<strong>Hot och våld</strong> är numera vardag för räddnings­personal. Det belyses eller diskuteras sällan i media, något räddningspersonalen är kritisk till. ”Det är jättetyst”, säger de. Foto: Nya Tider

Våldet vardag för räddningspersonal

Hot, stenkastning, skjutningar och knivöverfall. Incidenterna är många för ambulanspersonal och brandmän i Sverige. Sedan 1990-talet har våldet mot räddningstjänsten eskalerat. ”Det är ett nytt fenomen att vi är så utsatta”, säger Henrik Johansson, ordförande i Ambulansförbundet Alarm.

En majoritet av hot och överfall sker i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Men inte bara. Även i relativt små kommuner som Malung och Motala har personal drabbats. En enkätundersökning från fackförbundet Kommunal visar att två av tre ambulanssjukvårdare som utsatts känner ett obehag efter avslutat arbete.

Flera inom räddningstjänsten har i intervjuer för olika medier vittnat om den brutalitet de utsätts för när de är på utryckning. Brandmän, poliser och ambulanssjukvårdare lever i en extremt utsatt miljö, där vapen, fyrverkeri, hot, molotovcocktails och stenkastning numera är en del av vardagen för utryckningspersonal ute på fältet.

För Magasinet Neo den 6 februari 2015 berättar även Henrik att han är kritisk till hur media hanterar det hela.

– Det är jättetyst. När jag ser alla dessa skjutningar eller knivskärningar så upplever jag att detta måste man börja problematisera, skriva om, men det är oroväckande tyst.

Nya Tider valde att göra en djupdykning.

Våldet ökar och blir grövre

– Vi åker på skottskadade och knivskärningar varje vecka. Förr, på nittiotalet, var det ett unikum som man inte behövde räkna med, sade Henrik Johansson, ordförande i Ambulansförbundet Alarm, i en intervju med Magasinet Neo.

Enligt honom har våldet inte alls minskat i Sverige, som många påstår.

– Tvärtom. Det är möjligt att man har tittat på anmälningstalen och det kan ju ge en annan bild. När jag talar med ungdomar inom vår verksamhet får vi bilden att det inte längre är givet att man ska anmäla brott, berättar Johansson.

Han får medhåll av Åke Östman, VD på Ambulanssjukvården i Storstockholm AB, som menar att våldet blivit hårdare och brutalare.

– Se på alla skjutningar i storstäderna och handgranater som kastats i Malmö. Så här våldsamt var det inte förr. Visst fanns det våld även bakåt i tiden men inte på det här sättet, säger han till Nya Tider.

NyT: Men har våldet ökat markant mot ambulanspersonal som vissa rapporter säger?

– Ja och nej. Antalet anmälda tillbud och arbetsskador har inte direkt ökat. De är ganska konstanta faktiskt. Tyvärr kan det vara så att många medarbetare vant sig vid en hårdare och hotfull arbetsmiljö. Det kan till och med vara som så att allt som sker inte rapporteras in. Hot och en råare attityd mot ambulanspersonal har nog blivit normalt helt enkelt.

I Dagens Nyheter den 9 mars 2014 argumenterade Östman för att SOS Alarm borde kunna ”flagga” adresser. Sådana områden och adresser där det kan finnas en våldsam eller farlig person.

– Det är för att höja säkerheten för vår personal. Sådan information är bra för vår personal att ha kännedom om för att förbereda sig för ett uppdrag, förklarar han.

Personalen kan då ha möjlighet att samordna med polis inför en sådan utryckning. I dag är lagstiftningen sådan att man inte har tillgång till denna information.

– Alla har inte rätt att ta del av information om enskilda människor och så får man inte heller registrera hur om helst. Det krävs att lagar ändras och sådant tar tid. Landstinget här i Stockholm är medvetna om problemet och vi har en pågående diskussion om olika lösningar.

Vissa områden värre än andra

Henrik Johansson berättar för Magasinet Neo vilka områden som är värst.

– Miljöer där det finns missbruk eller våld. Framför allt utanförskapsområden. Inte enkom, det vill jag vara noga med att understryka, men framför allt.

Nya Tider får kontakt med en före detta brandman som varit anställd vid Räddningstjänst Syd i Malmö. Han kallar sig Anders, men vill inte att vi publicerar vem han är, då de vittnesmål han delar med sig av rör saker som hans tidigare arbetsgivare försökt dölja. Han berättar om en utryckning till Rosengård, ett minne som etsat sig fast.

– En invandrargrabb på kanske tolv år försökte stjäla ett verktyg vi har för att klippa upp bilar. Det kostar cirka 150 000 kronor och väger runt 30 kilo, men sitter på en utdragbar skena under ett olåst metalljalusi. Det går lätt att dra fram, men därefter får man hela tyngden på sig. Vilket var precis vad som skedde. Han tappade den på foten och började gallskrika och gråta. Runt omkring oss fanns det då redan ett femtiotal arga och upprörda män, varav några släktingar till barnet. Efter att barnet skadat sig själv i sitt försök att stjäla av vår utrustning blev stämningen väldigt hotfull. Som tur var kom två polisbilar till platsen just när den första flaskan kom flygande i luften mot oss. Vi var bara två brandmän på plats då och skulle vakta den andra brandbilen medan de genomförde en släckning i ett soputrymme. Det var något av en ögonöppnare. Reaktionerna från invandrarmännen var så overklig, precis som aggressionerna. Vi var trots allt där för att hjälpa dem.

Anders berättar att en viktig aspekt som sällan nämns är att den hotfulla stämningen och våldet är unikt för områden som är mångkulturella. De kallas ibland även för utanförskapsområden.

– I Malmö är staden väldigt segregerad, så pass att man nästan kan dela den på hälften. Den sydöstra halvan är avsevärt mer problemtyngd än den nordvästra. Vid utryckningar i specifika områden, Rosengård, Seved, Krogsbäck för att nämna några, står all utryckningspersonal inför en hotbild som inte existerar när de gör samma arbete i stadsdelar där de etniska svenskarna ännu utgör majoriteten. Man möts av uppretade folkmassor som försvårar arbetet, hotar och även angriper dem som kommit dit för att hjälpa. Känslan som möter en när man åker iväg för att ibland riskera sitt liv för att rädda andras och istället möts med hat och avsky… Det är svårt att förklara för en utomstående. Speciellt när man ägnat åratal av sitt liv för att utbilda sig, träna hårt och lära sig allt från hur man håller någon vid liv till hur man tröstar de som förlorat någon. Det är något som såklart gör en både arg, frustrerad och utan tvekan ledsen.

Anders berättar om så kal­lad ”Phishing” (sv: fiskning), som går ut på att oroselement ringer in falsklarm eller, vilket är vanligt i Rosengård, startar mindre bränder till exempel i soputrymmen och sedan inväntar räddningspersonal och polis.

– Under broar, i gränder, vid vändzoner och vid områden med höjdskillnader, helt enkelt platser som lämpar sig väl för överfall så väntar sedan ett flertal individer med stenar, brunnslock, brandbomber, kraftiga smällare eller raketer tills dess att personalen som är där för att hjälpa visar sig. Då slår de till och försöker att skada eller till och med döda de som kommit till platsen och överöser dem med dessa projektiler. I Stockholm användes till och med en handgranat, vilket med tanke på hur otroligt många handgranater som sprängs i Malmö länge varit något som oroat räddningspersonalen. Vi har som tur är ännu inte haft en sådan händelse men det är antagligen bara en fråga om tid innan det sker, säger Anders.

Utsatta. Brandmän lockas i bakhåll genom att en bil eller behållare för tidningsåtervinning sätts i brand. Det kallas ”Fishing” och innebär att ett gäng ligger beredda med stenar eller fyrverkerier för att angripa brandmännen när de kommit för att släcka. Det har dock hänt värre saker, till exempel att brandbomber kastats eller att brandmännen blivit beskjutna med handeldvapen. Foto: Vávra Suk/Nya Tider
Utsatta. Brandmän lockas i bakhåll genom att en bil eller behållare för tidningsåtervinning sätts i brand. Det kallas ”Fishing” och innebär att ett gäng ligger beredda med stenar eller fyrverkerier för att angripa brandmännen när de kommit för att släcka. Det har dock hänt värre saker, till exempel att brandbomber kastats eller att brandmännen blivit beskjutna med handeldvapen. Foto: Vávra Suk/Nya Tider

_N2Q1264

Ska rädda liv. Många brandmän känner en olust att åka till mångkulturella områden där de vet att de löper en risk att angripas. Ambulanspersonal har i vissa fall som rutin att invänta poliseskort innan man kör in i ett sådant område, en fördröjning som kan kosta liv. Foto: Nya Tider
Ska rädda liv. Många brandmän känner en olust att åka till mångkulturella områden där de vet att de löper en risk att angripas. Ambulanspersonal har i vissa fall som rutin att invänta poliseskort innan man kör in i ett sådant område, en fördröjning som kan kosta liv. Foto: Nya Tider
Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Vinklat från första minuten: Media efter mordförsöket på Trump

Vinklat från första minuten: Media efter mordförsöket på Trump

🟠 – ”Ramlade och fick föras bort”; ”skrämd av höga ljud”; ”tal avbröts efter smällar” Efter att Donald Trump utsatts för ett mordförsök i direktsändning försökte vänsterliberala medier förminska händelsen genom kreativ rubriksättning ända tills läsare och tittare började reagera. Agerandet pekas nu ut som propagandistiskt och vinklat, men fortsätter likväl.

Mordförsök mot Trump – sköts under tal

Mordförsök mot Trump – sköts under tal

🟠 UTRIKES Ett mordförsök mot Donald Trump genomfördes under ett tal i Pennsylvania under lördagen. Trump skadades lindrigt medan en oskyldig åhörare dödades och en annan skadades innan skytten, som identifierats som en 20-åring, kunde oskadliggöras med ett dödande skott avfyrat av en krypskytt.

Läs även:

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

Kriget mot lantbruket

Kriget mot lantbruket

🟠 UTRIKES Hur ska Europas enorma jordbruksarealer egentligen användas? Den debatten rasar nu i allt fler länder, efter att EU och flera regeringar vidtagit drastiska åtgärder med syftet att minska antalet gårdar. I Nederländerna, som är Europas största exportör av lantbruksprodukter, kombinerar regeringen piska och morot för att försöka få landets bönder att avveckla verksamheten och sälja marken. Den här gången är det kväve – inte koldioxid – som påstås utgöra ett akut hot. Men är det den verkliga orsaken, eller en förevändning för att verkställa en helt annan agenda? ”Regeringen har förklarat krig mot lantbruket”, säger Thierry Baudet, partiledare för Forum voor Democratie, och den lantbrukspolitiske talespersonen Gideon van Meijeren, i en exklusiv intervju för Nya Tider.

Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder, menar att Arlas egna kontroller gått överstyr och blivit en stor stressfaktor för många av de egna medlemmarna. De flesta vågar heller inte säga något därför att de är beroende av Arla för att kunna sälja sin mjölk. Foto: Nya Tider

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Medeltidsmuseet tvingades stänga den 5 november, trots protester. Foto: Wikimedia, Medeltidsmuseet.se

Riksdagen kastar ut Medeltids­museet – Nu växer protesterna

🟠 INRIKES Medeltidsmuseet är uppbyggt kring stadsmuren från Gustav Vasas tid, Helgeandshusets kyrkogård från 1300-talet och andra fasta fornlämningar som inte går att flytta. Historiker beskriver det som ”platsen där Sverige som nation föds”. Nu har museet stängt. Istället vill Riksdagen bygga en extra plenisal att ha som backup för den ordinarie, samt ett besökscentrum. ”Det är helt befängt”, säger den auktoriserade Stockholmsguiden Henrik Scheutz till Nya Tider. Nu engagerar han sig i den växande proteströrelsen: ”Det finns fortfarande möjlighet att rädda museet!”

Medborgarplatsen fylldes av WHO-kritiska människor. Enligt arrangörerna var antalet deltagare uppåt 2 000. Den pågick i cirka tre timmar, varefter eftermingel anordnades på Hotel Malmen. Foto: Nya Tider

Motståndet mot diktatoriskt WHO växer – demonstration i Stockholm

🟠 ExitWHO Världshälsoorganisationen WHO är på väg att få makt att bestämma alla medlemsländers insatser under nästa pandemi. Enskilda länder kommer inte längre att kunna besluta om egna pandemiåtgärder och eventuella restriktioner – allt ska beslutas av ett nytt ”styrande organ” inom WHO. Oron och kritiken växer nu mot vad detta innebär och den 1 oktober anordnades en demonstration i Stockholm för att protestera mot hur Sverige och världens länder avträder sin suveränitet till en icke folkvald grupp byråkrater.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Sanna hjältar är det ofta tyst om

🟠 BOKRECENSION Som sommarläsning kan det vara lämpligt att planera en läsning av mindre kända delar av Sveriges militärhistoria. Militärhistorikern Leif Björkman tar upp händelser och fakta som många helst skulle vilja glömma eller gömma. Obekväma sanningar kan också vara till lärdom för framtiden. En annan aspekt i denna bok är benämningen hjälte. I dagens media tillskrives hjältetitlar för nästan minimala och självklara medmänskliga insatser. I denna bok handlar det om två riktiga hjältar, två svenska officerare som genomgått sovjetisk fångenskap och i tystnad fick återvända till Sverige.

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.