Skip to Content

Gustav Vasas triumf, 1700-talskopia på 1500-talsmålning som tidigare fanns på Gripsholm som visar hur smålänningarnas uppror slås ned. Bild: Wikimedia Commons/Fred J
HISTORIA

Vasakungens skräck

Digital utgåva

När år 1542 gick mot sitt slut var Gustaf Vasa djupt skakad. Den småländske bondehövdingen Nils Dacke hade vid den tiden nämligen tagit över sydöstra Sverige. Tidigare det året hade det mest omfattande bondeupproret i Sveriges historia utbrutit. Detta uppror är känt som Dackefejden.

Publicerad: 1 februari, 2021, 12:30

  • Svenska

Läs även

Vinnarna är de som skriver historien, vilket är orsaken till att källkritik och logiskt tänkande samt öppet sinne är så viktigt för seriös historieskrivning. Öppet sinne är viktigt då man ibland inte alltid vet vad man kan hitta vid en närmare granskning av en källa, särskilt inte när det rör sig om mindre kända och använda källor. Dessvärre har dock historia alltför ofta skrivits med en agenda och en av väldigt många historiska personer som drabbats hårt av den sortens okritiska historieskrivning är den småländske bonden Nils Dacke. Gustaf Vasa utmålade honom som en simpel förrädare och kättare och denna bild av Dacke lever kvar än idag.

Smålänningarna

För att man skall kunna förstå varför Dackefejden överhuvudtaget utbröt är det viktigt att ha kännedom om smålänningarna. I Nils Dacke. Den katolske bondehövdingen skriver Hans Hellström att smålänningarna ”var något av utmarksbor i det svenska riket och de hade mycket lite med de styrande i Stockholm att göra”. Däremot hade de goda kontakter med danskarna. Hellström noterar nämligen att smålänningarna och danskarna bedrev frihandel med varandra och år 1505 ingicks en slags icke-aggressionspakt som gick ut på att ”om respektive kung planerade ett anfall eller på något sätt utgjorde ett hot skulle de varna varandra och inte deltaga i några fientliga aktioner”.

Den skuldsatte Gustaf Vasas extraskatter, handelsförbud och genomdrivande av reformationen uppskattades inte bland smålänningarna. Målning av Jacob Binck (1550-69), daterad 1542. Foto: Wikimedia Commons

Här bodde många bönder. Hellström konstaterar att så många som cirka 12 000 gårdar fanns i Småland i början av 1500-talet och boskapsskötseln ”var en mycket viktig näring”. Borgerskapet var, som Hellström skriver, ”fåtaligt och relativt fattigt” då Kalmar och Jönköping utgjorde de enda egentliga städerna i Småland och det endast fanns fyrtioåtta adelsmän, som ”var näst intill utfattiga.”

När Gustaf Eriksson Vasa blev kung av Sverige år 1523 var han högt skuldsatt. Han hade tagit, som Hellström noterar, ”betydande lån” för att kunna finansiera befrielsekriget och ”krigsfolket fortsatte att kosta stora pengar”. För att kunna betala sina skulder började Gustaf Vasa med att höja skatterna. Enligt Hellström införde kungen även ”flera betungande extra skatter” för smålänningarna, ”bland annat en så kallad kostgärd för flottan i Kalmar”. Kungen försökte även, som Hellström skriver, sätta stopp för den småländska oxhandeln med Danmark genom att uppmana bönderna till att istället ”föra sina oxar till Kalmar. Men där fick de dels ett sämre pris, dels beskattades försäljningsintäkterna”.

År 1532 hotade Gustaf Vasa de smålänningar som ändå förde oxar och hästar till Danmark med dödsstraff och Hellström noterar att handelsförbudet till sist kom att gälla ”alla ’ätande varor’”.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Skydd mot djävulen

KULTURDet finns en gammal tradition och föreställning från medeltiden, att det är bra att sätta en hästsko ovanför ytterdörren. Många tror idag att hästskon bringar lycka till hemmet, men på den tiden var syftet att hålla djävulen borta från huset och familjen. Detta går tillbaka till en berättelse i England, där smeden Dunstan från Baltonsborough i mitten på niohundratalet fick ett löfte från djävulen själv.

Ingegerd – Storfurstinna och helgon från Sigtuna

UTRIKESEva har valt blommor med omsorg. Blåklint och gula ringblommor, de svenska färgerna. Andaktsfull går hon in i Sofiakatedralen i Kiev. Detta är en helig plats. Hon niger och gör korstecknet. Sedan går hon fram till den stora sarkofagen i grå marmor. Där vilar helgonet som skall få hennes blommor. Det är Ingegerd Olofsdotter och hennes man Jaroslav den Vise. Hon lägger ner blommorna, ber en bön och går ut i solen igen. Hon sätter sig på en bänk för att vänta på sin man, och där på bänken färdas hon tillbaka i tiden.

Cajsa Warg och hennes hjelpreda

HISTORIALandskamrerdottern och hushållerskan Cajsa Warg trädde i tjänst hos rika familjer i Stockholm. Hennes erfarenheter i kök och hushåll kom sannerligen väl till pass. År 1755 gavs nämligen den första upplagan av hennes kokbok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber ut. Denna kokbok blev mycket populär redan under Wargs livstid och översattes till tyska, danska och estniska.

Stormaktstidens hovmålare, Om hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl

INRIKESDavid Klöcker Ehrenstrahl var en av den svenska stormaktstidens mest betydelsefulla och framstående målare. Han lyckades med hjälp av färg och penslar fånga allt från kungafamiljens prakt till hundars lekfullhet. Genom sitt måleri kom han att representera barocken i svensk konst och flera av hans verk är berömda och uppskattade än i dag.

Det gåtfulla ljuset i skyn: Om Betlehemsstjärnan

HISTORIAI Matteusevangeliet berättas att österländska stjärntydare sökte upp nyfödde Jesus efter att ha skådat en stjärna på himlen. Denna stjärna, som endast nämns i ett av de fyra evangelierna, är en gåta som än idag inte har kunnat lösas.

Skogsarbetarhustrun och vanten

HISTORIAErika Aittamaa bodde i byn Lovikka i Tornedalen. Hennes familj var fattig och hon stickade därför vantar som hon sedan sålde. En dag år 1892 råkade hon sticka vantar som var så tjocka och hårda att kunden inte ville ha dem, men dessa kom att bli de allra första lovikkavantarna.

Att mörda en krigarkung – Recension av Upprättelsen – Olof Dagström och motivet bakom mordet på Karl XII

HISTORIADen 30 november 1718 stupade Karl XII vid Fredrikstens fästning i Norge. Överstelöjtnant Olof Dagström inledde därefter en omfattande utredning av kungens död och upptäckte att Karl mördats av fransmannen André Sicre på order av Ulrika Eleonora den yngres make, Fredrik av Hessen-Kassel. Denna utredning och dess följder tas upp av Bob G Lind i boken Upprättelsen – Olof Dagström och motivet bakom mordet på Karl XII. Boken väcker dock frågor.

Livets, dödens och kungens skald

HISTORIACarl Michael Bellmans sånger och epistlar har sjungits, studerats och älskats länge. Dock har upphovsmannen och hans karriär, samt de verkliga personerna bakom gestalterna Fredman och Movitz, kommit att överskuggas av verken. Bellman blev, tack vare den kulturella guldåldern under Gustaf III:s regeringstid, en allmänt berömd skald redan under sin livstid. Dock dog han utfattig och skuldsatt år 1795.

Gå till arkivet

Send this to a friend