Skip to Content

Stillbild från SVT

”Vi kallas tiggare” – Pascalidou tar en närsynt flukt på romer

SVT har under april månad sänt en programserie om rumänska tiggare i Sverige med den populära programledaren Alexandra Pascalidou. Stefan Torssell reflekterar över romerna, deras historier och måste erkänna att han ändrar uppfattning om både tiggeriet och Pascalidou själv.

Publicerad: 14 maj, 2016, 20:28

  • Svenska

Läs även

Det ökande inslaget av rumänska tiggare i Sverige möts med en tilltagande irritation. Själv har jag varit oberörd av samhällsfenomenet. Många romer tigger, möjligtvis stjäl en del, men de kräver inga samhällsförändringar eller någon anpassning till deras vanor. De vill helst vara ensamma om sitt tiggande. Att irritationen fått allmän spridning beror på att deras pappersmuggar kommit i direktkontakt med samhällseliten. Mångkultur tillhör förorterna, enligt maktelitens uppfattning.

Under Pascalidous ciceronskap följer vi några tiggande romer i Borås. Det börjar lovande med Mihai, 34, som kommer springande till ett påhugg han blivit lovad. Mihai kommer för sent. I nästa scen köper Mihai guldspray i en affär. Försäljaren sätter snabbt upp en skylt att kassan är stängd och han ses följa efter Mihai.

Många svenska affärsinnehavare låter inte romer vistas ensamma i affärslokalen. De stänger kassan och går sedan bredvid den handlande romen så länge denne vistas i affären. Detta antyddes sekundsnabbt utan kommentar. Den uppmärksamme tittaren fick en signal att studera detaljerna. Serien blev plötsligt spännande.

Alexandra Pascalidou träffar den 17-åriga Flori från Rumänien som talar engelska. Hon är inte rom, men gift med romen Gabriel och redan mor. Hon berättar att tiggeriet inte är organiserat, att romerna inte har några bilar och att hennes ettårige son i Rumänien måste opereras. Alla är fattiga. Alexandra Pascalidou utstrålar deltagande och förståelse.

Vi träffar också Ramona, 34 år, mor till åtta barn och även farmor. Alla får bo hos Siinto, den vänlige boråsaren, som upplåtit sin trädgård till tiggarnas husvagnar. Han förklarar på finlandssvenska att han förlorar några tusen varje månad, oklart hur. Andra har hundar, men han har trettio tiggare, förklarar han.

Alexandra Pascalidou förstår rumänska och talar språket hjälpligt. Hon talar med romerna som om de vore barn. Hon ler tillgjort och klappar i händerna av förtjusning. Det är oklart för tittarna om de ska betrakta romerna som sällskapshundar eller som outvecklade barn. En mystisk Pierre med en svart Porsche cabriolet skjutsar tiggarna till deras olika försörjningsplatser. Registreringsskyltarna på bilen har gjorts oläsliga för tittarna. Ingen förklaring ges. Obegripligheterna staplas på hög.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Stefan Torssell

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Konstnärernas organisation blundar för att terrornätverk vill misshandla gatukonstnär

Konstnärernas Riksorganisation (KRO) är den organisation som säger sig företräda bild- och formkonstnärernas intresse i samhällsdebatten. Men när det kommer till gatukonstnären Dan Park, så vägrar organisationen att uppmärksamma att han misshandlats blodig, att ett terrornätverk utlyst en tävling om att ”kränka” honom, samt att han dömts till fängelse för sin konst.

Advent – en tid av hopp och glädje

KULTUR

”EU-kartellen glömmer och förlåter inte”

INTERVJUFörfattaren, tv-regissören och grävande journalisten Guido Grandt har publicerat en ny bok om Jörg Haiders död i oktober 2008. Grandt tror inte på olycksteorin – han är övertygad om att Haider blev mördad.

Världsundergång à la Wilderäng

KULTURLars Wilderäng är författare, bloggare och föredragshållare. Han må i vid mening tillhöra etablissemanget, men han är förhållandevis väl påläst och han har en del kritiska saker att säga om den svenska samtiden. Han debuterade med romanen Midvintermörker (2011) där Ryssland anföll Sverige. Därefter har han skrivit en hel trilogi med sci-fi-inslag där det krisar till sig ordentligt, med Stjärnklart (Massolit förlag, 2014) som första del och följt av Stjärnfall och Stjärndamm (2015-2016). Här bjuds både samhällskritik och underhållning.

”Dalby” runt om i världen

KULTUROrtsnamnet Dalby klingar väldigt nordiskt, och det finns mycket riktigt flera orter i både Sverige, Danmark och ett par i Norge med det namnet. Men det visar sig att Dalby även finns som ortsnamn i andra delar av världen.

O, vad det låter bra!

RECENSIONMånga organisationer, i synnerhet inom det offentliga, ägnar sig allt mer åt floskler, värdegrund och styrdokument kring till exempel jämställdhet och kulturell mångfald. Byråkrati och konsulter tar allt mer plats på bekostnad av kärnverksamheten. Professor Mats Alvesson kal­lar det funktionell dumhet, och menar att det påfallande är hur många smarta människor som ägnar sig åt detta.

Slottsfrun som hämtades av Djävulen

KULTUREnligt legenden drack denna slottsfru blod och galla, var mycket hård mot sina underordnade och fördes till sist av Djävulen själv till helvetet. Det är så man kan summera legenden om Pintorpafrun. Det har berättats om flera olika Pintorpafruar, men de mest berömda är Anna Karlsdotter (Vinstorpaätten) och Beata von Yxkull.

Oden – en arketyp som formar vår samtid

KULTURDen brittiske författaren Richard Rudgley spinner vidare på Carl Gustav Jungs tankar om Oden som en kollektiv arketyp i västvärlden. I boken The Return of Odin förklarar han historiska skeenden med Allfaderns intryck på germanernas sinnelag, men skissar även en tänkbar framtid.

Gå till arkivet

Send this to a friend