Växjö struntar i lagen för att tillåta islamiskt böneutrop

Miljönämnden i Växjö har meddelat att de i sin bedömning av moskéns krav på böneutrop bara kommer att ta hänsyn till ljudnivån på det som ropas ut genom högtalarna. Enligt gällande lagstiftning är dock detta inte det enda kriteriet som bör tas hänsyn till när störningsbedömning ska göras. ”Vi har valt att göra så”, upprepar förvaltningschefen Madeleine Karlsson när Nya Tider försöker få svar om varför man går emot lagen.

Tecknen blir allt tydligare på att Växjö stad redan bestämt sig för att bevilja kravet från kommunens muslimer om att med högtalare, varje fredag, få ropa ut att deras gud är störst. Tidigare har staden beslutat att Miljönämndens yttrande ska skrivas av anonyma handläggare, något som strider mot principen om öppen förvaltning, i syfte att handläggarna ska slippa möta kritik från svenskar och andra ickemuslimer. Nu låter Växjö också meddela att Miljönämnden i sin bedömning bara kommer att utgå från ljudnivån på böneutropen.

Nya Tider har låtit jurister titta på Miljönämndens uttalande och de har funnit att tillvägagångssättet strider mot hur reglerna i Miljöbalken ska tolkas. Nämnden ska enligt reglerna egentligen väga in betydligt fler faktorer än så när den avgör om något är störande. Om ett ljud ska betraktas som störande beror nämligen på så mycket mer än nivån på ljudet. Genom att inte ta hänsyn till detta blir det enklare att motivera varför böneutrop ska tillåtas. ”Vi har valt att göra så”, upprepar Miljönämnden i Växjö när Nya Tider frågar varför nämnden valt att inte bedöma utifrån vanliga regler.

Flera faktorer avgör vad som stör

Reglerna som avgör om islamiska verser ska ljuda i högtalare över den småländska staden finns i Miljöbalken. Där nämns buller och ljud som något som kan anses vara störande. Frågan är då vad som menas med störande ljud. Svaret är att det beror på. Lagen anger inte något exakt decibeltal och ljudnivån är bara en av flera faktorer som avgör.

Allmänvanliga ljud

En faktor som är avgörande i bedömningen om ett ljud är störande är ifall det är allmänvanligt. Människor måste tåla vissa ljud som helt enkelt är vanliga och oundvikliga. Ljudet av bilar eller tåg kan vara sådana vanliga ljud som boende ska räkna med.

Omvänt är toleransen lägre för ljud som inte är allmänvanliga. Till det skulle kunna räknas arabiska verser med ett budskap som framhäver islams sanningsanspråk över exempelvis kristendomen. Men genom att bortse från allmänvanlighet i sin bedömning kommer Miljönämnden således att bedöma böneutopen som om det vore vilket ljud som helst.

Områdestypiskt

En ännu viktigare del i bedömningen om ett ljud är störande är i vad mån det hör hemma i området. Det anses mer störande att tvingas lyssna på något som inte passar in. Ljudet av hundskall passar exempelvis bättre in och stör därför mindre bland bondgårdar än bland förortsvillor. Det här är något som Högsta domstolen förtydligade i ett avgörande från 1999, när det byggdes en motorväg genom en liten by i Stockholms skärgård. Visserligen understeg ljudet från trafiken med råge de rekommenderade nivåerna och visserligen är bilar något vanligt, men i den specifika miljön bland stugor och småbåtar passade det helt enkelt inte in att behöva lyssna till ljudet av tung trafik, även om det lät mindre för sommarstugegästerna, än vad de utan problem kunde acceptera i sina lägenheter i staden.

Ljudet av arabiska verser i en småländsk småstad som Växjö skulle inte räknas som särskilt områdestypiskt, men genom att avvika från normal bedömning behöver Miljönämnden i Växjö inte ta ställning till det.

Anknytning till kultur

I debatten om böneutrop har många förespråkare av islamisering dragit paralleller till kyrkklockor. Men utifrån faktisk rättspraxis är det snarare ett argument mot muslimska böneutrop, menar de jurister som Nya Tider talat med.  Även kyrkklockor har varit uppe för avgöranden vid flera tillfällen och både Miljödomstolen och Miljönämnder har konstaterat att de sett till ljudnivån i och för sig är störande, men att ljudet av dem ”knyter an till en lång tradition” och är en del av ett kulturarv.

I ett kristet land som Sverige, där merparten av traditionerna och helgdagarna är knutna till kristendomen och kyrkklockorna är en del av nationalidentiteten, är ljudet av dessa inte särskilt störande för gemene svensk, eftersom det symboliserar något som hör hemma i Sverige.

Omvänt gäller för islamsk propaganda på arabiska, som för de flesta är främmande. Det förekommer inte i något annat nordiskt land och det är endast de senaste 30 åren som Sverige fått en muslimsk population med krav på samhällsförändringar.

Eftersom Miljönämnden i Växjö på förhand bestämt att inte göra några sådana hänsyn, kommer nämndens yttrande inte att ta med i bedömningen att arabiska böneutrop saknar kulturell förankring eller har någon tradition i Sverige och att majoriteten inte kommer att kunna veta vad det är som propageras från högtalarna.

”Vi har valt att göra så”

Genom att på förhand bestämma att de ska bortse från faktorer som allmänvanlighet, vad som är områdestypiskt och överensstämmande med kulturarvet bryter Miljönämnden i Växjö mot lagen. Myndigheter måste nämligen ta beslut på likartade sätt och med samma måttstockar. En domstol kan exempelvis inte välja att bortse från en gärningsmans ålder när den beslutar om personens straff, och socialtjänsten kan inte välja att bortse från att någon har barn i utredningen av någons bostadsbehov. Inte heller kan en Miljönämnd välja att bortse från hur Miljöbalkens regler ska tolkas och bara utgå från ljudnivå.

Ändå har Miljönämnden i Växjö bestämt att muslimernas krav på böneutrop via högtalare ska bedömas just så. Det är inte heller enkelt att få en förklaring till varför Miljönämnden i Växjö valt att kringgå reglerna i just detta fall.

NyT: I normala fall väger Miljönämnden in ifall något är allmänvanligt, områdestypiskt, knyter an till ett kulturarv och så vidare. Varför har ni valt att strunta i reglerna just när ni bedömer böneutrop?

– Ja, enligt Miljöbalken stämmer det precis, säger Marcus på Miljönämnden i Växjö, men kan inte svara på frågan varför nämnden valt att strunta i reglerna. Istället kopplar han över till förvaltningschefen Madeleine Karlsson på Miljö och hälsa.

– I just det här specifika fallet är det ljudnivån på böneutropet och då har vi tittat på riktvärden, säger hon.

NyT: Miljöbalken anger inte något specifikt decibeltal utan det är en bedömning i varje enskilt fall med flera faktorer som miljönämnden ska väga in. Varför har ni valt att bedöma annorlunda än vad man gör i alla andra fall?

– Vi har valt att titta på ljudnivån i det här specifika fallet.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Minnesord över Alf Ronnby

Skapa konflikter – gör som i Växjö!

🟠 Polisen i Växjö har godkänt böneutrop på fredagar. Böneutrop, i så liten skala anses inte utgöra ett problem enligt ordningslagen menar Polisen. Ingen hänsyn har tagits till att de islamiska böneutropen av många uppfattas som allvarligt störande och av en del personer som en ren provokation. Böneutropen signalerar att Sverige så sakteliga är på väg mot att bli en islamisk stat och det är just så böneutropen i Växjö motiveras, nämligen att muslimerna ska känna sig hemma här.

Läs även:

Kristersson får högre lön

Kristersson får högre lön

🟠 INRIKES Statsminister Ulf Kristersson och regeringens 23 ministrar får höjda arvoden, efter ett beslut från Statsrådsarvodesnämnden. För Kristerssons del innebär det en löneökning med 7 000 kronor till 198 000 kronor i månaden.

Vaccinskandal: Svensk 13-åring dog efter covidvaccin

Vaccinskandal: Svensk 13-åring dog efter covidvaccin

🟠 INRIKES En 13-årig svensk pojkes sista plågsamma andetag efter att han fått covidvaccin blev starten på en kamp för rättvisa för hans pappa. En kamp som nu fått åklagarmyndigheten att starta en förundersökning gällande något som bara är toppen på ett isberg – en vaccinskandal där över 80 000 svenska barn utsatts.

Veckodagens betydelse för återfall i brott

Veckodagens betydelse för återfall i brott

🟠 BROTT OCH STRAFF Att den svenska ”kriminalvården” i stor uträckning misslyckas med att ”vårda” brottslingar till att bli laglydiga medborgare är väl känt av Nya Tiders läsare. Det är mycket vanligt att personer som dömts för ett brott begår nya brott efter avtjänat straff. Av alla med en så kallad ingångshändelse 2017 återföll 25 procent i brottslighet inom ett år, och efter tre år hade 41 procent återfallit i brott. Siffrorna inkluderar naturligtvis bara den lilla del brott som klaras upp, mörkertalet är okänt. Med ingångshändelse menas att personen till exempel frigivits från anstalt eller skrivits ut från sluten ungdomsvård. Många som återfaller efter frigivning från anstalt gör det redan inom några månader efter att ha lämnat anstalten.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Svenskdroppar – dunderkuren från örtriket

🟠 HISTORIA Svenskdroppar, som även är känd som Schwedenbitter, är en örtkur som utvecklades av de två svenska läkarna Klaus Samst och – sannolikt – Kristian Henrik Hjärne på 1700-talet. Den här tinkturen populariserades på 1900-talet av Maria Treben. Svenskdroppar innehåller flera olika örter och sägs hjälpa mot olika sjukdomar och krämpor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.