Det fungerar! Det kunde SSAB i Oxelösund konstatera när man i augusti 2021 valsade fram det första ”gröna stålet”. Produktionen slukar dock enorma mängder el och är inte ekonomiskt lönsam. Det problemet kan nu bolaget Stegra ärva, när man vill framställa klimatvänligt stål i Boden. Foto: SSAB

Varning för nytt grönt finansinferno

INRIKES
Nedläggningen av Northvolt kom efter att statliga bidragsgivare och opportunistiska investerare förenats i ”grön omställning”. Nu kan ännu en smäll vara på väg för intet ont anande pensionssparare och arbetstagare. Det heter Stegra, och ska ta fram ”grönt stål” i Norrland. Många av de som skodde sig på Northvolts konkurs finns med även denna gång.

Det är bråttom med grön omställning, åt­minstone för EU, Sve­riges riksdagspolitiker och näringslivstoppar. Projektet har dock kommit av sig gång på gång. Och det har kostat. Northvolts dunderfiasko inom batteritillverkning i Skellefteå lämnade tusentals människor utan arbete, skakade om bostadsmarkna­den och dränerade pensionssparar­nas pengar. Men någon förlust att tala om drabbade inte den avgående företagsledningen. De kunde hämta hem miljarder. Nu är det dags igen för storstilade gröna planer. Stegra heter det nya klimatvänliga framtids­initiativet och målet är att framställa klimatvänligt stål i Boden. Flera av de som var inblandade i Northvolts ledning återfinns nu i Stegra, och innan produktionen ens startat har de kammat hem hundratals miljoner. Det ska ställas mot att utgifterna redan nu uppgår till en miljard – i månaden, och att pensionssparares pengar än en gång står på spel.

Vinster på produkter som inte finns och ekon från förr

Det kommer att dröja lite innan nå­got grönt stål tas fram på Stegra, trots att företaget grundades 2020. Inte förrän år 2026 är det tänkt att pro­duktionen ska sätta i gång. Först var det sagt att man skulle starta produk­tionen 2024. Så blev det alltså inte, men trots detta har koncernen vuxit till ett värde av 40 miljarder kronor.

På Stegras hemsida kan vi läsa om avsiktsförklaringen med det än så länge produktlösa företaget som grundades 2020. Att få ner koldioxiden i industriell verksamhet är inte allt. Minst lika mycket handlar det om att fostra enligt den ideologiska organisationsdoktrinen DEI (Diversity, Equality, Inclusion): ”Hos Stegra, är mångfald inte bara en ambition, det är en del av hur vi gör affärer. Vi bygger ett mångfaldigt team och omfamnar rikedomen hos olikheter som kön, etnicitet, ålder, socioekonomisk bakgrund, sexuell orientering, fysiska förmågor med mera.” Skärmavbild: stegra.se

 

Om man jämför med IT-branschen brukar investeringar komma först när man kan visa på en fungerande produkt. Så tycks alltså inte fallet vara med gröna industriprodukter. Samtidigt är Stegras utgifter be­tydande. I de dokument som man lämnat till Energimyndigheten och som Aftonbladet gått igenom, fram­går att företaget mellan april 2023 och december 2024 hade kostnader på totalt 22,5 miljarder kronor. Det motsvarar en miljard i månaden. Och de orosmoln som börjar torna upp sig liknar i mångt och mycket de som omgärdade Northvolt. Finans­publikationen Realtid rapporterade den 16 april att flera nyckelpersoner lämnat Stegras ledning, bland annat chefer inom teknik och hållbarhet. Förseningar och kostnadsökningar har dessutom drabbat bolaget, vilket har gjort att man nu riskerar att för­lora 1,65 miljarder i statligt stöd. Kri­tik om bristande trans­parens, vilket föregick Northvolts krasch, har också börjat komma fram.

Obskyra samarbeten för att mota påstådd klimatkollaps

Finansieringen av Stegra kommer gene­rellt från två kranar: en bidragsmässig och en riskkapitalistisk. Ibland korsbefruktar de varandra. I andra fall verkar vissa aktö­rer inte ens ha funnits, trots att det påståtts. Det hela omgärdas av EU:s ideologiska ramverk om medlemsländernas behov av en revolutionär ”grön omställning” av industrin. Världen ska räddas från dödligt väder, och mobiliseringen är synbart så omfattande som den kan förväntas inför en stor kris. Bolag och finansfamiljer har gått samman, och svenska staten är än så länge med på Stegratåget, även om förtro­endet på senare tid vacklat en aning.

De överstatliga direktiven vägleder initiativ som Northvolt och Stegra både finansiellt och ideologiskt. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll ett tal i EU-parlamentet 2019, året innan Stegra grundades. I talet drog hon upp riktlinjerna för jätteprojektet European Green Deal, som skulle ”ge mer tillbaka än det kommer att ta”. Enligt von der Leyen stod vi inför Europas ”mannen-på-månen”-ögonblick. Syftet med omställningen av industrin var att ”försona ekonomin med vår planet”, införa en cirkulär ekonomi och göra Europa till en klimatneutral kontinent till 2050. Stillbild: YouTube

 

Enligt Aftonbladet har Energi­myndigheten givit Stegra 1,2 miljar­der kronor i bidrag inom ramen för det så kallade Industriklivet. EU:s innovationsfond har gått in med 2,75 miljarder. På den privata sidan har riskkapitalisten Harald Mix, mannen som drog i gång Northvolt, bidragit med sitt investmentbolag Vargas. Vargas kontrollerar över 22 procent av ak­tierna i Stegra, och investeringen på 850 miljoner kronor värderas nu till närmare 10 miljarder. Altor, ett annat inves­teringsbolag som Mix ligger bakom, har 14,7 procent av aktierna. Ett antal svenska pensionsfonder har samtidigt in­vesterat i Altor. AMF Pension, som också investerade i Northvolt, äger 5,6 procent av Steg­ras aktier. Slutligen finner vi välkän­da svenska oligarker bland ägarna – familjen Stenbecks investmentbolag Kinnevik äger 3,5 procent och klanen Wallenbergs investeringsbolag FAM föredrar än så länge bara 0,8 pro­cent.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Gotland som strategisk militärpunkt

Gotland som strategisk militärpunkt

🟠 INRIKES Sveriges inträde i försvarsalliansen Nato innebär samarbete med andra medlemsstater. Man ser den svenska ön som en strategisk punkt mellan det svenska fastlandet och de baltiska länderna. Övningar med samordnade uppgifter är en del i detta samarbete.

Nooshi Dadgostar fördömde krig – men inte mot Iran

Nooshi Dadgostar fördömde krig – men inte mot Iran

🟠 INRIKES Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar talade på Almedalsveckans sista dag den 27 juni och gav då sitt fulla stöd till Nato-ländernas Ukrainapolitik. Partiet har i praktiken övergivit sitt Natomotstånd sedan 2022, även om det fortfarande finns kvar i partiprogrammet formellt.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.