Skip to Content

Stillbild från SVT

”Vi kallas tiggare” – Pascalidou tar en närsynt flukt på romer

SVT har under april månad sänt en programserie om rumänska tiggare i Sverige med den populära programledaren Alexandra Pascalidou. Stefan Torssell reflekterar över romerna, deras historier och måste erkänna att han ändrar uppfattning om både tiggeriet och Pascalidou själv.

  • 0shares

Publicerad: 14 maj, 2016, 20:28

  • Svenska

Läs även

Det ökande inslaget av rumänska tiggare i Sverige möts med en tilltagande irritation. Själv har jag varit oberörd av samhällsfenomenet. Många romer tigger, möjligtvis stjäl en del, men de kräver inga samhällsförändringar eller någon anpassning till deras vanor. De vill helst vara ensamma om sitt tiggande. Att irritationen fått allmän spridning beror på att deras pappersmuggar kommit i direktkontakt med samhällseliten. Mångkultur tillhör förorterna, enligt maktelitens uppfattning.

Under Pascalidous ciceronskap följer vi några tiggande romer i Borås. Det börjar lovande med Mihai, 34, som kommer springande till ett påhugg han blivit lovad. Mihai kommer för sent. I nästa scen köper Mihai guldspray i en affär. Försäljaren sätter snabbt upp en skylt att kassan är stängd och han ses följa efter Mihai.

Många svenska affärsinnehavare låter inte romer vistas ensamma i affärslokalen. De stänger kassan och går sedan bredvid den handlande romen så länge denne vistas i affären. Detta antyddes sekundsnabbt utan kommentar. Den uppmärksamme tittaren fick en signal att studera detaljerna. Serien blev plötsligt spännande.

Alexandra Pascalidou träffar den 17-åriga Flori från Rumänien som talar engelska. Hon är inte rom, men gift med romen Gabriel och redan mor. Hon berättar att tiggeriet inte är organiserat, att romerna inte har några bilar och att hennes ettårige son i Rumänien måste opereras. Alla är fattiga. Alexandra Pascalidou utstrålar deltagande och förståelse.

Vi träffar också Ramona, 34 år, mor till åtta barn och även farmor. Alla får bo hos Siinto, den vänlige boråsaren, som upplåtit sin trädgård till tiggarnas husvagnar. Han förklarar på finlandssvenska att han förlorar några tusen varje månad, oklart hur. Andra har hundar, men han har trettio tiggare, förklarar han.

Alexandra Pascalidou förstår rumänska och talar språket hjälpligt. Hon talar med romerna som om de vore barn. Hon ler tillgjort och klappar i händerna av förtjusning. Det är oklart för tittarna om de ska betrakta romerna som sällskapshundar eller som outvecklade barn. En mystisk Pierre med en svart Porsche cabriolet skjutsar tiggarna till deras olika försörjningsplatser. Registreringsskyltarna på bilen har gjorts oläsliga för tittarna. Ingen förklaring ges. Obegripligheterna staplas på hög.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Stefan Torssell

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Röros Martnan – när unionsflaggan vajar över Röros

KULTURGenom en kunglig förordning bestämdes år 1853 att varje år, den tredje tisdagen i februari månad, skulle en marknad (martnan) hållas i den norska staden Röros i Sör Trondelag. Kung Oskar I, den andre i den nya franska Bernadotte-dynastin, ville knyta Norge och Sverige närmare varandra. Det rörde sig framför allt om handelsvägar och handelsförbindelser mellan två kopparstäder: Falun och Röros.

Njutning och förbud, Kaffets historia i Sverige

KULTUR OCH TRADITIONKaffet omnämns för första gången i Sverige år 1685, då det imorterades till Göteborg, och sedan dess har denna dryck avnjutits, förbjudits och fått mycket stor spridning genom åren. Kaffet har mer eller mindre blivit Sveriges nationaldryck och det är än i dag en självklarhet för många svenskar att dricka några koppar varje dag.

Actionism – ny livsfilosofi på traditionell grund

KULTURAv och till ställer sig någon upp, ber om massans uppmärksamhet och börjar sedan föreläsa för den hur den ska vara och handla. Det är moralfilosoferna, livscoacherna, folkuppfostrarna och samtidsguruerna. Ett exempel på detta är artikeln i Nya Tider v.47/2018 som skildrade Jordan Peterson och hans livsfilosofi. Och nu har en svensk sällat sig till denna skara av upplysare: Lennart Svensson, författare och kulturskribent. Här diskuterar han de centrala idéerna som utgör hans bok Actionism – How to Become a Responsible Man (2017).

En visselblåsares credo: Om verklighetsförnekelse och kommande välfärdskollaps

Karl-Olov Arnstberg torde vara känd för de flesta av Nya Tiders läsare, inte bara som återkommande krönikör utan också som kunnig och orädd författare. Förra året tryckte han boken Efter demokratin på sitt eget förlag. Den innehåller sju essäer, och låt mig få säga det från början: Hela boken genomsyras av Arnstbergs gedigna kunskaper, saklighet, klarsynthet, verbala skicklighet och – viktigast – hans återhållna och berättigade vrede över det inkompetenta politiska ledarskap som i i rask takt leder Sverige till vägen mot ättestupan.

Den stridande författaren

KULTURHan skrev romaner och böcker om andra författare samt gav sig in i den ena litterära fejden efter den andra. Författaren Sven Stolpe var allt annat än konflikträdd och både hans fejder och litterära verk kom att göra honom känd under hans livstid.

Staden Efesos i Turkiet – betydande för kristendomens spridning

HISTORIAEfesos är en arkeologisk plats i nuvarande Turkiet. Under antiken var den en viktig hamnstad på Mindre Asiens västkust, och från omkring 133 f.Kr. utgjorde staden en del av Romarriket. Den var strategiskt ett mycket bra val av aposteln Paulus när han skulle sprida kristendomens budskap. Där grundade han en församling, som kom att bli den mest inflytelserika i provinsen.

Bivax i stället för plast

KULTURHur packade man in maten förr, innan man hade plastpåsar och plastfolie? Man använde bivaxdukar! En kunskap väl värd att återuppta.

Mystiska dödsfall och reliker i Spanien

BOKRECENSIONEtt svenskt par beger sig till Spanien med sin katt. De njuter av sitt nya liv, men snart upptäcker de att någon följt efter dem dit. Detta visar sig bara vara början och snart blir Lignumkorset – En resa i tid och rum, som är skriven av Viktor Nilorak, i stort sett omöjlig att sluta läsa.

Gå till arkivet

Send this to a friend