Framväxten av fri oberoende media har varit en nagel i ögat på den etablerade pressen. Plötsligt finns det röster som kan punktera medias skeva bild av verkligheten och som dessutom riskerar att ta marknadsandelar – stora marknadsandelar – från den redan hårt ansatta pressen. Läsarna vill självklart hellre läsa sanningen än en tillrättalagd version där viktiga fakta utelämnats.
Nu har etablissemanget och dess media gått till motangrepp. Sverige har tillsammans med sex andra länder lagt ett EU-förslag om att upprätta en svart lista över journalister som inte är ”objektiva” – det vill säga inte skriver som etablissemanget vill. Förslaget presenterades vid ett möte mellan EU-ländernas ambassadörer i Bryssel, rapporterar Fria Tider som hämtat uppgifterna från tyska Tagesspiegel.
I dagsläget riktar sig udden bara mot utländska journalister, speciellt från Ryssland. EU har redan beslutat om inreseförbud och en frysning av bankkonton mot chefen för ryska public-servicekanalen RT. Nu vill man även hindra obekväma journalister från att besöka EU för att rapportera om vad som händer här. Dessutom vill man frysa de bankkonton de kan tänkas ha i EU, vilket även det i hög utsträckning skulle begränsa deras möjligheter att verka, då de flesta betalningar numera sköts digitalt.
Motivet är att det annars blir svårt att skilja mellan journalistik och propaganda. Man skulle kunna tycka att tidningar som Expressen och Aftonbladet i så fall borde ha blivit förbjudna för länge sedan. Även Dagens Nyheters uttalade mål att syssla med ”agendasättande journalistik” borde göra att de sitter löst.
Inte bara alternativa medier har reagerat mot förslaget. Det har väckt häftig kritik från bland annat Tyskland, Luxemburg och Belgien, som varnar för att ett förbud mot vissa journalister att verka inom EU skulle strida mot yttrandefriheten. Den uppenbara risken finns dessutom att Ryssland svarar med att stoppa journalister från EU.
Samtidigt visar det sig att tongivande amerikanska journalister samarbetar med CIA i syfte att styra opinionen. Det avslöjar The Intercept, nättidningen som startats av Glen Oswald, journalisten som tog emot Snowdens dokument och som tyckte att gammelmedia hanterade avslöjandena om den amerikanska säkerhetstjänsten NSA alltför räddhågset. Förklaringen till att man inte ville ge mer publicitet åt Snowden än absolut nödvändigt är att journalisterna och säkerhetsapparaten är väl integrerade med varandra.
Hundratals mail som The Intercept begärt ut från CIA visar – trots att de är hårt censurerade – att kända reportrar anlitas för att hålla interna föredrag och delta i konferenser hos CIA. Bland dessa reportrar finns Ken Dilanian från Los Angeles Times. Oswald har hittat åtskilliga mail där Dilanian skickar sina artikelutkast för godkännande av CIA:s medieansvariga. Blev de inte godkända, så ändrade han efter CIA:s önskemål. Bland annat skrev han artiklar om framgångsrika precisionsbombningar i Pakistan för att ”lugna läsarna” efter att USA:s drönarattacker dödat civila. De ”framgångsrika attackerna” visade sig dessutom senare vara falsarier.
Dilanian arbetar numera som reporter på nyhetsbyrån Associated Press, där han når en internationell publik.
Detta, som borde vara en stor skandal för en tidning eller nyhetsbyrå med självaktning, viftas mer eller mindre bort. I gammelmedia är politisk styrning mer regel än undantag. Det blir då än mer skrämmande att svensk media av journalistorganisationer genom åren pekats ut som särskilt subjektiv och med vinklad rapportering, sett i ett europeiskt perspektiv.
Som motvikt finns Nya Tider och annan fri och oberoende press. Att vi vinner mark beror på att läsarna vill läsa objektiva nyheter, utan pekpinnar om vad de ska tycka och tänka. Gammelmedias tid, då man hade patent på nyhetsförmedling och därmed kunde styra opinionen, är oåterkalleligt förbi. Inga förbud i världen kan stoppa detta.
