Varulven var ett av de mest fruktade väsendena inom den svenska folktron och var underkastad Djävulen själv. Bild av Gunnar Creutz, Falbygdens museum/Wikimedia Commons

Varulven i svensk folktro

En vanlig föreställning om varulven är att detta väsen är en man som förvandlats vid fullmåne, vanligtvis efter att han själv blivit biten av en varulv. Inom den svenska folktron, däremot, är föreställningen om varulven helt annorlunda. I de svenska folksägnerna förvandlas mannen nämligen antingen vid nattetid eller blir förtrollad av någon trollkunnig. Han påverkas inte av månen, utan är istället underkastad Djävulen.

I en folksägen från Närke, som upptecknades år 1951, berättas att varulven var en stor, mager varg som ”var ful och vedervärdig. Man trodde att varulven var en människa, som stod under Djävulens välde och som under nätterna tvingades att ikläda sig en varulvs skepnad”. Enligt denna sägen tvingades varulven om nätterna ”stiga ned i gravar och plundra lik och till och med äta liken.” Det enda sättet för den här mannen att bli fri från livet som varulv är, enligt sägnen, att offra människoblod till elden.

Enligt en vanlig föreställning förvandlades mannen till varulv vid fullmåne. I den svenska varulvstron, däremot, spelar fullmånen ingen roll. Foto: Pixabay

Denna sägen, som finns bevarad på Institutet för språk- och folkminnen i Uppsala, är bara ett av många exempel på svenska folksägner som berättar om hur varulven stryker omkring varje natt i antingen varg- eller hundskepnad. Dock är det inte vanligt att varulven gräver upp gravar och äter lik om natten. Det vanligaste är att han stryker omkring i mörkret och om någon människa ger sig ut kastar han sig över den och dricker hans eller hennes blod. Om människan varulven möter är en havande kvinna sliter han ut fostret och antingen äter upp det eller, som det står i en skånsk sägen, bär ”det till ’Hin Onde’ [Djävulen] som är hans beskyddare.”

När mörkret faller söker sig varulven mot kyrkogårdar… Foto: Nya Tider

Föreställningen om varulven var, enligt Jochum Stattins bok Från gastkramning till gatuvåld – En etnologisk studie av svenska rädslor, starkt präglad av den väldokumenterade rädslan för vilda rovdjur som björn, räv och varg. Allmogen som levde nära inpå den vilda naturen var medvetna om att dessa rovdjur kunde skada eller döda deras djur, men de bar även på rädslan ”för att rovdjuren även kunde angripa människor.” Han noterar också att det skall ha funnits en uppfattning om att de vilda rovdjuren ”hade magiska och övernaturliga krafter. Av den anledningen var det inte så mycket vargen man fruktade som den magiska varulven.”

På grund av sin törst på människoblod och nära band till Djävulen var varulven sannerligen ett mycket fruktat väsen inom den svenska folktron – om inte rentav det allra mest fruktade.

Hur man blev varulv och de vanligaste sätten att bli fri

Inom den svenska varulvstron spelade fullmånen ingen som helst roll. Inte heller kunde man bli varulv efter att ha blivit biten av det väsendet. Så hur kunde en man bli varulv i Sverige? Jo, det fanns tre vanliga varianter av förvandlingsmotivet samt åtminstone fyra mindre vanliga.

Enligt den första av de tre vanligaste kunde mannen förvandla sig av egen vilja, men för att kunna göra det var han tvungen att krypa igenom ett bälte. Mannen förvandlas då till antingen varg eller björn. Denna föreställning är, enligt etnologen Ella Odstedts bok Varulven i svensk folktradition, vanlig i landskapen ”Jämtland, Härjedalen, Ångermanland, Lappland, Medelpad, Hälsingland, i övre delen av Dalarna, norra Värmland samt enstaka även i Dalsland. Även i Västergötland finnes ett par uppgifter.”

Den andra av de tre dominerande förklaringarna till varulvsförvandlingen är att mannen blivit förtrollad av antingen en trollkunnig eller ett övernaturligt väsen. Denna version finns i hela Sverige och inte begränsad till några landskap och varulven antar enligt de sägner som berättas inom den här föreställningen endast vargskepnad.

Vargen var en av varulvens vanligaste skepnader. Bild: Pearson Scott Foresman/Wikimedia Commons

Enligt den tredje versionen var förvandlingen till varulv ett straff för att mannens mor, under graviditeten, genomgått en trolldomsritual (att krypa igenom ett föls fosterhinna) för att få en lätt förlossning. Denna version finner man i Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Närke, Östergötland och Västmanland samt i Småland och Västergötland. Enligt sägnerna som berättas inom den här föreställningen är det mycket vanligare att mannen förvandlas till en hund som antingen är svart, röd och/eller trebent, med glödande ögon och rött gap. Det är inom denna berättartradition som tron att mannen förvandlades till varulv om nätterna är vanligast, men det finns också gott om sägner som berättar om hur han kunde förvandlas under dagen.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

🟠 EKONOMI När 2023 nu summerats i bankernas bokslutskommunikéer inför årsredovisningarna, kan man konstatera att året blev en formidabel vinstkaskad – trots Sveriges allt mer trasiga ekonomi. De flesta stora affärsbankerna, med externa ägare, planerar att dela ut 40-60 procent av vinsten till aktieägarna. Att ägarna får utdelning när företagen går med vinst är inget problem, det är aktiebolagens uppgift att tjäna pengar till sina ägare. Problemet med storbankernas vinstutdelning ligger på ett annat plan, eftersom ägarnas risk har minimerats med hjälp av statens garantier. Men det finns banker som fungerar helt annorlunda.

Läs även:

Apotekaren på Markattan

Apotekaren på Markattan

🟠 HISTORIA För 400 år sedan föddes Maria van Schoting, gift Daurer, i Göteborg. Hon kan räknas som den första kvinnliga apotekaren i Sverige. Hon gifte sig med apotekaren Georg Christian Daurer och efter hans död år 1664 skötte hon apoteket fram till år 1682.

Den mystiske mannen i kvarnen

Den mystiske mannen i kvarnen

🟠 HISTORIA Enligt den svenska folktron var mjölnaren inte ensam under sina arbetsdagar i kvarnen. Där fanns nämligen även kvarngubben, som ibland förknippas med både näcken och tomten, och honom var mjölnaren tvungen att hålla sig väl med.

Att ta hemligheten med sig till graven

Att ta hemligheten med sig till graven

🟠 HISTORIA I USA finns det en sak som en del av de politiker, advokater och journalister som studerat vid Yale universitetet har gemensamt, nämligen det hemliga sällskapet Skull and Bones. Tre av detta sällskaps medlemmar har blivit presidenter. Då Skull and Bones är hemligt finns det oundvikligen många spekulationer och teorier om det.

Glimtar från äldre stenåldern

Glimtar från äldre stenåldern

🟠 HISTORIA I Vézèredalen, som ligger i sydvästra Frankrike, hittades 1940 ingången till en grotta av artonårige Marcel Ravidat och dennes hund, Robot. Ravidat återvände till grottöppningen med sina vänner och när de utforskade grottan upptäckte de att dess väggar var täckta av målningar som föreställde olika djur. Denna grotta är idag känd som Lascauxgrottan.

Det värdefulla blodet

Det värdefulla blodet

🟠 HISTORIA Inom den svenska folktron ansågs blod – både människoblod och djurblod – ha särskilda krafter. Det ansågs kunna bota flera sjukdomar. Särskilt en mördares blod var eftertraktat, vilket var en orsak till att många begav sig till galgbackarna när någon skulle avrättas. Det användes även inom den folkliga kärleksmagin.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Woke: dårhuset som samhällsmodell

🟠 BOKRECENSION Joanna Williams är brittisk författare och journalist, samt direktör för tankesmedjan Cieo. Hon har tidigare skrivit om feminism och om fördumningen av universiteten, och i den nya boken Så vann woke gör hon en kritisk analys av wokerörelsen, med fokus på denna i sitt eget hemland och i USA. Stilen är välformulerad, saklig och resonerande, men genom den lugna akademiska ytan lyser ett starkt engagemang mot denna den senaste av kulturradikalismens skapelser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.