Sydafrika eller Libyen? Det är något av dessa tillstånd Sverige är på väg emot. Två ändhållplatser som vi borde göra allt för att undvika. Bilden till vänster visar inte ett fängelse, utan ett helt vanligt bostadsområde i Sydafrikas huvudstad Johannesburg, omgärdat av taggtråd och elstängsel. Bilden till höger från det ständiga stridskaosets Libyen. Foto: Nya Tider, Al-Bunyan Al-Marsoos

Välfärdskollaps – och sen?

Kommuner larmar om besparingar och allt fler märker själva av vårdköerna, problemen i skolorna och myndigheters försämrade service. En välfärdskollaps med andra ord. Men vilket samhälle är vi på väg emot egentligen?

I detta nummer berättar vi om den irakiske försvarsministern som är folkbokförd i en Stockholmsförort där han inkasserar bidrag. Detta var Nyheter Idag först med att avslöja – hatten av för det. Motvilligt började även systemmedia haka på rapporteringen efter några dagar.
Symptomatiskt nog sände Aftonbladet en podd med namnet ”Den osannolika historien om Iraks försvarsminister”, men faktum är att den inte alls är osannolik. På den borgerliga tankesmedjan Timbro skriver redaktören Blanche Sande:

”Vi vet att bidragsfusk är utbrett i Sverige. Under 2018 upptäcktes bidragsfusk för nästan 100 miljoner kronor genom ett samarbete mellan Skatteverket och Försäkringskassan. De som upptäcktes på det sättet var de ljushuvuden som tagit emot bidrag från den ena myndigheten och samtidigt deklarerat en inkomst hos den andra. Mörkertalet är utan tvekan stort.”

Försvarsministern har bara lurat en av myndigheterna, och har därför inte avslöjats förrän en anmälan lämnades in. Han tillhörde detta mörkertal. Riksdagsmannen Hanif Bali (M) har kallat myndigheternas oförmåga att hantera bedrägerierna för ett ”kaskadmisslyckande”.

Inte undra på att Sverige går på knäna ekonomiskt. Också polisen saknar resurser. Ärenden läggs på hög och man hinner inte ens utreda gängskjutningar och exploderande handgranater, vilket lokaltidningen HuddingeDirekt skrev om så sent som i september i år. ”Det är hårda prioriteringar att göra”, sade polisen till tidningen då. Det enda de verkar ha gott om resurser till är så kallade hatbrott och att förhindra att medborgarna går samman i medborgargarden för att försvarar sig själva.

Myndigheter får allt svårare att klara sina uppgifter. När vi frågar en domstol om det inte är dags för en huvudförhandling snart i ett fall som vi följt under längre tid, så får vi svaret: ”Inget datum bestämt ännu, vi har en otrolig mängd mål att hantera och vi försöker beta av dem i turordning.” Skolan och vården är kapitel som jag inte ens går in på.

Vi nås av larmrapporter från krisande kommuner. Man har gjort av med kommuninvånarnas pengar på hotell åt nyanlända och att köpa villor åt ensamkommande. Vi skriver om ett sådant konkret fall i detta nummer, i Mullsjö kommun. Där ska man nu spara genom att vänta med snöröjning till det är minst sju centimeter. På andra håll sänker man värmen i kommunens byggnader. Man ska sluta grusa gång- och cykel­vägar när det är halt, eller spara på toapapper till åldringar, som i Gislaved. På andra håll släcker man gatubelysningen.

Om någon tror att detta verkligen leder till en besparing har man tomt mellan öronen. Vad kostar det inte samhället varje gång någon bryter ett ben och blir borta från jobbet? Det är verkligen lösningar av typen ”kiss i brallan”. Det värmer inte länge.
Vad händer om detta får fortsätta? Vilket samhälle får vi om välfärden urholkas på detta sätt?

Jag har sett slutstadiet i Sydafrika. Det är extrema skillnader mellan rika och fattiga. En del bor i skjul om ens det, medan de som har rikedomar barrikaderar sig bakom galler, taggtråd och elstängsel. Det handlar inte om vita eller svarta – de välbärgade svarta i Sydafrika är i dag fler än alla vita i landet tillsammans.

Det är detta samhälle de borgerliga pratar om när de önskar sig en egen trädgårdsmästare, barnflicka eller städerska – så kallade hemnära tjänster. Det är det som statsminister Stefan Löfven syftar på när han talar om behovet av att skapa ”enkla jobb” åt alla de analfabeter som han bjudit in till Sverige.

Det är ett samhälle av misstänksamhet, avund och orättvisor. När jag kom till Sverige med mina föräldrar år 1980 så var Sverige verkligen ett föredöme med små inkomstskillnader, en välfärd som räckte åt alla och där man förvaltade landet tillsammans.

Jag är anhängare av att skola och vård är något som är lika för alla. Det är viktigt för gemenskapen att ingen ska vara förmer än andra. Men i dag känner många att de har kniven mot halsen. Ska man sätta barnen i den kommunala skolan där de kommer att misshandlas, mobbas och troligen knappt lära sig att läsa och skriva förrän efter flera år i skolbänken? Ska man låta sin fru, pappa eller syster vänta i timmar på akuten eller bli hemskickad från en planerad operation för att det saknas engångsartiklar att genomföra den?

Det är klart att många kommer att välja ett privat alternativ. Kanske till och med kräva att lagen börjar tillåta detta – och den har ju redan luckrats upp. Och så är vi där.

Det finns förstås ett annat, helt annorlunda scenario. Jag kan inte låta bli att tänka på Arne Weinz roman Perfekt storm, som beskriver en nära framtid där ”no go”-­zonerna i förorterna vuxit i storlek och antal. Polisen har gått från att rådfråga och vädja till imamer och klanöverhuvuden till att helt överlåta upprätthållandet av ordningen på dem. Hur skulle dessa befolkningar reagera på att socialkontoren inte längre hade några pengar till deras bidrag?

Weinz beskriver hur en islamistisk hårdför grupp från Nordafrika i det läget landstiger i flera svenska städer. De kommer obemärkt med sina pickuper bestyckade med kulsprutor och automatkanoner gömda i lastutrymmet på civila färjor. Snabbt får de stöd av stora delar av den muslimska befolkningen.

I förra numret skrev vår utrikesredaktör Christer Ericsson om att Turkiet sedan invasionen av norra Syrien utbildat islamistgrupper i att använda tysktillverkade stridsvagnar av typen Leopard 2 och även lämnar över dessa till islamisterna. De är redan i strid mot kurder och Syriska armén. Leopard 2 är precis den stridsvagn som utgör ryggraden i det svenska pansarvapnet.

Redan i dag säger experter på Försvarshögskolan att ökningen av bombdåd i Sverige beror på ”djupt, rotat klantänk och att det ofta handlar om invandring från länder där våld av den typ vi nu talar om är högst vanlig”, som chefsanalytikern och experten på islamistisk terrorism Henrik Häggström uttryckte det i NyT v.47/2019.

De ”hemvändande” islamisterna – jag skulle vilja kalla de återinvandrande – har i dag goda färdigheter i handeldvapen och är stridshärdade. Framöver kommer de också att ha kunskap i hur man använder svenska stridsvagnar, som står uppställda i något lättbevakat lager.
Det som händer nu kommer med andra ord att få omfattande konsekvenser redan för nästa generation.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Gå inte på snacket om Europa – det är en fälla

Gå inte på snacket om Europa – det är en fälla

🟠 DEBATT Den senaste tiden har EU-pampar och deras småpåvar i de enskilda medlemsländerna, däribland Sverige, plötsligt talat om Europa som aldrig förr. ”ReArm Europe ska medföra 800 miljarder euro till försvar av Europa”, meddelade EU-kommissionens svenska representation. Ulf Kristersson talade om ”det europeiska försvaret”. Här finns stora faror att se upp för. Det menar Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand i denna opinionsartikel.

Läs även:

Gå inte på snacket om Europa – det är en fälla

Gå inte på snacket om Europa – det är en fälla

🟠 DEBATT Den senaste tiden har EU-pampar och deras småpåvar i de enskilda medlemsländerna, däribland Sverige, plötsligt talat om Europa som aldrig förr. ”ReArm Europe ska medföra 800 miljarder euro till försvar av Europa”, meddelade EU-kommissionens svenska representation. Ulf Kristersson talade om ”det europeiska försvaret”. Här finns stora faror att se upp för. Det menar Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand i denna opinionsartikel.

Hur kan en realistisk fred egentligen se ut?

Hur kan en realistisk fred egentligen se ut?

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET I detta nummer anknyter många artiklar till kriget i Ukraina och flera debattörer har velat ge sin syn på förutsättningarna för en möjlig fred. Vi går igenom allt ifrån Trumps tänkbara baktankar och missuppfattningar till säkerhetspolitiska och ekonomiska aspekter. Vägen till en hållbar fred är svår, då positionerna är låsta – Putin har långtifrån uppnått målen med kriget och EU diskuterar strategier för att förlänga kriget i många år och sedan att upprätthålla sanktioner även efter att kriget avslutats.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.