Skip to Content

”Världsteatern” av Karola Messner visar den moderna historiens många tvister, men också detaljer som en schablonbild av en amerikansk konsument.
Kultur

Vårsalongens politiska signaler

Årets Vårsalong på Liljevalchs i Stockholm presenterar 119 konstverk valda av salongens jury med intresse för samtidskonst. En luftig och pedagogisk exponering ger besökaren en ökad känsla av välbehag och skönhetsupplevelse. Men här finns också en politisk grundton som inte går att ta miste på.

Publicerad: 8 mars, 2015, 12:31

  • Svenska

Läs även

”Ghost Cat” av Niki Lindroth von Bahrs är en katt som springer under Vita huset i Washington.

”Ghost Cat” av Niki Lindroth von Bahrs är en katt som springer under Vita huset i Washington.

I ett av de första rummen möter åskådaren en gigantisk oljemålning med titeln ”Världsteatern”, utställningens dyraste objekt med ett pris på 600 000 kronor. Målningen består av nio delar och mäter 4,50 x 3,60 meter. Den visar världen sedd med konstnärens ögon: en amerikansk konsument, andra världskrigets och kalla krigets protagonister (huvudpersoner) och Rysslands maskuline president i ryska flottans vinteruniform.

En besökare ställde till undertecknad frågan ”Vad tror du, vem är konstnären, en man eller en kvinna?” Sanningsenligt svarade jag, att frågan är helt irrelevant. Det visade sig att just en kvinna står för denna myriad av historiska huvuden; Karola Messner.

Att Messner väljer att placera Putin intill en synnerligen yppig dam bygger på tydliga kontraster mellan man och kvinna. Alltså, inga otydligheter beträffande könsroller.

Helt annorlunda framställs Vladimir Putin i Mälle Zeilon Lagerkvists installation ”Kom ut ur garderoben Putin”. Denna uppmaning syftar på rysk lagstiftning gällande gayaktiviteter bland minderåriga. Konstnärinnan vill på ett kritiskt sätt förmedla att Ryssland saknar det svängrum som berörda grupper har i väst. Det skall dock sägas att under en presskonferens 2014 i Amsterdam informerade Putin om möjligheter att i Moskva besöka olika gayklubbar, även om han personligen saknade intresse för den typen av möten.

”Kung Ubus hov” av Stefan Bennedahl.

”Kung Ubus hov” av Stefan Bennedahl.

Konstverket har sin attraktion i den färggranna utformningen och kompositionen mot skåpets vita bakgrund. En positiv faktor är definitivt konstnärinnans tanke om återanvändning, alltså ett klart miljötänkande.

Utställningens stora magnet – även i fysisk mening – är Niki Lindroth von Bahrs ”Ghost Cat”. En närmare titt på kattens ögon avslöjar en liten tår. Varför gråter katten? Jo, Ghost Cat är nämligen en vanlig katt som smyger i kulvertarna under Vita Huset i Washington, DC, men den kan – som Hulken – växa till en enorm storlek när orättvisor drabbar världen.

Ytterligare ett politiskt budskap finns hos Stefan Bennedahls ”Kung Ubus hov”, en imponerande scen med mängder av figurer i stengods. På sin höga tron dominerar kung Ubu. Men vem är han? Och vilka är alla dessa människor, män och kvinnor, som med sådan beundran ser upp till honom?

Alfred Jarry skrev en samhällskritisk pjäs med namnet ”Kung Ubu” som hade premiär i Paris 1896. Det var ingen framgång bland publiken. Formen som författaren använde inledde dock modernismen, en progressiv konstart med en stark tro på vetenskapens framsteg och social utveckling, men var knappast passande i dåtida Frankrike. Pjäsens satir och ifrågasättande av auktoriteter ledde till att ”Kung Ubu” förbjöds i Tjeckoslovakien efter sovjetisk inmarsch 1968.

Har konstnären ett dolt meddelande till oss som åskådare? Ja, var och en får titta, spekulera och tänka i egna banor.

Två utan tvivel intressanta men olika konstverk visar en enorm yrkesskicklighet: Maja Michaelsdotter Erikssons ”Frukost” och Ann-Sofie Claessons ”Farmor”.

”Frukost” är en handtuftad matta föreställande an American breakfast: stekt ägg, bacon, bönor i tomatsås. En kolesterolbomb skulle någon säga, men vilken färgglädje att ha en sådan matta vid sängen!

”Farmor” (olja på duk) är det bästa beviset för konstnärinnans skicklighet och begåvning. Dova färger, men titta på farmors ansikte och händer! Skönheten finns i varje rynka, i varje hudveck. Ann-Sofie Claesson är ett namn att lägga på minnet.

Årets salong innehåller ovanligt många politiska anspelningar, vilket kanske återspeglar den värld vi har omkring oss; och det är bra ty konsten skall ju leva och existera i en symbios med verkligheten.

Således, ett besök på Liljevalchs är värt en vårpromenad, dessutom till det facila priset av 10 kronor. Utställningen pågår till den 29 mars.

11 Farmor

”Farmor” av Ann-Sofie Claesson.

5 Närbild

”Putin, kom ut ur garderoben”, av Mälle Zeilon Lagerkvist. Texten på ryska ”Jag älskar. Alla människor är lika”.

10 Frukost

”Frukost” av Maja Michaelsdotter Eriksson, är faktiskt en tjock matta.

Sophie Kielbowska, adjunkt

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Hollywood predikar, men bestraffas av publiken

KULTUR2010-talet har sett en stor mängd amerikanska filmer där huvudsyftet inte verkar ha varit underhållning, utan övertydliga försök att uppfostra publiken i de ”progressiva” värderingar som nu ska vara vägledande i Västvärlden. Den goda nyheten är att sådana filmer ofta bestraffas av sviktande publiksiffror och därmed låga intäkter.

Smeden Leif: ”Viktigt att man för historiska kunskaper vidare”

KULTURLeif Sollier har arbetat som smed i större delen av sitt liv. Han ser det inte bara som ett jobb, utan är stolt över den kunskap han besitter som har förts vidare från generation till generation sedan urminnes tider. Han säger att det är viktigt att kunna sin historia, och att vi är utsatta som folk i denna digitala tidsålder eftersom mycket kunskap riskerar att gå förlorad om allt skulle braka samman. Särskilt intresserad är Leif av vikingatiden, och har bland annat byggt och smitt en detaljrik replik av ett vikingaskepp. Nya Tider besökte Leif i sitt hem strax utanför Stockholm.

Fornnordiska sagor – hisnande äventyr och burlesk humor

INTERVJULars Ulwencreutz har lett arbetet med att sammanställa och även översätta många av de fornnordiska sagorna till modern svenska – flera har aldrig publicerats på svenska tidigare. Resultatet blev ett imponerande verk i tre band, den första kompletta samlingen av dessa berättelser om hjältar och kungar, skatter och härnadståg. För Nya Tider berättar Lars att utan vår historia är vi ingenting, vi behöver vår kultur och vår historia. Och det är en fascinerande saga.

Spengler i sidobelysning

KULTURVi känner alla till Oswald Spenglers storverk, Västerlandets undergång (1918-1922). En tegelsten som skisserar den historiska utvecklingen i hela världen utifrån vissa synvinklar, såsom att kulturerna utvecklas och fulländas separat. Någon övergripande ”civilisationens frammarsch” anses inte finnas. Och vår del av världen, Västvärlden eller den faustiska kulturen, tecknas såsom att den uppstått på medeltiden, blomstrat under barocken och nu går mot sitt slut. Visionen kan kritiseras på många punkter men Spengler har förvisso stilen att framställa allt detta medryckande. Och då kan man fråga sig: vilka tänkare påverkade honom i den vision han hade?

Hemmet på frammarsch

KULTUR OCH TRADITIONTänk att hemmet har blivit en så viktig plats i dessa coronatider. Vill man göra nytta för sina medmänniskor ska man stanna hemma. Det är länge sedan hemmet betydde så här mycket som det gör just nu. När man inte kan eller får bjuda hem släktingar och vänner drabbas de flesta människor av någon slags uppvaknande och börjar se på sitt hem med nya ögon.

Finns det numera en svensk intelligentia?

ANALYSFörr fanns en bildad klass, men Sverige gjorde sig medvetet av med den. Vad utgör då den ”intelligentia” vi har i dag, den som Karl-Olov Arnstberg nämner i sin debattartikel i Nya Tider v. 23/2020? Sophie Kielbowska redogör för hur det gick till när Sverige förlorade sin bildning och vad som blev resultatet.

Mellan dikt och fakta om u-båtskränkningar

DEBATTFörra året utkom boken Operation Notvarp, och debattören Curt Linderholm menar att den förvånar på grund av sina fantasier kring den stora ubåtsjakten i Hårsfjärden, Stockholms skärgård 1982. Författaren Mikael Nyman har, för att stadga upp sin tes, hänvisat till verkliga platser i Stockholms skärgård, verkliga sjunkbombsfällningar och minsprängningar samt då inblandade svenska amiraler och politiker. Linderholm pekar dock på att många påståenden och antydningar som görs i boken om vilken den kränkande makten var, för länge sedan motbevisats.

På jakt efter den nordiska folksjälen

KULTURMyrkur, eller Amalie Bruun som den 35-åriga danska kvinnliga artisten ifråga heter, började sin karriär med att skapa atmosfärisk black metal-musik, som blev uppmärksammad, och som även överlag fick bra kritik. Det gjorde i sin tur att hon kunde uppträda på stora och erkända festivaler som Roskildefestivalen i Danmark, Wacken Open Air i Danmark, och även på en av världens största ”multi”-festivaler, South by Southwest, i USA.

Gå till arkivet

Send this to a friend