Världshandelns sårbarhet illustrerades av ett sex dagar långt stopp i Suezkanalen

Överflyttningen av västvärldens produktion av varor till länder i Asien, främst Kina, har gjort väst helt beroende av en felfri leveranskedja. När containerfartyget Ever Given fastnade på tvären i Suezkanalen den 23 mars i år blottades detta beroende på ett högst påtagligt sätt. På bara ett par dagar var media fulla av katastrofrubriker kring händelsen. Just-in-time-filosofin visades än en gång ha drivits alltför långt, perfekt illustrerat av det sex dagar långa stoppet i kanalen.

Suezkanalen en viktig led för handeln

Suezkanalen är en viktig pulsåder för världshandeln, där cirka 8 procent av världens fartygstrafik passerar, för att effektivisera transporter av alla slags varor mellan Västeuropa och Asien. För transporten av olja från Mellanöstern till Medelhavsområdet, Europa och västerut är kanalen också en livsviktig led.

Tidsbesparingen av att gå genom Suezkanalen, istället för att runda Afrika, för ett fartyg från Asien med destination Västeuropa kan räknas i veckor och besparingen i bränsle är också mycket stor. Totalt trafikeras kanalen av knappt 19 000 fartyg per år (18 829 fartyg under 2020), det vill säga i genomsnitt cirka 50 fartyg per dygn.

Containerfartyget Ever Given, ett av världens största fartyg, stoppade trafiken helt i Suezkanalen och orsakade omfattande störningar i leveranskedjor över hela Västeuropa. Stoppet varade i sex dygn och fartyget kvarhålls fortfarande av det egyptiska kanalbolaget SCA för att säkra betalningen av ett enormt skadestånd. Orsaken till stoppet uppges vara att en kraftig sandstorm drev fartygets för in i kanalkanten. Bild: Instagram

Utbyggnad av kanalen pågår och vissa delar av den 19,3 mil långa kanalsträckan har utökats med parallella kanaler för nord- respektive sydgående trafik. Trafiken i de delar av kanalen som fortfarande är enkelriktad går i konvojer. Tiden det tar för ett fartyg att passera hela kanalen är cirka elva timmar.

När det enorma containerfartyget Ever Given från det sydkoreanska rederiet HMM satte sig på tvären i en av de delar av kanalen som ännu inte har parallella farleder, stoppades trafiken i kanalen helt, vilket Nya Tider har rapporterat om tidigare. Stoppet varade i hela sex dagar och som mest låg cirka 400 fartyg och väntade på att kunna passera. Anledningen till händelsen tros vara att starka vindar tvingade fartyget ur kurs och att det genom sin enorma längd, cirka 400 meter, kunde fastna i sanden på båda sidor om kanalen. Fartyget, som är ett av världens största containerfartyg, kan lasta hela 24 000 containrar.

Just-in-time

Under en lång följd av år har utvecklingen av varuproduktionen i världen blivit allt mer globaliserad. Det betyder att företag väljer att producera varor, eller komponenter till mer komplexa produkter, på olika platser i världen, där det för tillfället är mest gynnsamt att göra just de delar man behöver.

Montering av en produkt kan sedan göras någon annanstans och den färdiga produkten distribueras till de olika marknader där de säljs. Hela kedjan bygger på att alla transporter i kedjan fungerar exakt, eftersom man strävar efter att arbeta utan några stora buffertlager. Allt som levereras förbrukas eller levereras i princip direkt. Det finns alltså inget utrymme för att svälja störningar i transportsystemet.

En bilfabrik, till exempel, är idag en plats där man monterar ihop komponenter som levereras från i stort sett hela världen. Lager av komponenter till produktionen minimeras så att man i princip flyttar inkommande leveranser direkt till sammansättningen. Det handlar om timmar, eller mindre, i maximal buffert för väldigt många producenter (Just-in-time), innan en försenad leverans av komponenter ställer till problem i produktionskedjan.

Utvecklingen mot detta sätt att hantera produktion och i princip skala bort så stor del av buffertlagren som möjligt, har drivits mycket långt under lång tid. När allt fungerar som det ska är det en effektiv metod för att minimera kostnaderna, till exempel för inkuranta lagervaror och lokal lagerhantering. Riskerna med arbetssättet blir dock betydande, större ju mer trimmat systemet blir.

I och med att man inte tillverkar komponenterna själv eller köper dem från ett företag på andra sidan staden, utan från alla delar av jordklotet, blir transportkedjans tillförlitlighet en helt avgörande faktor för en framgångsrik produktion. Detta illustreras tydligt av effekterna av stoppet i Suezkanalen.

Sårbarheten ökar

Systemet med så kal­la­de ”värdekedjor” blir också en utveckling mot en allt mer detaljerad specialisering, som skapar ett beroende av att allt fungerar klanderfritt hela tiden utan störningar. Minsta lilla avvikelse i systemet ger följdverkningar som kan vara svåröverskådliga. Effekten av plötsliga händelser, som kan inträffa var och när som helst, blir allt mer dramatiska.

I Sverige har vi dessutom drivit systemet längre än i till exempel övriga EU-länder. I genomsnitt har svenska industriföretag ett utländskt förädlingsvärde i de produkter som säljs i Sverige på mellan 27 och 30 procent . Motsvarande värde för hela EU är cirka 12 till 14 procent. Förutom att arbetstillfällen går förlorade i Sverige, minskar också förmågan att framställa kompletta produkter med egna resurser och beroendet av andra länders företag och handelspolitik ökar. Vi blir därmed, som land, allt mer sårbara för olika störningar och påverkan utifrån.

Detta faktum illustrerades mycket tydligt under våren 2020, i början av pandemin, när sjukvården blottade en extrem brist på skyddsutrustning och material. Större delen av våra tidigare beredskapslager av sådant material var avvecklade. Till och med sjukvården har, visade det sig, drivit principen om just-in-time-leveranser mycket hårt. När leveranser från andra länder i EU stoppades, påverkade det kvaliteten på vården i Sverige på ett allvarligt sätt.

När stoppet i Suezkanalen den 23 mars fick hela västvärlden att sätta morgonkaffet i halsen, blev det till en början en omfattande diskussion om de problem som stoppet innebar. Rubrikerna i media redovisade allt från ”Covidutrustning försenas ” till att stoppet ”kan orsaka logistiskt kaos världen över” . Diskussionen stannade dock upp ganska snabbt och reflektioner kring systemets sårbarhet var inte så många.

Transportsystemet är också i sig en del av hela ”just-in-time”-systemet, vilket visade sig mycket tydligt. Fartyg och containrar är inbokade för nästa transport och hamnarna har snäva tidsscheman för att lossa och lasta fartygen. Situationen i hamnarna är dessutom extra ansträngd på grund av pandemin och brist på containrar (se NyT. 9/2021).

Det skapar köbildning och dyrbara väntetider när alla dessa parametrar störs av en enda incident i kedjan, trots att händelsen direkt berörde endast någonstans kring 0,2 procent av antalet fartygstransporter under ett år. Följdverkningarna av en sådan händelse borde alltså mana till eftertanke kring hur världshandeln egentligen ser ut och hur vi organiserar vår produktion av livsviktiga och andra nödvändiga varor.

De ekonomiska följderna av incidenten i Suezkanalen ligger alltså långt bortom den miljard dollar som rederiet uppges få betala i skadestånd till det egyptiska kanal­bolaget SCA, som kompensation för bärgningsarbete och förseningar i själva kanaltrafiken. Vissa bedömare menar att stoppet kostade motsvarande 80 miljarder kronor per dygn. Bolaget har kvarhållit fartyget – och dess last – i kanalsystemet för att säkerställa att skadeståndet betalas. Det innebär ytterligare leveransförseningar och stopp i olika leveranskedjor för många företag. Kostnaderna för det är idag omöjliga att överblicka.

Händelsen bör därmed bli en tankeställare för alla som sysslar med tidskritiska leveranser och produktion. En rörelse i omvänd riktning, det vill säga mer närproducerade komponenter och större buffertar borde följa som en reaktion på den aktuella händelsen.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Olle.Felten@nyatider.nu

Relaterat

Facebooks ”svarta lista” har läckt

Facebooks ”svarta lista” har läckt

🟠 Den sociala mediejätten Facebook har en längre tid använt sig av en ”svart lista” för att kunna stänga av, eller skuggbanna, användare som på olika sätt interagerar med de svartlistade organisationerna eller individerna. Ett 20-tal svenska organisationer finns med på listan, men nästan samtliga utgörs av musikgrupper med nationalsocialistisk profil som lagt ned för flera decennier sedan.

Om Einárs död och hur Sverige blivit mer som USA

Om Einárs död och hur Sverige blivit mer som USA

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Torsdagen den 21 oktober sköts 19-årige gangsterrapparen Nils Einar Grönberg, bättre känd under sitt artistnamn Einár, ihjäl på öppen gata i Hammarby sjöstad i södra Stockholm. Enligt uppgift dödades han med ett flertal skott i bröstet och huvudet – en ren avrättning av den sort som blir allt vanligare i kriminella miljöer.

Ej redaktionellt material

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Tänk på att du är juridiskt
ansvarig för dina kommentarer

Läs även:

Ökad elförbrukning, obalanser och risk för avveckling av kärnkraften trycker upp elpriset

🟠  Regeringen har under det senaste året satsat hårt på ett antal olika projekt som går ut på att öka elektrifieringen av allt från transporter till tunga industriella processer. Samtidigt inleds en storskalig satsning på elektrifiering av både gods- och persontransporter på väg. Expansionen av energislukande datorhallar kräver också enorma mängder el. Bara dessa tre sektorer kräver tillsammans tillskott på el motsvarande cirka 70-80 procent av nuvarande elkonsumtion i Sverige fram till 2030. Samtidigt agerar regeringen för att snabbavveckla kärnkraften, cirka 30 procent av Sveriges elproduktion.

Regeringens inriktning för statens budget för året 2022: Ett kraftigt underskott

🟠 Finansminister Magdalena Andersson presenterade regeringens inriktning för statsbudgeten för 2022 på en pressträff den 26 augusti. Regeringens budget­förslag bygger på en hoppfull prognos om den ekonomiska utvecklingen, som i sin tur bygger på Konjunkturinstitutets (KI) beräkningar. För 2022 har KI beräknat reformutrymmet till cirka 40 miljarder kronor, men att det mesta går åt till att upprätthålla nuvarande organisation och kvalitetsnivå. Det slutliga budgetförslaget läggs fram den 20 september för riksdagen.

Ny riskskatt för banker – pengarna ska dock inte fonderas utan användas till försvaret

🟠 Regeringen har utarbetat ett förslag till en särskild skatt på större banker och finansiella företag. Skatten beräknas inbringa cirka 5 miljarder kronor 2022 och därefter 6 miljarder kronor per år. Trots syftet med skatten, att stärka statens möjligheter att hantera en framtida ekonomisk kris, föreslås skatteinbetalningarna gå direkt in i statsbudgeten. Regeringen vill använda dem för att finansiera ökade försvarsanslag. Många tunga remissinstanser är kritiska mot att pengarna inte fonderas och att underlaget till förslaget är undermåligt.

COOP under hackerattack – bristande betalningsinfrastruktur hotar livsmedelsförsäljning

COOP under hackerattack – bristande betalningsinfrastruktur hotar livsmedelsförsäljning

🟠 COOP fick på eftermiddagen den 6 juli igång sitt kassasystem, som legat nere sedan helgen. Hundratals köpmarknader, men även bensinstationer och andra butiker har hållit stängt sedan det amerikanska betalningsföretaget Kaseya, som i Sverige används av Vismas kassasystem, drabbades av en hackerattack. Nya Tider har talat med experter som resonerar kring IT-säkerhet och alternativ som kontanter.

Riksrevisionen riktar återkommande kritik mot allvarliga brister i statsförvaltningen

Riksrevisionen riktar återkommande kritik mot allvarliga brister i statsförvaltningen

🟠 I sin årliga granskning av statsförvaltningens effektivitet återkommer påpekanden om allvarliga brister i hur de statliga myndigheterna styrs, bristande kontroll och stora brister i beslutsunderlag. Årets effektivitetsgranskning, som avser år 2020 och offentliggjordes den 4 juni, är inget undantag. Även i den ekonomiska revisionen riktas skarp kritik mot både regeringen och flera myndigheter, även i år avseende brister i styrning, uppföljning och kontroll.

Nyhetsdygnet

Runmästarens hemliga regler och dolda budskap

🟠 Runböcker finns det många av, men i Runkalendern tar Magnus Stenlund ett nytt grepp om det fornnordiska alfabetet. Han driver tesen att en runmästare redan på bronsåldern var i kontakt med Medelhavscivilisationerna, kanske de Joniska öarna, och med stor noggrannhet och enligt förutbestämda regler skapade dessa runor. De är långt mer än skrivtecken, utan berättar också mycket om de gudar och andra väsen som de symboliserar, ordnade i en vacker symmetri som på ett schackbräde.

Underhållande om Leninbesatt hotellägare

🟠 Kapitalister som hyllar Lenin? Ja, i Sverige finns en hotellägare som gjort sig känd för att vara ett stort fan av Lenin, som instiftade Leninpriset och som ekonomiskt stöttat Jan Myrdalsällskapet – Lasse Diding. Journalisten Per Nygren har skrivit underhållande om Diding och hittar många bisarra detaljer, men enligt Nya Tiders recensent missar Nygren, trots ett gediget grävande arbete, viktiga frågor som hade gjort boken mer relevant för allmänheten.

Studier av asteroid bekräftar – värd ofantliga 88 triljoner kronor

🟠 VETENSKAP Asteroiden 16 Psyche har enligt nya studier och värmemätningar konstaterats innehålla ofattbara mängder dyrbara metaller vars samlade värde vida överstiger jordens samlade BNP. Bara asteroidens järninnehåll skulle med dagens värde motsvara 88 triljoner kronor, en summa som skrivs med 18 nollor. NASA planerar att skicka sonder för att studera asteroiden år 2026 och upptäckten öppnar upp för framtida gruvdrift av asteroider för att täcka jordens samtliga mineralbehov – för all överskådlig framtid.

Vetenskapliga Nobelpris i klimatkampens tecken

🟠 Syukuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi delar på fysikpriset för sitt arbete med komplexa system – bland annat för att kunna modellera jordens klimat och den globala uppvärmningen. Samtidigt delar David Julius och Ardem Patapoutian medicinpriset för att ha identifierat receptorer som gör det möjligt för kroppens celler att känna temperatur och beröring. Kemipriset går till två forskare som utvecklat tekniker för att påskynda och kontrollera kemiska reaktioner. Benjamin List och David MacMillan delar priset för att ha utvecklat billiga, miljövänliga organiska katalysatorer.

”Spermageddon”: Kommer västvärldens människor att kunna fortplanta sig år 2050? – Hormonstörande ämnen pekas ut som ansvariga för drastisk nedgång i spermie- och äggkvalitet

🟠 För några år sedan kom en chockerande rapport om att spermiekvaliteten hos västerländska män sjunkit med nästan 60 procent mellan 1973 och 2011. Även testosteronnivåerna har visat sig vara minskande. Nu har forskaren bakom studien, doktor Shanna Swan, gett ut en bok om orsakerna, och pekar ut de hormonstörande ämnen som finns i allas vår vardag. Medan den uppmärksammats av internationella medier är det helt tyst om den i Sverige.

Mysteriet i Mörtnäs

🟠 Fredagen den fjärde mars 1932 hittades Adolf Fritiof Zetterberg och hans maka, Hilma Ulrika Zetterberg, samt fruns syster, Anna Kristina Hedström, ihjälslagna i Mörtnäsvillan i Värmdö kommun. Det råder än idag oklarheter om vad motivet till Mörtnäsmorden kan ha varit, olika uppgifter motsäger varandra och när utredningen återupptogs 1951 ändrades dessutom redogörelser påtagligt. Detta olösta trippelmord är därför ett av det mest gåtfulla i svensk kriminalhistoria.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

123 037 97 35

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2021 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.