Henrik Paetau. Foto: Privat

Varför det inte gick att fixa skolan på 100 dagar

Som vanligt gavs många vallöften i kampanjen inför riksdagsvalet 2014. Ett av dem var Gustav Fridolins löfte att förbättra den svenska skolan på rekordtid. ”Ge mig hundra dagar”, sade Fridolin och spände ögonen i TV-tittarna och politikerkollegorna i valdebatten. Statsrådets intentioner har inte förverkligats, och förklaringarna till detta är många, menar veckans debattör Henrik Paetau

En omfattande och vederhäftig analys av den svenska skolans gavs den 12 mars av SVT:s inrikespolitiska kommentator Mats Knutson. Vi kommer troligen att bevittna en livlig debatt under valåret, då ämnet är ett av de tyngsta och mest angelägna inför valet såväl ur ett riksomfattande som ur ett kommunalt perspektiv. Min avsikt med denna artikel är emellertid att granska skolan ur en synvinkel som hittills har förblivit nästan helt och hållet obeaktad.

Nästan alla svenska analyser av skolans ”utmaningar” (omskrivning för misslyckanden) går ut på att söka felen i samband med skola och skolpolitik. Man diskuterar skolinspektionens åtgärder, läroplaner, pedagogiska anvisningar och trender, rekommendationer om elevantal i klasser, homogent eller heterogent elevunderlag med avseende på till exempel socialgrupp, socioekonomisk tillhörighet, elevernas geografiska rekryteringsområden etc. Därtill kommer problematiken med lärarsituationen som flera gånger uppmärksammats av SVT, senast i Morgonstudion den 12 februari 2018. Där framhöll lärarförbundets representant att behöriga lärare i betydligt högre grad borde få ägna sig åt undervisning än åt administrativa göromål. Skolminister Fridolin försäkrade alla som ville lyssna på honom att just det har beaktats i det pågående arbetet med läroplaner och styrdokument. Summa summarum är det så gott som uteslutande skolan och undervisningen som är föremål för granskning och debatt.

Man tänker på gubben som kom hem från krogen och tappade nyckeln när han samtidigt råkade dra ut näsduken ur fickan. Han gick böjd som en fällkniv och letade under gatlyktan intill, när en förbipasserande kompis från krogen erbjöd sig att hjälpa honom att leta. Efter en stund frågade kompisen om det faktiskt var just där han hade tappat nyckeln. Nää, svarade gubben, det var nog därborta, men där är så jäkla mörkt, så jag letar här i stället.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Svensk skola – en krismaskin

Svensk skola – en krismaskin

🟠 En av fem ungdomar i Sverige är arbetslös. Förr kunde många ungdomar som inte hade fallenhet för teoretiska ämnen blir lärlingar och starta sitt yrkesliv i tidig ålder. Idag är den vägen stängd – för att komma in på gymnasieskolans praktiska utbildningar måste man kvalificera sig i matematik och språk. Veckans debattör, Stefan Torssell, pekar på det förfall som den svenska skolan genomgått, med flumskola och betygsoreda, till dagens ”nedtryckande och sadistisk skola”.

Lärare i hela skolan, förena er!

Lärare i hela skolan, förena er!

🟠 OPINION: HENRIK PAETAU Skolans tillstånd är en angelägenhet för hela samhället och nationen. Då eleverna inte är myndiga, förväntas det att föräldrarna tar sitt ansvar för barnens fostran. I ett mångkulturellt samhälle är det särskilt viktigt att skolan lyckas försäkra sig om hemmens stöd. Det menar före detta rektor Henrik Paetau.

Läs även:

Passkontroller vid Polens gränser

Passkontroller vid Polens gränser

🟠 KRÖNIKA SVT:s nyhetssändning rapporterar om gränskontrollerna vid den polsk-tyska gränsen. De utsända lägger den huvudsakliga skulden på så kallade högerkrafter och liknande sammanslutningar. Sanningen är dock något helt annat. Att SVT:s utsända journalister saknar fakta- och språkkunskaper är den vanliga ingrediensen i rapporteringen från utlandet.

Har Donald Trump en diagnos?

Har Donald Trump en diagnos?

🟠 KRÖNIKA President Donald Trump kommer med sina 78 år att bli den äldste sittande presidenten efter sin föregångare Joe Biden. Trump är den ende presidenten i amerikansk historia som blivit ställd inför riksrätt två gånger, och det är också många som försöker ställa en psykiatrisk diagnos på honom. Men hur är det med andra presidenter genom historien? Christer Nilsson, som är medicinhistoriker, tar en titt på anklagelser och bevisade fakta.

Radikalfeminismen

Radikalfeminismen

🟠 OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERG Feministisk glaciärforskning är underhållande läsning, men skrattet fastnar i halsen när man förstår att projektet både sponsrats med motsvarande miljoner skattekronor och kunnat publiceras i en ansedd vetenskaplig publikation – inte en skämttidning eller Ding Ding värld. Debattören, professor Karl- Olov Arnstberg, tar detta som exempel på hur radikalfeminismen flyttat fram sina positioner och går till botten med denna sexistiska, självömkande och irrationella dogm.

Robotarna tar över – om vi låter dem

Robotarna tar över – om vi låter dem

🟠 LEDARE Nya Tider granskar i detta nummer den stora och svåra frågan om vad som sker när robotarna inte bara blir en del av vardagen – utan tar över. Redan nästa år planerar ledande teknikföretag, som Tesla, att lansera sina människoliknande robotar som klarar arbetsuppgifter både i industrin och i våra hem.

Reflektioner från nationaldagen

Reflektioner från nationaldagen

🟠 KRÖNIKA Den nationalistiska utomparlamentariska organisationen Det fria Sverige anordnade traditionsenligt ett nationaldagsfirande i Svenskarnas hus i Älgarås. I år var också Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand inbjuden som gäst. I en krönika för Nya Tider skildrar Kasselstrand en fullspäckad dag med både arbete och firande. Han bjuder också läsaren på många personliga reflektioner kring svensk nationalistisk organisering.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.