorna kan det handla om upp till 800, uppgav Wahlberg.

Det finns tiggare som har det jättefattigt i Rumänien … men det finns också en del tiggare som köpt villor för pengarna de tjänat in.

– Marius Gaspar, tolk, i DN:s chatt

På EU-projektet Crossroads, som skapats för att ge ”information och stöd åt utländska EU-migranter”, uppgav man istället fem euro om dagen när DN frågade. Det kan ifrågasättas hur opartiska Crossroads är, men enligt DN anger även Stadsmissionen en likartad uppskattning.

Kanske är det så att tiggarnas inkomster verkligen varierar kraftigt. Det tycks åtminstone stå klart att somliga av tiggarna verkligen är fattiga när de kommer till Sverige, medan andra är rika. I många fall verkar det som om de rika romerna betalar för resorna och sedan inkasserar pengar från de fattigare som tvingas betala för sina tiggarplatser till den tiggarboss som ”äger” deras del av stan.

I en chatt den 11 mars 2013 svarade Marius Gaspar, Hökerbergs rumänske tolk, på en fråga från signaturen ”Peter”:

”Det finns alla möjliga sorters tiggare. Det finns tiggare som har det jättefattigt i Rumänien och bor i tält, lerhus och små stugor, men det finns också en del tiggare som köpt villor för pengarna de tjänat in. När BBC gjorde en dokumentär om tiggarna i Rumänien filmade de bara de rika romerna som hade köpt villor för sina tiggarpengar. Men det innebär inte att alla romer har det så, tvärtom.”

Tjänar mer på att tigga än på arbete

I ekvationen om tiggarnas inkomster måste man naturligtvis jämföra med rumänska förhållanden. Kommer tiggarna hit därför att de inte hittar arbete, eller för att de tjänar mindre på att arbeta i Rumänien än de gör på att tigga i Sverige? Siffrorna talar här sitt tydliga språk.

Enligt statistiksajten tradingeconomics.com var arbetslösheten i Rumänien 6,4 procent i april 2015. I Sverige var den 8,3 procent.

Samtidigt var dock minimilönen i Rumänien endast 220 euro (2 040 kr), och genomsnittslönen efter skatt var 421 euro (3 910 kr) enligt landets nationella statistikinstitut INS. För industriarbetare varierar genomsnittslönerna i olika branscher mellan 263 euro (2 440 kr) och 470 euro (4 370 kr), utom i den lönsamma tobaksindustrin där lönerna är betydligt högre, men som det är få förunnat att arbeta inom.

Ändå svälter ingen i Rumänien – priserna för basvaror är en bråkdel av vad de är i Sverige, och socialbidragen som de flesta romer lyfter är generöst tilltagna i relation till lönerna för ett så pass fattigt land.

Om man går efter en av de lägre uppskattningarna, den i DN:s artikel om tiggaren Florica Tudorici, tjänar hon med 186 kronor i dagskassa nästan exakt en rumänsk genomsnittslön i månaden – 3 906 kronor – om hon tigger 21 dagar i månaden. Då bestod hennes arbetsinsats av att sitta utanför en tunnelbanestation i fem timmar och fyra minuter. Annorlunda uttryckt tjänade hon rumänsk genomsnittslön, drygt 3 900 kronor, genom att sitta ner i 25 timmar per vecka. Om hon istället arbetat på en fabrik i Rumänien 41 timmar i veckan (det rumänska genomsnittet) hade hon tjänat mellan 2 440 och 4 370 kronor.

Om man istället går efter Albert Capuders inkomst då han tiggde på Malmös gator, skulle en tiggare som arbetade åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan tjäna 18 480 kronor i månaden skattefritt. Det är nästan dubbelt så mycket som man i Rumänien tjänar som exempelvis applikationsutvecklare på IBM (10 000 kr) eller mjukvaruutvecklare på Adobe (11 600 kr). En nybakad ingenjör har 6 500 till 10 200 kronor i månadslön. En universitetsutbildad mjukvaruutvecklare kan dock, om han visar framfötterna på företaget, efter att han skaffat sig några års erfarenhet, tjäna mer än tiggaren i Sverige: 16 000 till 20 400 kronor i månaden efter skatt.

Oavsett vilka beräkningar man väjer att gå efter står det alltså klart att tiggarna i Sverige, åtminstone majoriteten av dem, tjänar mycket pengar i jämförelse med vad de hade gjort genom att arbeta i Rumänien.

Professor Karl-Olov Arnstberg menar att när aningslösa svenskar ger pengar till tiggare bidrar de samtidigt till att befästa romernas roll som tiggare och uppmuntra dem att fortsätta.

– Romer tigger inte därför att de lider nöd, oavsett om de gör det eller inte. Tiggandet är ett av inslagen i deras sätt att försörja sig. Går det inte så hittar man på något annat eller flyttar sig någon annanstans. De som ger till tiggare hjälper dem med deras försörjning, men det är direkt kontraproduktivt om man vill medverka till att förbättra romernas situation. För mig är det obegripligt att detta ska vara så svårt att förstå, säger Arnstberg till Nya Tider.

”LURIGA TIGGARE I UMEÅ” är en av de mest kända ”tiggarfilmer” som lagts upp på nätet av privatpersoner. Två tiggare (vi visar en av dem) syns först stappla fram längs gatan med hjälp av kryckor. Sedan visar filmen samma tiggare inne i en mataffär där de går helt normalt utan kryckor. När gammelmedia tog upp filmen handlade det mest om att det kan vara olagligt att på detta sätt avslöja tiggares lurendrejeri. Enligt flera källor, bland annat kriminalkommissarie Kajsa Wahlberg på Rikspolisstyrelsen, kan tiggare med ett (falskt eller äkta) handikapp tjäna mycket mer än en frisk tiggare.

”LURIGA TIGGARE I UMEÅ” är en av de mest kända ”tiggarfilmer” som lagts upp på nätet av privatpersoner. Två tiggare (vi visar en av dem) syns först stappla fram längs gatan med hjälp av kryckor. Sedan visar filmen samma tiggare inne i en mataffär där de går helt normalt utan kryckor. När gammelmedia tog upp filmen handlade det mest om att det kan vara olagligt att på detta sätt avslöja tiggares lurendrejeri. Enligt flera källor, bland annat kriminalkommissarie Kajsa Wahlberg på Rikspolisstyrelsen, kan tiggare med ett (falskt eller äkta) handikapp tjäna mycket mer än en frisk tiggare.

bil

NEDTYSTAD MEDIESKANDAL. En medborgarjournalist i Umeå postade bevis på diskussionsforumet Flashback för att en av romerna i det lokala tiggarlägret nyligen hade köpt bilar för hundratusentals kronor. Han inhämtade utdrag från Transportstyrelsen, sparade annonser från Blocket som visade hur mycket bilarna var värda, och fotograferade bilarna utanför tiggarlägret.

Till saken hörde att Sveriges Radio hade gjort flera snyftreportage om hur fattigt och eländigt livet var för just denna grupp romer. När nyhetssajten Fria Tider ringde upp P4 Västerbottens nyhetschef Agneta Kellgren för att fråga hur de lyckats missa att romerna hade bilar värda flera hundra tusen kronor – sju fordon stod skrivna på en av dem – svarade hon först undvikande. Sedan publicerade P4 en kommentar till uppgifterna, där de hävdade att fordonen inte alls ägdes av den rom de intervjuat, utan av en annan rom med samma för- och efternamn som hade bott i samma läger vid samma tidpunkt.

Efter att han publicerat sitt ”gräv” kring tiggarna i SR:s snyftreportage kontaktades medborgarjournalisten, som skrivit anonymt på Flashback, av Kim Fredriksson – en flerfaldigt dömd våldsbrottsling som brukar anlitas som ”nazistexpert” och ”antirasistisk debattör” av svenska vänstermedier. Numera sitter han även i styrelsen för RUNG, en förening för ”resande” (ett samlingsnamn för det som förr brukade kallas zigenare och tattare). Enligt medborgarjournalisten hade Fredriksson även varit inne på hans frus hemsida på Facebook och ”gillat” hennes bilder, vilket kändes djupt olustigt. Andra medlemmar i RUNG ska också ha kontaktat honom med uppmaningar i stil med ”passa din tunga”. Fredriksson skröt öppet om kontakten på sin hemsida, men framställde det som om han ”bjudit in Flashback-rasisten till tiggarlägret”. Det är oklart hur Fredriksson fick reda på medborgarjournalistens identitet.

Många andra medborgare har också lagt upp bilder på sociala medier som sägs visa tiggare i dyra bilar eller med dyra mobiltelefoner.

Del 3 publiceras imorgon.

Bidrag utöver tiggandet

mihai blaj

En fråga som hittills ingen tycks ha lyft i debatten är om tiggarna kan få socialbidrag från Rumänien samtidigt som de tigger i Sverige. Det visar sig vara fullt möjligt ifall de ljuger för myndigheterna i det papper de måste skicka in var tredje månad.

– Om bidragstagaren ljuger om sin inkomstnivå så är det straffbart enligt lagen om falskdeklaration. Men det är mycket svårt att kontrollera ifall personen får inkomst genom tiggeri, eftersom pengarna inte blir synliga någonstans, säger konsulatchefen Mihai Blaj till Nya Tider.

– Så teoretiskt är det möjligt, om en socialbidragstagare ljuger, att han eller hon fortfarande kan få bidragspengar även om personens inkomst från tiggeriet överskrider inkomstgränsen, tillägger han.

Rumäniens sociala skyddsnät ger en familj med tre barn rätt till en garanterad statlig minimiinkomst på 1 065 kronor (drygt hälften av minimilönen i Rumänien) och sedan tillkommer bidrag för uppvärmning av bostaden, ett särskilt stödbidrag på upp till 692 kronor, samt ett vårdnadsbidrag på 1 266 kronor per barn under två år.

Mihai Blaj, konsulatchef på Rumäniens ambassad i Stockholm, redogjorde för Rumäniens bidragssystem när Nya Tider frågade. Han säger att det är möjligt för tiggare att samtidigt inkassera bidrag i Rumänien om de bara ljuger när de skickar in papper var tredje månad.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Repatrieringshjälp i stället för flyktingyoga

REPORTAGEDen lite annorlunda organisationen ”Alternativa Hjälpföreningen”, AHA!, stödjer syriska krigsflyktingar i närområdet. Nya Tider återger här den intervju som identitären Sebastian Zeilinger gav den tyska tidskriften Zuerst! om sitt arbete för AHA!

Avslöjande dokumentär: HVB-hem innanför väggarna – personalen talar ut

Integrationshandledare talar ut om våldet, hoten och de sexuella relationerna mellan personal och de ensamkommande barnen. Vad sker innanför väggarna på landets HVB-hem? Nya Tider har talat med två kommunala integrationshandledare samt en ensamkommande tonåring som blivit vittnen till hur en kvinnlig anställd inledde och skaffade barn med ett av "barnen" på det kommunala boendet. Trots att personalen tog upp fallet med kommunledningen skedde ingenting. När det kom till våldet vidtogs det inte heller några åtgärder. Integrationshandledaren Samer Kassem blev både hotad med kniv och slagen under sina år som anställd på ett kommunalt HVB-hem. Vi har ringt upp de ansvariga.

Ebbas pappa: Tillsätt haverikommission om utvisningar

REPORTAGEDen terrormördade Ebbas pappa är besviken på Sverige. Inget stöd har han fått, endast ett maskinskrivet brev. Värre är dock att ingen myndighet vill ta ansvar för att stoppa gravskändningarna, trots att han tagit gravskändare på bar gärning. Inte heller media har behandlat honom rättvist. När han intervjuats har de konsekvent valt att plocka bort hans kritik: varför fanns terroristen Akilov kvar i Sverige trots ett utvisningsbeslut? Nu vill han att en haverikommission kring utvisningar tillsätts.

Video: Tony slogs mot IS – nu varnar han Sverige för faran med “återvändare”

VIDEOSvenske Tony Ekman stred mot Islamiska Staten i norra Irak tillsammans med kurdiska Peshmerga. I denna intervju varnar Tony om faran med att släppa in så kallade "IS-resenärer" i Sverige, och säger att våra politiker och vår media är oerhört naiva. Nya Tider har träffat Tony för en intervju.

Sveriges övergångsregering tänker skriva på FN:s migrationsavtal

REPORTAGEDet stormar kring FN:s migrationsavtal Global Compact. Ett tiotal länder har redan förkastat det, men Sveriges regering tänker ställa sig bakom det när det avhandlas vid en internationell konferens den 10-11 december i Marrakech, Marocko. Juridikprofessor Anne Peters påpekar att regeringar gillar gråzonen med sådana ”mjuka lagar”, eftersom de då slipper diskussion och omröstning i parlamentet, men att avtalet ändå kommer att ha inverkan på Sveriges politik.

”En återvandring är nödvändig för Tyskland” – Nya Tider träffar Jan Nolte, parlamentariker för Alternativ för Tyskland

UTRIKESJan Nolte är en av de yngsta parlamentarikerna för Alternativ för Tyskland med sina 29 år. Han är soldat till yrket och har därför ett stort försvarsintresse. Tyskland brottas med många problem i dag, menar politikern, och ett ökat politikerförakt gör att de etablerade partierna blir mindre, medan Alternativ för Tyskland växer. Nya Tider träffade Nolte i det tyska parlamentet – Landsdagen – i Berlin.

SD får makt i kommunerna med stöd av övriga partier

INRIKESNågra veckor efter valet börjar SD:s framgångar nu att resultera i verkligt inflytande och framflyttade positioner. I skånska Hörby, där partiet är avgjort störst, ser ordförandeposterna i både kommunfullmäktige och kommunstyrelsen ut att gå till sverigedemokrater. I andra kommuner har SD i stället utövat inflytande genom att släppa fram och samarbeta med främst moderater, men även med liberaler och kristdemokrater.

Mikaela efter det grova våldtäktsförsöket: “Polis och media vägrade gå ut med signalement”

INTERVJUMikaela Blixt utsattes för ett våldtäktsförsök i det lilla värmländska brukssamhället Deje i Forshaga kommun. När hon chockad ringde polisen vägrade de skicka en patrull eftersom brottet inte var pågående. Hon hänvisades istället till 114 14 där hon hamnade i timslånga telefonköer. Både polis och media har vägrat gå ut med signalement på gärningsmannen. När Dejeborna anordnade en stödmanifestation för Mikaela kom 80 personer till torget – men inte en enda lokalpolitiker. Istället blev manifestationen polisanmäld för brott mot ordningslagen. Nya Tider har träffat Mikaela, som berättar om frustrationen över hur polis, media och politiker agerat – men också om det stöd hon fått av lokalbefolkningen som gemensamt slutit upp bakom henne.

Gå till arkivet

Send this to a friend