Växjö struntar i lagen för att tillåta islamiskt böneutrop

Tecknen blir allt tydligare på att Växjö stad redan bestämt sig för att bevilja kravet från kommunens muslimer om att med högtalare, varje fredag, få ropa ut att deras gud är störst. Tidigare har staden beslutat att Miljönämndens yttrande ska skrivas av anonyma handläggare, något som strider mot principen om öppen förvaltning, i syfte att handläggarna ska slippa möta kritik från svenskar och andra ickemuslimer. Nu låter Växjö också meddela att Miljönämnden i sin bedömning bara kommer att utgå från ljudnivån på böneutropen.

Nya Tider har låtit jurister titta på Miljönämndens uttalande och de har funnit att tillvägagångssättet strider mot hur reglerna i Miljöbalken ska tolkas. Nämnden ska enligt reglerna egentligen väga in betydligt fler faktorer än så när den avgör om något är störande. Om ett ljud ska betraktas som störande beror nämligen på så mycket mer än nivån på ljudet. Genom att inte ta hänsyn till detta blir det enklare att motivera varför böneutrop ska tillåtas. ”Vi har valt att göra så”, upprepar Miljönämnden i Växjö när Nya Tider frågar varför nämnden valt att inte bedöma utifrån vanliga regler.

Flera faktorer avgör vad som stör

Reglerna som avgör om islamiska verser ska ljuda i högtalare över den småländska staden finns i Miljöbalken. Där nämns buller och ljud som något som kan anses vara störande. Frågan är då vad som menas med störande ljud. Svaret är att det beror på. Lagen anger inte något exakt decibeltal och ljudnivån är bara en av flera faktorer som avgör.

Allmänvanliga ljud

En faktor som är avgörande i bedömningen om ett ljud är störande är ifall det är allmänvanligt. Människor måste tåla vissa ljud som helt enkelt är vanliga och oundvikliga. Ljudet av bilar eller tåg kan vara sådana vanliga ljud som boende ska räkna med.

Omvänt är toleransen lägre för ljud som inte är allmänvanliga. Till det skulle kunna räknas arabiska verser med ett budskap som framhäver islams sanningsanspråk över exempelvis kristendomen. Men genom att bortse från allmänvanlighet i sin bedömning kommer Miljönämnden således att bedöma böneutopen som om det vore vilket ljud som helst.

Områdestypiskt

En ännu viktigare del i bedömningen om ett ljud är störande är i vad mån det hör hemma i området. Det anses mer störande att tvingas lyssna på något som inte passar in. Ljudet av hundskall passar exempelvis bättre in och stör därför mindre bland bondgårdar än bland förortsvillor. Det här är något som Högsta domstolen förtydligade i ett avgörande från 1999, när det byggdes en motorväg genom en liten by i Stockholms skärgård. Visserligen understeg ljudet från trafiken med råge de rekommenderade nivåerna och visserligen är bilar något vanligt, men i den specifika miljön bland stugor och småbåtar passade det helt enkelt inte in att behöva lyssna till ljudet av tung trafik, även om det lät mindre för sommarstugegästerna, än vad de utan problem kunde acceptera i sina lägenheter i staden.

Ljudet av arabiska verser i en småländsk småstad som Växjö skulle inte räknas som särskilt områdestypiskt, men genom att avvika från normal bedömning behöver Miljönämnden i Växjö inte ta ställning till det.

Anknytning till kultur

I debatten om böneutrop har många förespråkare av islamisering dragit paralleller till kyrkklockor. Men utifrån faktisk rättspraxis är det snarare ett argument mot muslimska böneutrop, menar de jurister som Nya Tider talat med.  Även kyrkklockor har varit uppe för avgöranden vid flera tillfällen och både Miljödomstolen och Miljönämnder har konstaterat att de sett till ljudnivån i och för sig är störande, men att ljudet av dem ”knyter an till en lång tradition” och är en del av ett kulturarv.

I ett kristet land som Sverige, där merparten av traditionerna och helgdagarna är knutna till kristendomen och kyrkklockorna är en del av nationalidentiteten, är ljudet av dessa inte särskilt störande för gemene svensk, eftersom det symboliserar något som hör hemma i Sverige.

Omvänt gäller för islamsk propaganda på arabiska, som för de flesta är främmande. Det förekommer inte i något annat nordiskt land och det är endast de senaste 30 åren som Sverige fått en muslimsk population med krav på samhällsförändringar.

Eftersom Miljönämnden i Växjö på förhand bestämt att inte göra några sådana hänsyn, kommer nämndens yttrande inte att ta med i bedömningen att arabiska böneutrop saknar kulturell förankring eller har någon tradition i Sverige och att majoriteten inte kommer att kunna veta vad det är som propageras från högtalarna.

”Vi har valt att göra så”

Genom att på förhand bestämma att de ska bortse från faktorer som allmänvanlighet, vad som är områdestypiskt och överensstämmande med kulturarvet bryter Miljönämnden i Växjö mot lagen. Myndigheter måste nämligen ta beslut på likartade sätt och med samma måttstockar. En domstol kan exempelvis inte välja att bortse från en gärningsmans ålder när den beslutar om personens straff, och socialtjänsten kan inte välja att bortse från att någon har barn i utredningen av någons bostadsbehov. Inte heller kan en Miljönämnd välja att bortse från hur Miljöbalkens regler ska tolkas och bara utgå från ljudnivå.

Ändå har Miljönämnden i Växjö bestämt att muslimernas krav på böneutrop via högtalare ska bedömas just så. Det är inte heller enkelt att få en förklaring till varför Miljönämnden i Växjö valt att kringgå reglerna i just detta fall.

NyT: I normala fall väger Miljönämnden in ifall något är allmänvanligt, områdestypiskt, knyter an till ett kulturarv och så vidare. Varför har ni valt att strunta i reglerna just när ni bedömer böneutrop?

– Ja, enligt Miljöbalken stämmer det precis, säger Marcus på Miljönämnden i Växjö, men kan inte svara på frågan varför nämnden valt att strunta i reglerna. Istället kopplar han över till förvaltningschefen Madeleine Karlsson på Miljö och hälsa.

– I just det här specifika fallet är det ljudnivån på böneutropet och då har vi tittat på riktvärden, säger hon.

NyT: Miljöbalken anger inte något specifikt decibeltal utan det är en bedömning i varje enskilt fall med flera faktorer som miljönämnden ska väga in. Varför har ni valt att bedöma annorlunda än vad man gör i alla andra fall?

– Vi har valt att titta på ljudnivån i det här specifika fallet.