Skip to Content

Tomte eller krans? Knallarna (längst t.v.) säljer det mesta i julväg på Stora Gatan i Sigtuna (stora bilden) som är Sveriges äldsta gågata. På Stora torget, som namnet till trots är litet och gemytligt, står det gamla Rådhuset (infälld t.h.) och välkomnar besökare.
INRIKES

Vikingasmycken och positivhalare Den traditionella julmarknaden i Sigtuna

PappersupplaganNya Tider v. 50-52

Sigtuna, som grundades omkring år 980 av Erik Segersäll, är en av Sveriges äldsta städer. Dess gågata, som är känd under namnet Stora Gatan, är landets äldsta gågata och längs med denna arrangeras i år Sigtunas traditionella julmarknad fyra söndagar i rad. Den 25 november var dagen för årets första julmarknadssöndag och Nya Tider var på plats.

Publicerad: 16 december, 2018, 18:11

  • Svenska

Läs även

Solen skiner klar från den molnfria himlen och ett tunt, vitt lager frost täcker taken i Sigtuna. Vid ingången till marknaden står en kvinna och knyter julkransar i granris och en liten flicka hälsar besökarna med gratis glögg och pepparkakor.

Sigtuna julmarknad är som en marknad ska vara, men allt traditionellt som man kan vänta sig. I ett av stånden säljer två män julkransar, lyktor och prydnadstomtar samt lakrits. Julkransarna är prydda med små tovade tomtar, prydnadsäpplen och kottar, och det är många som stannar upp för att titta lite extra på dessa eller rent av köpa sig en krans att dekorera ytterdörren med.

På andra sidan gatan står en man och säljer rökt viltkött som älgstek, sidfläsk och flera olika sorters korvar. En doft av rökt kött sprids från det marknadsståndet och får flera att stanna till en stund i vandringen längs gatan.

Detta är första julmarknadssöndagen av fyra i Sigtuna och Stora Gatan är redan full av besökare som promenerar i sakta mak längs gatan och stannar till vid de olika stånden. En man och en kvinna som är utklädda till tomtefar respektive tomtemor promenerar också omkring på staden i dag. Stora Gatans olika kaféer och restauranger lockar med något värmande, de som hunnit bli lite hungriga kalasar på antingen korv med bröd eller den stekta strömmingen.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Dansk guldålderskonst på Nationalmuseum

KULTURVårt nyrenoverade National­museum visar i vår och sommar fram till den 21 juli utställningen Dansk guld­ålder. Danskt måleri upplevde en höjd­punkt under de första decennierna av 1800-talet. Samtidigt blomstrade även andra konster och kulturområden i Danmark: skulptur, musik, litteratur, teater och filosofi. Utställningen omfattar drygt 300 verk, det mesta är måleri i stort och mindre format. Även en del teckningar ingår.

Lars Holger Holm: Goternas vandringar genom Europa

INRIKESEn av Sveriges mer kända konservativa författare Lars Holger Holm är nu, tillsammans med författarkollegan Kenneth Maximilian Geneser, bokaktuell med Magna Gothica – ett storslaget mytopoetiskt verk om goternas vandring genom Europa. Nya Tider har intervjuat en produktiv författare med passion för klassisk kultur och germansk historia.

Våren på Lister

INRIKESIngenting går upp mot den svenska våren. Det menar Alf Ronnby som iakttar och njuter av de första vårtecknen på halvön Lister i västra Blekinge. Här delar han med sig av sina personliga vårnaturupplevelser.

När infaller påsken? Historien om varför den kristna påsken infaller när den gör

HÖGTIDERVad som skiljer den kristna påsken från julen är att den följer månen. Det är nämligen så att påsksöndagen infaller efter den fullmåne som följer vårdagjämningen, vilket gör påsken till en rörlig högtid. Beslutet att påsken skulle firas vid denna tidpunkt fattades vid kyrkomötet i Nicaea år 325.

Klippön i Hanöbukten

INRIKESPå avstånd ser man den karakteristiska profilen av klippön med sin högsta punkt på 65 meter. På toppen av Hanö reser sig fyren, vars ljus syntes vida omkring, hela fyra mil. Det var Östersjöns starkaste fyr. Nu är den nedsläckt, och fyrvaktarbostaden hyrs i dag ut till sommargäster. Alf Ronnby berättar här om en dagstur till ön som numera har blivit populär för turister att besöka.

ROME – La Ceneri di Heliodoro

KULTURJérôme Reuter är mannen bakom Rome, ett originellt musik­projekt som blandar vitt skilda genrer som chanson, martial industrial, singer songwriter och neofolk. Nu har ROME släppt skivan La Ceneri di Heliodoro, och temat är uppenbarligen ett Europa i dödskramper med referenser både till traditionalistiska filosofer, avlidna konservativa politiker och existentiella våndor.

Filosofen Guillaume Faye död

KULTURGuillaume Faye avled 7 mars i år efter en tids sjukdom. Han blev 69 år. Här tecknas ett porträtt över denne filosof, tidskritiker, essäist och romanförfattare som få i dagens högerrörelse har kunnat undgå att notera. Som ”40-talist” hade Faye en unik roll som radikalkonservativ i en tid då de flesta andra tänkare var vänster.

Megalitgravarna uppstod i nordvästra Frankrike

KULTURMegalitgravarna, de äldsta cirka 6 000 år gamla, är inte bara byggda på likartat sätt på olika ställen i Europa, de kan även spåras till en gemensam ursprungsregion. Det har arkeologen Bettina Schulz Paulsson kunnat slå fast efter tio års omfattande studier och över 2 400 C14-dateringar, skriver Göteborgs universitet den 11 feb­ruari. Hon drar därmed slutsatsen att redan dåtidens människor hade goda kontakter med varandra, inte minst sjövägen.

Gå till arkivet