Varning för nytt grönt finansinferno

Det är bråttom med grön omställning, åt­minstone för EU, Sve­riges riksdagspolitiker och näringslivstoppar. Projektet har dock kommit av sig gång på gång. Och det har kostat. Northvolts dunderfiasko inom batteritillverkning i Skellefteå lämnade tusentals människor utan arbete, skakade om bostadsmarkna­den och dränerade pensionssparar­nas pengar. Men någon förlust att tala om drabbade inte den avgående företagsledningen. De kunde hämta hem miljarder. Nu är det dags igen för storstilade gröna planer. Stegra heter det nya klimatvänliga framtids­initiativet och målet är att framställa klimatvänligt stål i Boden. Flera av de som var inblandade i Northvolts ledning återfinns nu i Stegra, och innan produktionen ens startat har de kammat hem hundratals miljoner. Det ska ställas mot att utgifterna redan nu uppgår till en miljard – i månaden, och att pensionssparares pengar än en gång står på spel.

Vinster på produkter som inte finns och ekon från förr

Det kommer att dröja lite innan nå­got grönt stål tas fram på Stegra, trots att företaget grundades 2020. Inte förrän år 2026 är det tänkt att pro­duktionen ska sätta i gång. Först var det sagt att man skulle starta produk­tionen 2024. Så blev det alltså inte, men trots detta har koncernen vuxit till ett värde av 40 miljarder kronor.

Om man jämför med IT-branschen brukar investeringar komma först när man kan visa på en fungerande produkt. Så tycks alltså inte fallet vara med gröna industriprodukter. Samtidigt är Stegras utgifter be­tydande. I de dokument som man lämnat till Energimyndigheten och som Aftonbladet gått igenom, fram­går att företaget mellan april 2023 och december 2024 hade kostnader på totalt 22,5 miljarder kronor. Det motsvarar en miljard i månaden. Och de orosmoln som börjar torna upp sig liknar i mångt och mycket de som omgärdade Northvolt. Finans­publikationen Realtid rapporterade den 16 april att flera nyckelpersoner lämnat Stegras ledning, bland annat chefer inom teknik och hållbarhet. Förseningar och kostnadsökningar har dessutom drabbat bolaget, vilket har gjort att man nu riskerar att för­lora 1,65 miljarder i statligt stöd. Kri­tik om bristande trans­parens, vilket föregick Northvolts krasch, har också börjat komma fram.

Obskyra samarbeten för att mota påstådd klimatkollaps

Finansieringen av Stegra kommer gene­rellt från två kranar: en bidragsmässig och en riskkapitalistisk. Ibland korsbefruktar de varandra. I andra fall verkar vissa aktö­rer inte ens ha funnits, trots att det påståtts. Det hela omgärdas av EU:s ideologiska ramverk om medlemsländernas behov av en revolutionär ”grön omställning” av industrin. Världen ska räddas från dödligt väder, och mobiliseringen är synbart så omfattande som den kan förväntas inför en stor kris. Bolag och finansfamiljer har gått samman, och svenska staten är än så länge med på Stegratåget, även om förtro­endet på senare tid vacklat en aning.

Enligt Aftonbladet har Energi­myndigheten givit Stegra 1,2 miljar­der kronor i bidrag inom ramen för det så kallade Industriklivet. EU:s innovationsfond har gått in med 2,75 miljarder. På den privata sidan har riskkapitalisten Harald Mix, mannen som drog i gång Northvolt, bidragit med sitt investmentbolag Vargas. Vargas kontrollerar över 22 procent av ak­tierna i Stegra, och investeringen på 850 miljoner kronor värderas nu till närmare 10 miljarder. Altor, ett annat inves­teringsbolag som Mix ligger bakom, har 14,7 procent av aktierna. Ett antal svenska pensionsfonder har samtidigt in­vesterat i Altor. AMF Pension, som också investerade i Northvolt, äger 5,6 procent av Steg­ras aktier. Slutligen finner vi välkän­da svenska oligarker bland ägarna – familjen Stenbecks investmentbolag Kinnevik äger 3,5 procent och klanen Wallenbergs investeringsbolag FAM föredrar än så länge bara 0,8 pro­cent.