Skip to Content

”Världsteatern” av Karola Messner visar den moderna historiens många tvister, men också detaljer som en schablonbild av en amerikansk konsument.
Kultur

Vårsalongens politiska signaler

Årets Vårsalong på Liljevalchs i Stockholm presenterar 119 konstverk valda av salongens jury med intresse för samtidskonst. En luftig och pedagogisk exponering ger besökaren en ökad känsla av välbehag och skönhetsupplevelse. Men här finns också en politisk grundton som inte går att ta miste på.

Publicerad: 8 mars, 2015, 12:31

  • Svenska

Läs även

”Ghost Cat” av Niki Lindroth von Bahrs är en katt som springer under Vita huset i Washington.

”Ghost Cat” av Niki Lindroth von Bahrs är en katt som springer under Vita huset i Washington.

I ett av de första rummen möter åskådaren en gigantisk oljemålning med titeln ”Världsteatern”, utställningens dyraste objekt med ett pris på 600 000 kronor. Målningen består av nio delar och mäter 4,50 x 3,60 meter. Den visar världen sedd med konstnärens ögon: en amerikansk konsument, andra världskrigets och kalla krigets protagonister (huvudpersoner) och Rysslands maskuline president i ryska flottans vinteruniform.

En besökare ställde till undertecknad frågan ”Vad tror du, vem är konstnären, en man eller en kvinna?” Sanningsenligt svarade jag, att frågan är helt irrelevant. Det visade sig att just en kvinna står för denna myriad av historiska huvuden; Karola Messner.

Att Messner väljer att placera Putin intill en synnerligen yppig dam bygger på tydliga kontraster mellan man och kvinna. Alltså, inga otydligheter beträffande könsroller.

Helt annorlunda framställs Vladimir Putin i Mälle Zeilon Lagerkvists installation ”Kom ut ur garderoben Putin”. Denna uppmaning syftar på rysk lagstiftning gällande gayaktiviteter bland minderåriga. Konstnärinnan vill på ett kritiskt sätt förmedla att Ryssland saknar det svängrum som berörda grupper har i väst. Det skall dock sägas att under en presskonferens 2014 i Amsterdam informerade Putin om möjligheter att i Moskva besöka olika gayklubbar, även om han personligen saknade intresse för den typen av möten.

”Kung Ubus hov” av Stefan Bennedahl.

”Kung Ubus hov” av Stefan Bennedahl.

Konstverket har sin attraktion i den färggranna utformningen och kompositionen mot skåpets vita bakgrund. En positiv faktor är definitivt konstnärinnans tanke om återanvändning, alltså ett klart miljötänkande.

Utställningens stora magnet – även i fysisk mening – är Niki Lindroth von Bahrs ”Ghost Cat”. En närmare titt på kattens ögon avslöjar en liten tår. Varför gråter katten? Jo, Ghost Cat är nämligen en vanlig katt som smyger i kulvertarna under Vita Huset i Washington, DC, men den kan – som Hulken – växa till en enorm storlek när orättvisor drabbar världen.

Ytterligare ett politiskt budskap finns hos Stefan Bennedahls ”Kung Ubus hov”, en imponerande scen med mängder av figurer i stengods. På sin höga tron dominerar kung Ubu. Men vem är han? Och vilka är alla dessa människor, män och kvinnor, som med sådan beundran ser upp till honom?

Alfred Jarry skrev en samhällskritisk pjäs med namnet ”Kung Ubu” som hade premiär i Paris 1896. Det var ingen framgång bland publiken. Formen som författaren använde inledde dock modernismen, en progressiv konstart med en stark tro på vetenskapens framsteg och social utveckling, men var knappast passande i dåtida Frankrike. Pjäsens satir och ifrågasättande av auktoriteter ledde till att ”Kung Ubu” förbjöds i Tjeckoslovakien efter sovjetisk inmarsch 1968.

Har konstnären ett dolt meddelande till oss som åskådare? Ja, var och en får titta, spekulera och tänka i egna banor.

Två utan tvivel intressanta men olika konstverk visar en enorm yrkesskicklighet: Maja Michaelsdotter Erikssons ”Frukost” och Ann-Sofie Claessons ”Farmor”.

”Frukost” är en handtuftad matta föreställande an American breakfast: stekt ägg, bacon, bönor i tomatsås. En kolesterolbomb skulle någon säga, men vilken färgglädje att ha en sådan matta vid sängen!

”Farmor” (olja på duk) är det bästa beviset för konstnärinnans skicklighet och begåvning. Dova färger, men titta på farmors ansikte och händer! Skönheten finns i varje rynka, i varje hudveck. Ann-Sofie Claesson är ett namn att lägga på minnet.

Årets salong innehåller ovanligt många politiska anspelningar, vilket kanske återspeglar den värld vi har omkring oss; och det är bra ty konsten skall ju leva och existera i en symbios med verkligheten.

Således, ett besök på Liljevalchs är värt en vårpromenad, dessutom till det facila priset av 10 kronor. Utställningen pågår till den 29 mars.

11 Farmor

”Farmor” av Ann-Sofie Claesson.

5 Närbild

”Putin, kom ut ur garderoben”, av Mälle Zeilon Lagerkvist. Texten på ryska ”Jag älskar. Alla människor är lika”.

10 Frukost

”Frukost” av Maja Michaelsdotter Eriksson, är faktiskt en tjock matta.

Sophie Kielbowska, adjunkt

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Hackerör och berättelsen om drottning Hacka

KULTURI syd- och mellansvenska ängar, hagar och utmarker i höglänt terräng, där det enligt äldre kartor inte har varit åkermark, finns ändå hundratusentals flacka odlingsrösen, så kallade hackerör. Dessa representerar en lång och komplex odlingshistoria från stenålderns hällkisttid för 4 000 år sedan ända fram till 1700- och 1800-talens svedjebruk och tillfälligt uppbrutna åkrar i ängar och hagar, med nyckelord som ”uppbrott” och ”återkomst”.

Mellan hägg och syren

KULTURDe flesta människor har någon form av relation till träd. Kanske var det barndomens klättervänliga fruktträd som på våren stod i en fager sky av mild blom och på hösten gav sin frukt till allehanda godsaker. Vad det än var för träd, så kretsar våra liv kring dessa vackra skapelser. Vi kan inte leva på jorden utan träd. Den här berättelsen utgår ifrån träd som betyder mycket för oss nordbor. Dels inom den fornnordiska seden och dels inom den kristna tron.

Fredrik Lindström: Det fanns ett politiskt program för att göra Sverige mindre vitt

DIGITAL FÖRELÄSNINGPå 1960-talet fick Sverige helt nya värderingar som fortfarande råder i samhället. Det hela bottnade i en ”identitetskris” som gjorde att Sverige på mycket kort tid ”slängde ut hela vår gamla historia”. Det menar historikern och författaren Fredrik Lindström, som även säger att det fanns ett ”politiskt program som handlade om att göra Sverige mindre vitt”. Han redogör kritiskt och med en del humor för hur Sverige hanterat sin historia och trott att man skulle bli världens modernaste land – men blev ett av de mest udda.

Den mystiska gravhögen Anundshög

KULTURAnundshög i Västerås är Sveriges största gravhög. Här hölls ting under 1300- och 1400-talen. År 1998 undersöktes en mindre del av högen och sedan 2008 har fler arkeologiska undersökningar gjorts på platsen. Trots detta är Anundshög ännu ett mysterium och relativt okänd för allmänheten.

Fira moderskapet på Mors dag!

INRIKESMitt i försommartidens spirande och löftesrika grönska firas mor. En dag för gratulationer, framtidshopp och minnen. En dag när generationernas band stärks. Vi hyllar mödrarnas erfarenhet, livsvisdom och kunskap. Traditionen att fira Mors dag såg dagens ljus i början av 1900-talet i USA. En dam vid namn Ann Jarvis ville med Mors dag se till att familjerna bevarade sin sammanhållning även när barnen hade flyttat hemifrån. År 1920 kom traditionen att fira Mors dag till Sverige.

Mjöldryga – en ovälkommen gäst i rågen

KULTURSvedjandet med odling av råg har under långa tider varit oerhört vanligt i Sverige. Oftast fick man enastående skörderesultat, men vissa år, så kunde svedjerågen (och även övriga rågåkrar) få en ovälkommen gäst – mjöldrygan.

Pilsnerkorv – Mytologisk folkhälsokorv på burk

KULTURPå nätforumet Flashback finns en tråd om hur man bäst tillagar pilsnerkorv. Tråden, som startades 2009 och har inlägg ända fram till idag, sladdar senare in i en analys av korvens ingredienser innan den detonerar i en dråplig samtidsironi där även Pridefestivalen flyger förbi. Sveriges mest mytologiska charkprodukt har en speciell historia och den är inte slut än.

Henrik Paetau: Läsarresponsen inspirerade till bok

KULTURPaetau är känd för Nya Tiders läsare som en återkommande krönikör som sätter olika aspekter av det svenska samhället i blixtbelysning. Med bakgrund i Finland och med stora erfarenheter från and­ra länder kan han peka på företeelser i Sverige som sticker ut och skärskåda dem. Många läsare har reagerat på hans iakttagelser, något som inspirerat honom till att skriva en bok.

Gå till arkivet

Send this to a friend