Henrik Paetau. Foto: Privat

Varför det inte gick att fixa skolan på 100 dagar

Som vanligt gavs många vallöften i kampanjen inför riksdagsvalet 2014. Ett av dem var Gustav Fridolins löfte att förbättra den svenska skolan på rekordtid. ”Ge mig hundra dagar”, sade Fridolin och spände ögonen i TV-tittarna och politikerkollegorna i valdebatten. Statsrådets intentioner har inte förverkligats, och förklaringarna till detta är många, menar veckans debattör Henrik Paetau

En omfattande och vederhäftig analys av den svenska skolans gavs den 12 mars av SVT:s inrikespolitiska kommentator Mats Knutson. Vi kommer troligen att bevittna en livlig debatt under valåret, då ämnet är ett av de tyngsta och mest angelägna inför valet såväl ur ett riksomfattande som ur ett kommunalt perspektiv. Min avsikt med denna artikel är emellertid att granska skolan ur en synvinkel som hittills har förblivit nästan helt och hållet obeaktad.

Nästan alla svenska analyser av skolans ”utmaningar” (omskrivning för misslyckanden) går ut på att söka felen i samband med skola och skolpolitik. Man diskuterar skolinspektionens åtgärder, läroplaner, pedagogiska anvisningar och trender, rekommendationer om elevantal i klasser, homogent eller heterogent elevunderlag med avseende på till exempel socialgrupp, socioekonomisk tillhörighet, elevernas geografiska rekryteringsområden etc. Därtill kommer problematiken med lärarsituationen som flera gånger uppmärksammats av SVT, senast i Morgonstudion den 12 februari 2018. Där framhöll lärarförbundets representant att behöriga lärare i betydligt högre grad borde få ägna sig åt undervisning än åt administrativa göromål. Skolminister Fridolin försäkrade alla som ville lyssna på honom att just det har beaktats i det pågående arbetet med läroplaner och styrdokument. Summa summarum är det så gott som uteslutande skolan och undervisningen som är föremål för granskning och debatt.

Man tänker på gubben som kom hem från krogen och tappade nyckeln när han samtidigt råkade dra ut näsduken ur fickan. Han gick böjd som en fällkniv och letade under gatlyktan intill, när en förbipasserande kompis från krogen erbjöd sig att hjälpa honom att leta. Efter en stund frågade kompisen om det faktiskt var just där han hade tappat nyckeln. Nää, svarade gubben, det var nog därborta, men där är så jäkla mörkt, så jag letar här i stället.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Svensk skola – en krismaskin

Svensk skola – en krismaskin

🟠 En av fem ungdomar i Sverige är arbetslös. Förr kunde många ungdomar som inte hade fallenhet för teoretiska ämnen blir lärlingar och starta sitt yrkesliv i tidig ålder. Idag är den vägen stängd – för att komma in på gymnasieskolans praktiska utbildningar måste man kvalificera sig i matematik och språk. Veckans debattör, Stefan Torssell, pekar på det förfall som den svenska skolan genomgått, med flumskola och betygsoreda, till dagens ”nedtryckande och sadistisk skola”.

Skolan och rekryteringen till gängen

Skolan och rekryteringen till gängen

🟠 OPINION: HENRIK PAETAU Riskerna för våldsdåd i skolan ska tas på allvar. Till den 27 januari 2025 utlystes ett krismöte av skolminister Lotta Edholm med företrädare för relevanta myndigheter. Detta datum offentliggjordes även justitieministerns förslag om sänkt straffmyndighetsålder till 14 år. Detta uppvaknande kommer tyvärr 30 år för sent. Det menar filosofie magister Henrik Paetau, som själv arbetat som rektor på en högstadieskola, i Finland.

Läs även:

Gå inte på snacket om Europa – det är en fälla

Gå inte på snacket om Europa – det är en fälla

🟠 DEBATT Den senaste tiden har EU-pampar och deras småpåvar i de enskilda medlemsländerna, däribland Sverige, plötsligt talat om Europa som aldrig förr. ”ReArm Europe ska medföra 800 miljarder euro till försvar av Europa”, meddelade EU-kommissionens svenska representation. Ulf Kristersson talade om ”det europeiska försvaret”. Här finns stora faror att se upp för. Det menar Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand i denna opinionsartikel.

Hur kan en realistisk fred egentligen se ut?

Hur kan en realistisk fred egentligen se ut?

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET I detta nummer anknyter många artiklar till kriget i Ukraina och flera debattörer har velat ge sin syn på förutsättningarna för en möjlig fred. Vi går igenom allt ifrån Trumps tänkbara baktankar och missuppfattningar till säkerhetspolitiska och ekonomiska aspekter. Vägen till en hållbar fred är svår, då positionerna är låsta – Putin har långtifrån uppnått målen med kriget och EU diskuterar strategier för att förlänga kriget i många år och sedan att upprätthålla sanktioner även efter att kriget avslutats.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.