Skip to Content

Stillbild från SVT

”Vi kallas tiggare” – Pascalidou tar en närsynt flukt på romer

SVT har under april månad sänt en programserie om rumänska tiggare i Sverige med den populära programledaren Alexandra Pascalidou. Stefan Torssell reflekterar över romerna, deras historier och måste erkänna att han ändrar uppfattning om både tiggeriet och Pascalidou själv.

Publicerad: 14 maj, 2016, 20:28

  • Svenska

Läs även

Det ökande inslaget av rumänska tiggare i Sverige möts med en tilltagande irritation. Själv har jag varit oberörd av samhällsfenomenet. Många romer tigger, möjligtvis stjäl en del, men de kräver inga samhällsförändringar eller någon anpassning till deras vanor. De vill helst vara ensamma om sitt tiggande. Att irritationen fått allmän spridning beror på att deras pappersmuggar kommit i direktkontakt med samhällseliten. Mångkultur tillhör förorterna, enligt maktelitens uppfattning.

Under Pascalidous ciceronskap följer vi några tiggande romer i Borås. Det börjar lovande med Mihai, 34, som kommer springande till ett påhugg han blivit lovad. Mihai kommer för sent. I nästa scen köper Mihai guldspray i en affär. Försäljaren sätter snabbt upp en skylt att kassan är stängd och han ses följa efter Mihai.

Många svenska affärsinnehavare låter inte romer vistas ensamma i affärslokalen. De stänger kassan och går sedan bredvid den handlande romen så länge denne vistas i affären. Detta antyddes sekundsnabbt utan kommentar. Den uppmärksamme tittaren fick en signal att studera detaljerna. Serien blev plötsligt spännande.

Alexandra Pascalidou träffar den 17-åriga Flori från Rumänien som talar engelska. Hon är inte rom, men gift med romen Gabriel och redan mor. Hon berättar att tiggeriet inte är organiserat, att romerna inte har några bilar och att hennes ettårige son i Rumänien måste opereras. Alla är fattiga. Alexandra Pascalidou utstrålar deltagande och förståelse.

Vi träffar också Ramona, 34 år, mor till åtta barn och även farmor. Alla får bo hos Siinto, den vänlige boråsaren, som upplåtit sin trädgård till tiggarnas husvagnar. Han förklarar på finlandssvenska att han förlorar några tusen varje månad, oklart hur. Andra har hundar, men han har trettio tiggare, förklarar han.

Alexandra Pascalidou förstår rumänska och talar språket hjälpligt. Hon talar med romerna som om de vore barn. Hon ler tillgjort och klappar i händerna av förtjusning. Det är oklart för tittarna om de ska betrakta romerna som sällskapshundar eller som outvecklade barn. En mystisk Pierre med en svart Porsche cabriolet skjutsar tiggarna till deras olika försörjningsplatser. Registreringsskyltarna på bilen har gjorts oläsliga för tittarna. Ingen förklaring ges. Obegripligheterna staplas på hög.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Stefan Torssell

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Hollywood predikar, men bestraffas av publiken

KULTUR2010-talet har sett en stor mängd amerikanska filmer där huvudsyftet inte verkar ha varit underhållning, utan övertydliga försök att uppfostra publiken i de ”progressiva” värderingar som nu ska vara vägledande i Västvärlden. Den goda nyheten är att sådana filmer ofta bestraffas av sviktande publiksiffror och därmed låga intäkter.

Smeden Leif: ”Viktigt att man för historiska kunskaper vidare”

KULTURLeif Sollier har arbetat som smed i större delen av sitt liv. Han ser det inte bara som ett jobb, utan är stolt över den kunskap han besitter som har förts vidare från generation till generation sedan urminnes tider. Han säger att det är viktigt att kunna sin historia, och att vi är utsatta som folk i denna digitala tidsålder eftersom mycket kunskap riskerar att gå förlorad om allt skulle braka samman. Särskilt intresserad är Leif av vikingatiden, och har bland annat byggt och smitt en detaljrik replik av ett vikingaskepp. Nya Tider besökte Leif i sitt hem strax utanför Stockholm.

Fornnordiska sagor – hisnande äventyr och burlesk humor

INTERVJULars Ulwencreutz har lett arbetet med att sammanställa och även översätta många av de fornnordiska sagorna till modern svenska – flera har aldrig publicerats på svenska tidigare. Resultatet blev ett imponerande verk i tre band, den första kompletta samlingen av dessa berättelser om hjältar och kungar, skatter och härnadståg. För Nya Tider berättar Lars att utan vår historia är vi ingenting, vi behöver vår kultur och vår historia. Och det är en fascinerande saga.

Spengler i sidobelysning

KULTURVi känner alla till Oswald Spenglers storverk, Västerlandets undergång (1918-1922). En tegelsten som skisserar den historiska utvecklingen i hela världen utifrån vissa synvinklar, såsom att kulturerna utvecklas och fulländas separat. Någon övergripande ”civilisationens frammarsch” anses inte finnas. Och vår del av världen, Västvärlden eller den faustiska kulturen, tecknas såsom att den uppstått på medeltiden, blomstrat under barocken och nu går mot sitt slut. Visionen kan kritiseras på många punkter men Spengler har förvisso stilen att framställa allt detta medryckande. Och då kan man fråga sig: vilka tänkare påverkade honom i den vision han hade?

Hemmet på frammarsch

KULTUR OCH TRADITIONTänk att hemmet har blivit en så viktig plats i dessa coronatider. Vill man göra nytta för sina medmänniskor ska man stanna hemma. Det är länge sedan hemmet betydde så här mycket som det gör just nu. När man inte kan eller får bjuda hem släktingar och vänner drabbas de flesta människor av någon slags uppvaknande och börjar se på sitt hem med nya ögon.

Finns det numera en svensk intelligentia?

ANALYSFörr fanns en bildad klass, men Sverige gjorde sig medvetet av med den. Vad utgör då den ”intelligentia” vi har i dag, den som Karl-Olov Arnstberg nämner i sin debattartikel i Nya Tider v. 23/2020? Sophie Kielbowska redogör för hur det gick till när Sverige förlorade sin bildning och vad som blev resultatet.

Mellan dikt och fakta om u-båtskränkningar

DEBATTFörra året utkom boken Operation Notvarp, och debattören Curt Linderholm menar att den förvånar på grund av sina fantasier kring den stora ubåtsjakten i Hårsfjärden, Stockholms skärgård 1982. Författaren Mikael Nyman har, för att stadga upp sin tes, hänvisat till verkliga platser i Stockholms skärgård, verkliga sjunkbombsfällningar och minsprängningar samt då inblandade svenska amiraler och politiker. Linderholm pekar dock på att många påståenden och antydningar som görs i boken om vilken den kränkande makten var, för länge sedan motbevisats.

På jakt efter den nordiska folksjälen

KULTURMyrkur, eller Amalie Bruun som den 35-åriga danska kvinnliga artisten ifråga heter, började sin karriär med att skapa atmosfärisk black metal-musik, som blev uppmärksammad, och som även överlag fick bra kritik. Det gjorde i sin tur att hon kunde uppträda på stora och erkända festivaler som Roskildefestivalen i Danmark, Wacken Open Air i Danmark, och även på en av världens största ”multi”-festivaler, South by Southwest, i USA.

Gå till arkivet

Send this to a friend