Skip to Content

Tomte eller krans? Knallarna (längst t.v.) säljer det mesta i julväg på Stora Gatan i Sigtuna (stora bilden) som är Sveriges äldsta gågata. På Stora torget, som namnet till trots är litet och gemytligt, står det gamla Rådhuset (infälld t.h.) och välkomnar besökare.
INRIKES

Vikingasmycken och positivhalare Den traditionella julmarknaden i Sigtuna

PappersupplaganNya Tider v. 50-52

Sigtuna, som grundades omkring år 980 av Erik Segersäll, är en av Sveriges äldsta städer. Dess gågata, som är känd under namnet Stora Gatan, är landets äldsta gågata och längs med denna arrangeras i år Sigtunas traditionella julmarknad fyra söndagar i rad. Den 25 november var dagen för årets första julmarknadssöndag och Nya Tider var på plats.

Publicerad: 16 december, 2018, 18:11

  • Svenska

Läs även

Solen skiner klar från den molnfria himlen och ett tunt, vitt lager frost täcker taken i Sigtuna. Vid ingången till marknaden står en kvinna och knyter julkransar i granris och en liten flicka hälsar besökarna med gratis glögg och pepparkakor.

Sigtuna julmarknad är som en marknad ska vara, men allt traditionellt som man kan vänta sig. I ett av stånden säljer två män julkransar, lyktor och prydnadstomtar samt lakrits. Julkransarna är prydda med små tovade tomtar, prydnadsäpplen och kottar, och det är många som stannar upp för att titta lite extra på dessa eller rent av köpa sig en krans att dekorera ytterdörren med.

På andra sidan gatan står en man och säljer rökt viltkött som älgstek, sidfläsk och flera olika sorters korvar. En doft av rökt kött sprids från det marknadsståndet och får flera att stanna till en stund i vandringen längs gatan.

Detta är första julmarknadssöndagen av fyra i Sigtuna och Stora Gatan är redan full av besökare som promenerar i sakta mak längs gatan och stannar till vid de olika stånden. En man och en kvinna som är utklädda till tomtefar respektive tomtemor promenerar också omkring på staden i dag. Stora Gatans olika kaféer och restauranger lockar med något värmande, de som hunnit bli lite hungriga kalasar på antingen korv med bröd eller den stekta strömmingen.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

”Fucked by the machine”

RECENSIONI november meddelade en kinesisk forskare, professor He Jiankui från Shenzhen, att hans forskarlag lyckats genomföra en lyckad genmodifiering på ett tvillingpar. Mänskligheten har därmed tagit första steget mot genetiskt modifierade (”förbättrade”) människor. Nästan samtidigt publicerade den kanadensiske biologen Jean-Francois Gariépy sin bok The Revolutionary Phenotype – The amazing story of how life begins and how it ends. Boken redovisar en omvälvande biologisk teori med akut oroande implikationer just på området genetisk modifiering – en ”fenotypisk revolution”, som ”nästan helt säkert” kommer att leda till hela det biologiska DNA-baserade livets förslavande under en ny hårddiskbaserad livsform.

Ny bok om runor och skriftspråkets uppkomst

KULTURFör den högerorienterade är fransmannen Alain de Benoist en givande bekantskap. Han har kal­lats för den nya högerns ”grand old man” och meritlistan talar om ett metapolitiskt engagemang som sträcker sig över fyra decennier. Med titlar som Indo-Europeans: in Search of the Homeland (Indo-europeérna: sökandet efter hemlandet), View from the Right (Perspektiv från höger) och On the Brink of the Abyss (Vid avgrundens rand), är det lätt att hans verk Runes and the Origins of Writing (Runor och skriftspråkets uppkomst, Arktos, 2017) trillar ned i kundkorgen. Själv fick jag boken i lagom tid till fimbulvinterns årliga mansförkylning. I denna recension går undertecknad igenom verket med sedvanliga Carelliska utsvävningar inom temat ”autentisk hedendom”.

Karolinska Förbundets årsmöte i Falun

Traditionsenligt samlas medlemmar i Karolinska förbundet den 30 november till ett årsmöte och en middag. I år blev det mer högtidligt än vanligt, då det har gått 300 år sedan Karl XII:s död vid Fredrikstens fästning. Stockholmsavdelningen håller vid traditionen den 30 november, medan förbundets lokalavdelning i Dalarna träffas några dagar tidigare för att möjliggöra ett deltagande även i Stockholm. Karolinska förbundets lokalavdelning i Dalarna bildades den 30 november 1968 och sammankomster äger rum i Kungliga Dalregementets officersmäss.

Den svenska sagoberättaren, Om författarinnan Elsa Beskow och hennes sagor

KULTURHon skrev flera bilderböcker för barn samt fyllde olika böcker och jultidningar med sina livfulla illustrationer. Sedan sin litterära debut med barnboken Sagan om den lilla, lilla gumman år 1897 var Elsa Beskow (1874-1953) en känd och älskad författarinna i svenska hem, inte minst bland barnfamiljer. Hennes böcker är i dag klassiker som berättar om det Sverige som en gång var.

Den ryktbare doktorn Axel Munthe

”Ni är mitt hjärtas dam”, skrev Axel Munthe till kronprinsessan Victoria 1893. Därmed inleddes en av de märkligaste kärlekssagorna i svensk historia som varade i trettiosju år.

Natten då djuren kunde tala

En riktigt god jul!

Termometern står på minus tjugo. Stora snöflingor dalar från himlen och faller mjukt mot den gamla snön på marken. Det är julafton, förväntningarnas afton.

Julfirande i världen

Hur firas egentligen julen i andra länder?

Gå till arkivet