Skip to Content

REGEN-BY som är den är tänkt att bli. Husen drivs av solcellspaneler och avfallet omvandlas till resurser. Odling på höjden minskar odlingsarealen med 98 procent mot en traditionell åker. Odlingen sker akroponiskt, det vill säga i vattenbaljor. Foto: EFFECT
MILJÖ

Växthusby – en möjlig utopisk lösning?

Hus i växthus – smart lösning som ger sommar nästan året om och som gör det möjligt att odla grönsaker och frukt inpå husknuten. ”Villan ska betala för att du bor där, inte tvärtom”, säger eko-visionären James Ehrlich, teknolog vid Stanford Universitet i Silicon Valley. I sommar börjar den första växthusbyn att byggas, och en växthusvilla behöver inte kosta mer än motsvarande tre miljoner kronor.

Publicerad: 11 september, 2016, 23:00

  • Svenska

Läs även

Den här sommaren har det i Almere, Nederländerna, börjat byggas 25 växthus bortom stadens el- och vattennät. Det är residensentreprenören James Ehrlich som tagit initiativet som han kallar ReGen Villages. ReGen är en förkortning för ”regenerative” som är ett ord för ”pånyttfödande”.

I dessa växthus, som bostäderna är inbyggda i, kan familjerna själva odla egna frukter och grönsaker istället för att gå till affärer. Husen är tänkta att byggas som en liten by där all energi ska genereras av sol- vind- och biogas. Även avloppsvattnet är tänkt att återvinnas.

Det ska även i denna by finnas områden för boskap, lekplatser för barnen, matproduktionsanläggningar och ett gemensamt lärocentrum samt behållare med fisk. Fiskens näringsrika slaggprodukter är tänkta att användas som gödningsmedel för växthusets olika växter och grödor, medan komposten ska brytas ned av svarta soldatflugor, som i sin tur är avsedda att bli fisk- och kycklingfoder. Maten är tänkt att produceras med hjälp av akroponiskt, det vill säga vattenbaserat, jordbruk.

pressbild3-effekt_400x296_tn

SOMMAR ÅRET OM? Kanske inte riktigt, men med ett växthus kan man odla det mesta inpå husknuten och få en klimatzon i trädgården som på Spaniens breddgrader. Foto: EFFECT

Att odling, kompostering med mera sköts lokalt betyder inte att alla kommer att tvingas delta i just detta arbete. Många kommer att gå till sina ”vanliga” jobb, men då betala en lite högre avgift till byföreningen.
Andelen som behöver resa varje dag kan dock minskas ordentligt, så att det räcker med en bilpool som invånarna delar på. Det ska så klart vara elbilar drivna av de egna solcellerna.

James Ehrlichs vision och EFFEKT

Det har beräknats att år 2050 kommer Jordens befolkning ha ökat till omkring tio miljarder. Det innebär att det kommer att krävas mer djur, frukt och grödor för att mätta alla dessa människor. Samtidigt finns en överhängande risk att livsviktiga resurser som drickbart vatten och odlingsbara marker kan bli otillräckliga, redan i dag är de bristvaror på flera håll. Jordbruksmarkerna utarmas och så mycket som 70 procent av den globala vattenkonsumtionen används till jordbruk, vilket kan leda till att sjöar och floder torkar ut i framtiden.

Den mat som produceras används inte heller effektivt. Medan en av sju människor i världen i dag svälter slängs totalt 33 procent av den mat som produceras globalt. Det allt mer storskaliga jordbruket som krävs för att föda det växande befolkningsantalet på Jorden leder inte bara till utarmning av jordbruksmarkerna, utan även till omfattande skogsskövlingar och minskad biologisk mångfald, vilket påverkar och förändrar ekosystemet.

Detta problem fick James Ehrlich att i samarbete med den danska arkitekturfirman EFFEKT ta initiativet till ReGen Villages. Hans vision är självförsörjande ekobyar där maten odlas lokalt med vattenbaserat jordbruk, och där avfall omvandlas till resurser. Ett kretslopp helt enkelt som inte tär på omgivningen.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Skogsnäringen – vår framtid?

ANALYSSkogen är Sveriges guld. Mycket av vår välfärd har sitt ursprung i den svenska skogsnäringen. Vi bygger och isolerar, tillverkar möbler och biobränsle till fordon, eldar för värme, el och varmvatten, producerar fiberråvara till tyger och mycket mer, med produkter som kommer från skogen. Skogen i sig själv är också en viktig miljöfaktor, inte minst genom att den binder enorma mängder koldioxid och producerar syre. Skogens ekonomiska betydelse för Sverige kan inte överskattas – och den borde tas tillvara mycket bättre.

Professor: Problemen med könsstympning överdrivs

INRIKESBirgitta Essén, professor i kvinno- och mödrahälsovård, hamnade nyligen i blåsväder efter att ha hävdat att komplikationerna kring könsstympning har överdrivits. I en intervju med Nya Tider menar hon dock att hon blev orättvist framställd. Flera experter menar dock att hennes utspel bidrar till normaliseringen av denna makabra sedvänja, hur man än väljer att tolka Esséns uttalande.

Spökar det i spökstäder?

RESMÅLI USA finns många så kal­lade spökstäder, det vill säga små samhällen som en gång i tiden blomstrade, framför allt tack vare guld- eller andra malmfynd i området, men som senare övergavs och avfolkades när fyndigheterna tog slut. I dag, runt hundra år senare, har dessa spöklika städer blivit populära turistmål. Alf Ronnby har bevistat flera av dessa spökstäder och delar här med sig av sina intryck.

Vill inte att ungrare föder ungerska barn

KRÖNIKA

Hur mat- och läkemedels-industrin skapat en pandemi

BOKRECENSIONCivilingenjören, den teknologie doktorn, författaren och samhällsdebattören Lars Bern vill i sin bok Den metabola epidemin ge en bild av hur storföretag med enorma ekonomiska intressen skadar vår hälsa på olika sätt. Texten är omfattande och ämnet tungt, men boken är intressant och förvånansvärt lättläst.

Så använder Allmänna arvsfonden miljarderna

NYA TIDER GRANSKAR ARVSFONDENGenom alla de dödsbon som tillfaller Allmänna arvsfonden sitter fonden i dag på stora tillgångar. Dessa miljarder ska delas ut till olika projekt, och valen av mottagare har vid flera tillfällen kritiserats. Bland annat har organisationer som själva har radikala åsikter fått pengar för att motverka radikalisering. Nya Tiders granskning visar att en stor del av pengarna går till uttalat etniska organisationer, där svenskar exkluderas. Främst är det olika somaliska organisationer och så kallade ensamkommande som sticker ut.

Statliga exportcentra – vackra ord, men målen följs inte upp

ANALYSSvensk handel med utlandet måste gå med vinst. Mycket stor vinst. Annars klarar vi inte av välfärden. Dessvärre går vi i motsatt riktning, svensk export tappar fart. Regeringen har försökt skapa förutsättningar för företagen att kunna exportera sina produkter och tjänster genom att år 2015 inrätta så kal­lade regionala exportcentra. Nu kommer dock förödande kritik från både näringslivet och statens egna revisorer. Pengar rullar till tveksam nytta.

Skolinspektionen stoppade Karams by i Dalarna

INRIKESEn skola och tusen lägenheter i hjärtat av Dalarna. Nya Tider kan avslöja de muslimska planerna på att ta över det lilla samhället Garpenberg strax utanför Hedemora. Det är ägaren till den kontroversiella friskolan Nya Kastets Skola, Rabie Karam, som förra året lämnade in även denna ansökan, men då fick han avslag av Skolinspektionen. Karam överklagade och nu har Skolinspektionen avslagit även överklagandet. Till Nya Tider berättar Karam att det var tänkt att de nya invånarna skulle försörja sig på att odla fisk och isbergssallad i växthus.

Gå till arkivet