Skip to Content

Fartygstransporter är en del av den allt mer transportintensiva just-in-time-strategin. Den enorma utflyttningen av produktion gör att minsta störning i systemet får enorma konsekvenser, både ekonomiskt och för produktionskedjorna. När trafiken i Suezkanalen stoppas, blir konsekvenserna omedelbara, Varje symbol i kartbilden motsvarar ett fartyg. Bild: marinetraffic.com
ANALYS

Världshandelns sårbarhet illustrerades av ett sex dagar långt stopp i Suezkanalen

PappersupplaganNya Tider v. 17

Överflyttningen av västvärldens produktion av varor till länder i Asien, främst Kina, har gjort väst helt beroende av en felfri leveranskedja. När containerfartyget Ever Given fastnade på tvären i Suezkanalen den 23 mars i år blottades detta beroende på ett högst påtagligt sätt. På bara ett par dagar var media fulla av katastrofrubriker kring händelsen. Just-in-time-filosofin visades än en gång ha drivits alltför långt, perfekt illustrerat av det sex dagar långa stoppet i kanalen.

Publicerad: 30 april, 2021, 18:30

  • Svenska

Läs även

Suezkanalen en viktig led för handeln

Suezkanalen är en viktig pulsåder för världshandeln, där cirka 8 procent av världens fartygstrafik passerar, för att effektivisera transporter av alla slags varor mellan Västeuropa och Asien. För transporten av olja från Mellanöstern till Medelhavsområdet, Europa och västerut är kanalen också en livsviktig led.

Tidsbesparingen av att gå genom Suezkanalen, istället för att runda Afrika, för ett fartyg från Asien med destination Västeuropa kan räknas i veckor och besparingen i bränsle är också mycket stor. Totalt trafikeras kanalen av knappt 19 000 fartyg per år (18 829 fartyg under 2020), det vill säga i genomsnitt cirka 50 fartyg per dygn.

Containerfartyget Ever Given, ett av världens största fartyg, stoppade trafiken helt i Suezkanalen och orsakade omfattande störningar i leveranskedjor över hela Västeuropa. Stoppet varade i sex dygn och fartyget kvarhålls fortfarande av det egyptiska kanalbolaget SCA för att säkra betalningen av ett enormt skadestånd. Orsaken till stoppet uppges vara att en kraftig sandstorm drev fartygets för in i kanalkanten. Bild: Instagram

Utbyggnad av kanalen pågår och vissa delar av den 19,3 mil långa kanalsträckan har utökats med parallella kanaler för nord- respektive sydgående trafik. Trafiken i de delar av kanalen som fortfarande är enkelriktad går i konvojer. Tiden det tar för ett fartyg att passera hela kanalen är cirka elva timmar.

När det enorma containerfartyget Ever Given från det sydkoreanska rederiet HMM satte sig på tvären i en av de delar av kanalen som ännu inte har parallella farleder, stoppades trafiken i kanalen helt, vilket Nya Tider har rapporterat om tidigare. Stoppet varade i hela sex dagar och som mest låg cirka 400 fartyg och väntade på att kunna passera. Anledningen till händelsen tros vara att starka vindar tvingade fartyget ur kurs och att det genom sin enorma längd, cirka 400 meter, kunde fastna i sanden på båda sidor om kanalen. Fartyget, som är ett av världens största containerfartyg, kan lasta hela 24 000 containrar.

Just-in-time

Under en lång följd av år har utvecklingen av varuproduktionen i världen blivit allt mer globaliserad. Det betyder att företag väljer att producera varor, eller komponenter till mer komplexa produkter, på olika platser i världen, där det för tillfället är mest gynnsamt att göra just de delar man behöver.

Montering av en produkt kan sedan göras någon annanstans och den färdiga produkten distribueras till de olika marknader där de säljs. Hela kedjan bygger på att alla transporter i kedjan fungerar exakt, eftersom man strävar efter att arbeta utan några stora buffertlager. Allt som levereras förbrukas eller levereras i princip direkt. Det finns alltså inget utrymme för att svälja störningar i transportsystemet.

En bilfabrik, till exempel, är idag en plats där man monterar ihop komponenter som levereras från i stort sett hela världen. Lager av komponenter till produktionen minimeras så att man i princip flyttar inkommande leveranser direkt till sammansättningen. Det handlar om timmar, eller mindre, i maximal buffert för väldigt många producenter (Just-in-time), innan en försenad leverans av komponenter ställer till problem i produktionskedjan.

Utvecklingen mot detta sätt att hantera produktion och i princip skala bort så stor del av buffertlagren som möjligt, har drivits mycket långt under lång tid. När allt fungerar som det ska är det en effektiv metod för att minimera kostnaderna, till exempel för inkuranta lagervaror och lokal lagerhantering. Riskerna med arbetssättet blir dock betydande, större ju mer trimmat systemet blir.

I och med att man inte tillverkar komponenterna själv eller köper dem från ett företag på andra sidan staden, utan från alla delar av jordklotet, blir transportkedjans tillförlitlighet en helt avgörande faktor för en framgångsrik produktion. Detta illustreras tydligt av effekterna av stoppet i Suezkanalen.

Sårbarheten ökar

Systemet med så kal­la­de ”värdekedjor” blir också en utveckling mot en allt mer detaljerad specialisering, som skapar ett beroende av att allt fungerar klanderfritt hela tiden utan störningar. Minsta lilla avvikelse i systemet ger följdverkningar som kan vara svåröverskådliga. Effekten av plötsliga händelser, som kan inträffa var och när som helst, blir allt mer dramatiska.

I Sverige har vi dessutom drivit systemet längre än i till exempel övriga EU-länder. I genomsnitt har svenska industriföretag ett utländskt förädlingsvärde i de produkter som säljs i Sverige på mellan 27 och 30 procent . Motsvarande värde för hela EU är cirka 12 till 14 procent. Förutom att arbetstillfällen går förlorade i Sverige, minskar också förmågan att framställa kompletta produkter med egna resurser och beroendet av andra länders företag och handelspolitik ökar. Vi blir därmed, som land, allt mer sårbara för olika störningar och påverkan utifrån.

Detta faktum illustrerades mycket tydligt under våren 2020, i början av pandemin, när sjukvården blottade en extrem brist på skyddsutrustning och material. Större delen av våra tidigare beredskapslager av sådant material var avvecklade. Till och med sjukvården har, visade det sig, drivit principen om just-in-time-leveranser mycket hårt. När leveranser från andra länder i EU stoppades, påverkade det kvaliteten på vården i Sverige på ett allvarligt sätt.

När stoppet i Suezkanalen den 23 mars fick hela västvärlden att sätta morgonkaffet i halsen, blev det till en början en omfattande diskussion om de problem som stoppet innebar. Rubrikerna i media redovisade allt från ”Covidutrustning försenas ” till att stoppet ”kan orsaka logistiskt kaos världen över” . Diskussionen stannade dock upp ganska snabbt och reflektioner kring systemets sårbarhet var inte så många.

Transportsystemet är också i sig en del av hela ”just-in-time”-systemet, vilket visade sig mycket tydligt. Fartyg och containrar är inbokade för nästa transport och hamnarna har snäva tidsscheman för att lossa och lasta fartygen. Situationen i hamnarna är dessutom extra ansträngd på grund av pandemin och brist på containrar (se NyT. 9/2021).

Det skapar köbildning och dyrbara väntetider när alla dessa parametrar störs av en enda incident i kedjan, trots att händelsen direkt berörde endast någonstans kring 0,2 procent av antalet fartygstransporter under ett år. Följdverkningarna av en sådan händelse borde alltså mana till eftertanke kring hur världshandeln egentligen ser ut och hur vi organiserar vår produktion av livsviktiga och andra nödvändiga varor.

De ekonomiska följderna av incidenten i Suezkanalen ligger alltså långt bortom den miljard dollar som rederiet uppges få betala i skadestånd till det egyptiska kanal­bolaget SCA, som kompensation för bärgningsarbete och förseningar i själva kanaltrafiken. Vissa bedömare menar att stoppet kostade motsvarande 80 miljarder kronor per dygn. Bolaget har kvarhållit fartyget – och dess last – i kanalsystemet för att säkerställa att skadeståndet betalas. Det innebär ytterligare leveransförseningar och stopp i olika leveranskedjor för många företag. Kostnaderna för det är idag omöjliga att överblicka.

Händelsen bör därmed bli en tankeställare för alla som sysslar med tidskritiska leveranser och produktion. En rörelse i omvänd riktning, det vill säga mer närproducerade komponenter och större buffertar borde följa som en reaktion på den aktuella händelsen.

Olle Felten

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Swedbank har stängt ner oppositionella publicister – tillåter kriminella vänstergrupper

REPORTAGEPå kort tid har Swedbank stängt av nättidningen Fria Tider, dess chefredaktör Widar Nords personliga konto, och den högerorienterade författaren och publicisten Daniel Friberg. Man hänvisar till ”bristande kundkännedom”. Samtidigt har man i flera års tid haft ett donationskonto tillhörande en vänsterextrem grupp som bland annat skänker pengar till kriminella våldsverkare. Swedbank vägrar att förklara varför med hänvisning till banksekretessen.

Fritidsledare fick sparken – hade röstat på Sverigedemokraterna

INRIKESStefan Cronlund sparkades från jobbet som fritidsledare vid en ungdomsgård i Ockelbo. Anledningen är att han i en intervju för Expressen berättade att han röstat på Sverigedemokraterna, något som inte uppskattades av socialdemokratiska ABF som driver ungdomsgården. ”Det här är åsiktsförföljelse”, säger Stefan till Nya Tider.

”Rasistiska organisationer” ska inte förbjudas – däremot deltagande i sådana

INRIKESÅr 2019 tillsatte regeringen en kommitté med syftet att utreda huruvida man skulle kunna förbjuda ”rasistiska organisationer”, ett begrepp som inte definierades på ett tydligt sätt. En minoritet i riksdagen, däribland Socialdemokraterna, ville se ett förbud mot sådana organisationer, medan en majoritet kunde enas om att endast förbjuda personer att delta i dem, vilket också blev det besked som kommittén gav vid sin slutpresentation den 30 april.

Plötsliga och förljugna reaktioner på våldet

DEBATTEtt antal kvinnomord under kort tid har väckt svenska mediers intresse, vilket har följts av politikernas intresse av att synas. Veckans debattör, journalisten Tobias Svensson, menar att politikernas plötsliga förfäran inför detta våld ekar något tomt, eftersom vi inte ser samma starka reaktioner vid annat våld i Sverige. Nu utmålas dessutom hela gruppen män som skyldiga, en paradoxal metod som vanligen används för att styra bort diskussionen från icke-svenskars överrepresentation. I denna våg av kvinnomord var fyra av fem icke-svenskar, vilket kan förklara varför användandet av ”män” och ”mäns våld mot kvinnor” blev starkare och än mer desperat än vanligt.

Mörkt år för restaurangbranschen – försäljningen rasade 20 procent

EKONOMIStatistiska centralbyrån (SCB) har presenterat detaljerade siffror för restaurangbranschen år 2020. Nedgången kom långt innan restriktionerna, då bland annat hemarbete gjorde att färre åt lunch ute.

Rysk militärteknik skapar ”Iron Man”-soldater – Exoskelett har provats ut under strider i Syrien

TEKNIKFlera länder försöker utveckla ett exoskelett som kan hjälpa soldater att lyfta mer, avfyra tunga vapen och bära tungt pansar. Medan USA:s system TALOS lagts i malpåse har Ryssland redan testat ut ett sådant system under stridsförhållanden och nyligen börjat utveckla den fjärde generationens kroppspansar i det så kal­la­de Sotnik-systemet. Det nya exoskelettet ska förses med eget kraftaggregat och kunna bära så pass mycket pansar att de ryska soldaterna ska bli skyddade mot inte bara den vanligaste finkalibriga elden, utan även mot tunga kulsprutor, enligt tillverkaren Rostec.

Aborträttens demografiska konsekvens

OPINION: KARL H SANDINSamtidigt som 1,5 miljoner svenska barn sedan 1974 aldrig fick födas på grund av abort, har över en miljon invandrare, främst från Mellanöstern och Afrika, anlänt till vårt land bara under de senaste åren sedan migrantkrisen 2015. Veckans debattör, Karl H Sandin, pekar på att svenskt barnafödande nu också motarbetas med rent bisarra argument, som att barn från tredje världen har mer rätt till planeten än svenska barn.

Youtube får yttrandefrihetspris – som man själv sponsrar

LEDARE

Gå till arkivet

Send this to a friend