Skip to Content

Henrik Paetau. Foto: Privat
DEBATT

Varför det inte gick att fixa skolan på 100 dagar

Digital utgåva

Som vanligt gavs många vallöften i kampanjen inför riksdagsvalet 2014. Ett av dem var Gustav Fridolins löfte att förbättra den svenska skolan på rekordtid. ”Ge mig hundra dagar”, sade Fridolin och spände ögonen i TV-tittarna och politikerkollegorna i valdebatten. Statsrådets intentioner har inte förverkligats, och förklaringarna till detta är många, menar veckans debattör Henrik Paetau

Publicerad: 2 april, 2018, 21:53

  • Svenska

Läs även

En omfattande och vederhäftig analys av den svenska skolans gavs den 12 mars av SVT:s inrikespolitiska kommentator Mats Knutson. Vi kommer troligen att bevittna en livlig debatt under valåret, då ämnet är ett av de tyngsta och mest angelägna inför valet såväl ur ett riksomfattande som ur ett kommunalt perspektiv. Min avsikt med denna artikel är emellertid att granska skolan ur en synvinkel som hittills har förblivit nästan helt och hållet obeaktad.

Nästan alla svenska analyser av skolans ”utmaningar” (omskrivning för misslyckanden) går ut på att söka felen i samband med skola och skolpolitik. Man diskuterar skolinspektionens åtgärder, läroplaner, pedagogiska anvisningar och trender, rekommendationer om elevantal i klasser, homogent eller heterogent elevunderlag med avseende på till exempel socialgrupp, socioekonomisk tillhörighet, elevernas geografiska rekryteringsområden etc. Därtill kommer problematiken med lärarsituationen som flera gånger uppmärksammats av SVT, senast i Morgonstudion den 12 februari 2018. Där framhöll lärarförbundets representant att behöriga lärare i betydligt högre grad borde få ägna sig åt undervisning än åt administrativa göromål. Skolminister Fridolin försäkrade alla som ville lyssna på honom att just det har beaktats i det pågående arbetet med läroplaner och styrdokument. Summa summarum är det så gott som uteslutande skolan och undervisningen som är föremål för granskning och debatt.

Man tänker på gubben som kom hem från krogen och tappade nyckeln när han samtidigt råkade dra ut näsduken ur fickan. Han gick böjd som en fällkniv och letade under gatlyktan intill, när en förbipasserande kompis från krogen erbjöd sig att hjälpa honom att leta. Efter en stund frågade kompisen om det faktiskt var just där han hade tappat nyckeln. Nää, svarade gubben, det var nog därborta, men där är så jäkla mörkt, så jag letar här i stället.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Henrik Paetau

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Body15

    Så är det, behöver inte vara svårare än så.

  • Qvintus

    Detta tramset som nu pågår underminerar både landet och följaktligen skolan. Vi behöver folk med lite j*vlar anamma som rätar upp systemen till vad de en gång har varit. Men, om den politiska viljan inte finns, är vi förlorade.

  • En snickare kan inte bygga ett hus av ruttet virke!

Ett demokratiernas Förenta nationerna

OPINION Demokratiska stater bör lämna dagens FN och skapa en ny internationell samarbetsorganisation. Det menar Dan Ahlmark som i veckans artikel presenterar olika sätt att hantera den globalistiska organisationens hot mot nationalstaterna i väst.

Angående lagen om hets mot folkgrupp, respektive lagen om yttrandefrihet

Våra domstolar arbetar oavbrutet med ärenden som berör lagen om ”hets mot folkgrupp.” Höga böter och långa fängelsestraff väntar de personer som vågar yttra sig kritiskt mot den grupp av invandrare eller muslimer som har begått brott i Sverige. Polisen prioriterar utredningar av dessa så kallade brott, offrar månadsvis med utredningsarbete på varje enskilda fall, gör husrannsakan, beslagtar datorer och telefoner hos misstänkta personer, gör allt för att skaffa fram bevis för våra domstolar, medan övriga brott till exempel våldtäkter, stöld och bilbränder inte utreds alls på grund av bristande resurser. Antalet outredda brott bara i Stockholm har under förra året ökat med 5,5 procent enligt uppgift från Svenska Dagbladet.

Per Björklund. Foto: Nya Tider

Är du på rätt sida i historien?

Mötes- och yttrandefrihet är grunden i demokratin och måste om så krävs upprätthållas med statens våldsmonopol. I Sverige fungerar det precis tvärtom många gånger, personer vars verksamhet finansieras av staten tillåts att med våld, hot och mer subtila medel inskränka dessa friheter för människor som anses ha fel så kallad värdegrund. Att det inte gick att genomföra en alternativ bokmässa är ett av symptomen på detta.

Vad vill egentligen svenska folket?

LEDAREMajoriteten av väljarna anser att invandringen är för stor. Ändå röstar man på partier som vill öka den. Svaret finns troligen att finna i att systemmedias skrämseltaktik haft effekt, trots att allt fler i dag genomskådar den. Att bygga alternativa medier ter sig nu ännu viktigare.

Defaitism är aldrig ett val – oppositionen finns

LEDAREDet är helt okej att känna besvikelse över ett val som många satt sitt hopp till, men att som svenskar ens tänka tanken att någonting skulle vara förlorat för att valet inte gick som vi hoppats är inte rätt mot vare sig oss själva eller mot dem som kämpat och offrat så mycket mer för sina länders frihet. Slaget är inte över förrän oppositionen ger upp, och eftersom det aldrig kommer att hända har vi ingen anledning att låta valresultatet överskugga de framgångar vi upplevt de senaste åren.

Inbillad oro?

SVT har ett program där man åker runt i landet och pratar med väljare inför valet. Det första stoppet på resan var i Helsingborg där man intervjuade en kvinna som hade ett hundpensionat. Då berättade hon att hon undvek att gå ut på kvällarna för att hon var orolig för att något skulle kunna hända. Då frågade journalisten om det var ”upplevd oro” eller ”faktisk oro”.

Den nyliberala politikens enorma framgångar

Idéerna om det svenska folkhemmet, där det ekonomiska överskottet som genereras av produktionskrafterna inom alla möjliga samhälleliga verksamheter, via politiken används för att bygga välfärden, utvecklades framförallt inom socialdemokratin efter andra världskriget. Den politiken nådde förmodligen sin höjdpunkt under 1970-talet. På 1980- och 1990-talen kom de nyliberala idéerna hit från Thatchers England och Reagans USA. Och här i landet gick politikerna längre än förebilderna. Inte ens valfrihetens Mecka, USA, har en valfrihet för skolan bekostad av staten.

Statsförvaltningen måste ta hänsyn även till landsbygdens folk och villkor

Vi behöver reformera statsförvaltningen för högre rättssäkerhet och bättre funktion för medborgare, näringsverksamheter och landsbygdens verklighet. Vi vill införa en författningsdomstol, återinföra tjänstemannaansvar och ha tidsbegränsade uppdrag för chefer i offentlig förvaltning, skriver Olle Larsson, Landsbygdspartiet.

Gå till arkivet