Skip to Content

Stillbild från SVT

”Vi kallas tiggare” – Pascalidou tar en närsynt flukt på romer

SVT har under april månad sänt en programserie om rumänska tiggare i Sverige med den populära programledaren Alexandra Pascalidou. Stefan Torssell reflekterar över romerna, deras historier och måste erkänna att han ändrar uppfattning om både tiggeriet och Pascalidou själv.

Publicerad: 14 maj, 2016, 20:28

  • Svenska

Läs även

Det ökande inslaget av rumänska tiggare i Sverige möts med en tilltagande irritation. Själv har jag varit oberörd av samhällsfenomenet. Många romer tigger, möjligtvis stjäl en del, men de kräver inga samhällsförändringar eller någon anpassning till deras vanor. De vill helst vara ensamma om sitt tiggande. Att irritationen fått allmän spridning beror på att deras pappersmuggar kommit i direktkontakt med samhällseliten. Mångkultur tillhör förorterna, enligt maktelitens uppfattning.

Under Pascalidous ciceronskap följer vi några tiggande romer i Borås. Det börjar lovande med Mihai, 34, som kommer springande till ett påhugg han blivit lovad. Mihai kommer för sent. I nästa scen köper Mihai guldspray i en affär. Försäljaren sätter snabbt upp en skylt att kassan är stängd och han ses följa efter Mihai.

Många svenska affärsinnehavare låter inte romer vistas ensamma i affärslokalen. De stänger kassan och går sedan bredvid den handlande romen så länge denne vistas i affären. Detta antyddes sekundsnabbt utan kommentar. Den uppmärksamme tittaren fick en signal att studera detaljerna. Serien blev plötsligt spännande.

Alexandra Pascalidou träffar den 17-åriga Flori från Rumänien som talar engelska. Hon är inte rom, men gift med romen Gabriel och redan mor. Hon berättar att tiggeriet inte är organiserat, att romerna inte har några bilar och att hennes ettårige son i Rumänien måste opereras. Alla är fattiga. Alexandra Pascalidou utstrålar deltagande och förståelse.

Vi träffar också Ramona, 34 år, mor till åtta barn och även farmor. Alla får bo hos Siinto, den vänlige boråsaren, som upplåtit sin trädgård till tiggarnas husvagnar. Han förklarar på finlandssvenska att han förlorar några tusen varje månad, oklart hur. Andra har hundar, men han har trettio tiggare, förklarar han.

Alexandra Pascalidou förstår rumänska och talar språket hjälpligt. Hon talar med romerna som om de vore barn. Hon ler tillgjort och klappar i händerna av förtjusning. Det är oklart för tittarna om de ska betrakta romerna som sällskapshundar eller som outvecklade barn. En mystisk Pierre med en svart Porsche cabriolet skjutsar tiggarna till deras olika försörjningsplatser. Registreringsskyltarna på bilen har gjorts oläsliga för tittarna. Ingen förklaring ges. Obegripligheterna staplas på hög.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Stefan Torssell

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Mellan hägg och syren

KULTURDe flesta människor har någon form av relation till träd. Kanske var det barndomens klättervänliga fruktträd som på våren stod i en fager sky av mild blom och på hösten gav sin frukt till allehanda godsaker. Vad det än var för träd, så kretsar våra liv kring dessa vackra skapelser. Vi kan inte leva på jorden utan träd. Den här berättelsen utgår ifrån träd som betyder mycket för oss nordbor. Dels inom den fornnordiska seden och dels inom den kristna tron.

Fredrik Lindström: Det fanns ett politiskt program för att göra Sverige mindre vitt

DIGITAL FÖRELÄSNINGPå 1960-talet fick Sverige helt nya värderingar som fortfarande råder i samhället. Det hela bottnade i en ”identitetskris” som gjorde att Sverige på mycket kort tid ”slängde ut hela vår gamla historia”. Det menar historikern och författaren Fredrik Lindström, som även säger att det fanns ett ”politiskt program som handlade om att göra Sverige mindre vitt”. Han redogör kritiskt och med en del humor för hur Sverige hanterat sin historia och trott att man skulle bli världens modernaste land – men blev ett av de mest udda.

Den mystiska gravhögen Anundshög

KULTURAnundshög i Västerås är Sveriges största gravhög. Här hölls ting under 1300- och 1400-talen. År 1998 undersöktes en mindre del av högen och sedan 2008 har fler arkeologiska undersökningar gjorts på platsen. Trots detta är Anundshög ännu ett mysterium och relativt okänd för allmänheten.

Fira moderskapet på Mors dag!

INRIKESMitt i försommartidens spirande och löftesrika grönska firas mor. En dag för gratulationer, framtidshopp och minnen. En dag när generationernas band stärks. Vi hyllar mödrarnas erfarenhet, livsvisdom och kunskap. Traditionen att fira Mors dag såg dagens ljus i början av 1900-talet i USA. En dam vid namn Ann Jarvis ville med Mors dag se till att familjerna bevarade sin sammanhållning även när barnen hade flyttat hemifrån. År 1920 kom traditionen att fira Mors dag till Sverige.

Mjöldryga – en ovälkommen gäst i rågen

KULTURSvedjandet med odling av råg har under långa tider varit oerhört vanligt i Sverige. Oftast fick man enastående skörderesultat, men vissa år, så kunde svedjerågen (och även övriga rågåkrar) få en ovälkommen gäst – mjöldrygan.

Pilsnerkorv – Mytologisk folkhälsokorv på burk

KULTURPå nätforumet Flashback finns en tråd om hur man bäst tillagar pilsnerkorv. Tråden, som startades 2009 och har inlägg ända fram till idag, sladdar senare in i en analys av korvens ingredienser innan den detonerar i en dråplig samtidsironi där även Pridefestivalen flyger förbi. Sveriges mest mytologiska charkprodukt har en speciell historia och den är inte slut än.

Henrik Paetau: Läsarresponsen inspirerade till bok

KULTURPaetau är känd för Nya Tiders läsare som en återkommande krönikör som sätter olika aspekter av det svenska samhället i blixtbelysning. Med bakgrund i Finland och med stora erfarenheter från and­ra länder kan han peka på företeelser i Sverige som sticker ut och skärskåda dem. Många läsare har reagerat på hans iakttagelser, något som inspirerat honom till att skriva en bok.

Svedjeriket Sverige

HISTORIA”Att svedja har varit så vanligt i vårt land sedan urminnes tider och är fortfarande så vanligt”, skrev adelsmannen Schering Rosenhane på 1660-talet, ”att fråga är om icke Svea rike har sitt namn därutav”. Man kan förstås bortse från denna vidlyftiga tolkning av namnet på vårt land, men faktum kvarstår – Sverige har varit ett svedjerike. Svedjebruket har varit oerhört vanligt, sannolikt ända sedan förhistorisk tid fram till mitten av 1800-talet. De sista svedjorna tändes under andra världskriget.

Gå till arkivet

Send this to a friend