Skip to Content

DEBATT

Viktiga invändningar mot regeringens afghanamnesti

Digital utgåva

Den 7 juni beslutade riksdagen att bevilja cirka 9 000 personer utan skyddsskäl uppehållstillstånd för studier. Olle Felten, riksdagsledamot för Alternativ för Sverige, kritiserade beslutet i ett inlägg den 4 juni i riksdagens kammare och sammanfattar här de viktigaste invändningarna.

Publicerad: 11 juni, 2018, 00:32

  • Svenska

Förutsättningen för att denna, i realiteten, amnesti skall genomföras är att de måste ha struntat i lagakraftvunna domar från svensk domstol, om utvisning. Regeringen ger med detta förslag uttryck för extrem arrogans mot såväl den demokratiska beslutsprocessen i stort som mot rättssäkerheten i asylprocessen. Lagrådet, som är den kontrollfunktion som bland annat skall kontrollera att lagförslag bereds enligt regeringsformen, har en lång rad synpunkter på förslaget som sådant, på beredningen av förslaget och på den obefintliga konsekvensbedömningen.

Lagrådet har, bland annat, påpekat följande:

Att befintliga utbildningsanknutna regler är ”till ytterlighet komplicerade och svårgripbara” och att det nya förslaget innebär att dessa svårigheter förstärks. Förslagens förutsättningar ifrågasätts också rent principiellt.

Att ”konsekvenserna av förslaget är knapphändigt analyserade, remisstiden har varit kort och effekterna är svårbedömda. Det finns därmed en uppenbar risk för att de föreslagna reglerna inte kommer att bli effektiva”.

Att ”den tänkta regleringen avviker från normala principer inom rättsområdet”.

Att förslaget kringgår likabehandlingsprincipen, eftersom möjligheterna till uppehållstillstånd inte beror på den enskildes förhållanden.

Lagrådet pekar också på:

Att ”regeringen inför en särlösning för id-kontroller, vilket äventyrar rättssäkerheten”.

Att ”det i svensk rätt inte är en princip att låta utdragna handläggningstider i sig vara skäl för att bifalla ansökningar av olika slag”.

Att ”gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”.

Att ett av kraven för bifall för de cirka 2 000 personer som fått lagakraftvunna utvisningsbeslut är ”att utlänningen inte rättat sig efter ett tidigare lagakraftvunnet utvisningsbeslut”.

Av många häpnadsväckande brister och fel i denna proposition, tar de två sista punkterna ändå priset. Regeringen struntar i lagstiftningsprocessens regler och principer samt kräver att man skall vara kriminell för att få komma i åtnjutande av en extremt dyr exceptionell fördel bekostad av svenska skattebetalare!

Att en vänstergängad regering kan skruva till det på det viset kanske man inte skall vara så förvånad över, men jag är faktiskt förvånad över och mycket kritisk till att Centerpartiet inte står upp för en sund svensk förvaltningskultur och rättssäkerhet. Det är en skrämmande utveckling att Centern blivit så extrema. Förslagen kräver att de berörda skall ”avse att” studera, men regeringen budgeterar inga pengar för de drygt 300 nya gymnasieklasser eller motsvarande, som krävs. Utgår regeringen helt sonika från att ingen av de aktuella personerna kommer att studera och därför struntar i att budgetera för kostnaden? Eller är det så att regeringen bara försöker lura det svenska folket att tro att det handlar om ”humanism”?

De ekonomiska konsekvenserna av förslaget är också exempellöst bristfälligt redovisade. En försiktig analys visar att det kommer att kosta cirka 2,9 miljarder kronor de första 13 månaderna. Sedan 13 månader till, minst. Det finns ingen garanti för att samtliga åker hem efter ”studierna”. Sannolikt blir det fråga om att ge permanent uppehållstillstånd och dessutom familjeåterförening i Sverige. Då handlar det om minst 40 000 personer livet ut. Det blir, försiktigt räknat, en totalkostnad över tid på i storleksordningen 190-200 miljarder, om vi antar de vistas i Sverige i genomsnitt 65 år.

Därtill kommer kostnaderna för den ”vanliga” ”asylinvandringen”, som med dagens takt bygger upp en kostnadsmassa på cirka 500 miljarder varje år, som fördelas ut på framtiden enligt motsvarande modell med 50 års genomsnittlig livslängd i Sverige. Skattningarna kommer från ESO-rapporten som publicerades nyligen. Där finns ett problem att det som anges är medelkostnaden, medan kostnaderna är avsevärt högre i början. Så i verkligheten är effekten på tio års sikt väsentligt mycket högre.

Det är verkligen inte konstigt att Sverige går på knäna på snart sagt alla områden. Och värre blir det, varje år detta fortsätter. Resultatet är att 7-klövern underminerar Sveriges ekonomi med, lågt räknat, tio miljarder extra varje år.

Samtidigt försämras servicen i motsvarande grad för oss andra.

Vi måste få stopp på vanstyret av Sverige!

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Olle Felten

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Lars Lagerberg

    Godhetsposören Annie Lööf i ett nötskal. Att denna “Bilderbergjänta” nu fullföljer sitt uppdrag förvånar väl ingen; mest skrämmande är att hon och hennes parti får så pass många röster av svenska medborgare – det förvånar! Hon ser väl sig själv som en tilltänkt statsminister i framtiden? Gud förbjude!

Angående lagen om hets mot folkgrupp, respektive lagen om yttrandefrihet

Våra domstolar arbetar oavbrutet med ärenden som berör lagen om ”hets mot folkgrupp.” Höga böter och långa fängelsestraff väntar de personer som vågar yttra sig kritiskt mot den grupp av invandrare eller muslimer som har begått brott i Sverige. Polisen prioriterar utredningar av dessa så kallade brott, offrar månadsvis med utredningsarbete på varje enskilda fall, gör husrannsakan, beslagtar datorer och telefoner hos misstänkta personer, gör allt för att skaffa fram bevis för våra domstolar, medan övriga brott till exempel våldtäkter, stöld och bilbränder inte utreds alls på grund av bristande resurser. Antalet outredda brott bara i Stockholm har under förra året ökat med 5,5 procent enligt uppgift från Svenska Dagbladet.

Per Björklund. Foto: Nya Tider

Är du på rätt sida i historien?

Mötes- och yttrandefrihet är grunden i demokratin och måste om så krävs upprätthållas med statens våldsmonopol. I Sverige fungerar det precis tvärtom många gånger, personer vars verksamhet finansieras av staten tillåts att med våld, hot och mer subtila medel inskränka dessa friheter för människor som anses ha fel så kallad värdegrund. Att det inte gick att genomföra en alternativ bokmässa är ett av symptomen på detta.

Vad vill egentligen svenska folket?

LEDAREMajoriteten av väljarna anser att invandringen är för stor. Ändå röstar man på partier som vill öka den. Svaret finns troligen att finna i att systemmedias skrämseltaktik haft effekt, trots att allt fler i dag genomskådar den. Att bygga alternativa medier ter sig nu ännu viktigare.

Defaitism är aldrig ett val – oppositionen finns

LEDAREDet är helt okej att känna besvikelse över ett val som många satt sitt hopp till, men att som svenskar ens tänka tanken att någonting skulle vara förlorat för att valet inte gick som vi hoppats är inte rätt mot vare sig oss själva eller mot dem som kämpat och offrat så mycket mer för sina länders frihet. Slaget är inte över förrän oppositionen ger upp, och eftersom det aldrig kommer att hända har vi ingen anledning att låta valresultatet överskugga de framgångar vi upplevt de senaste åren.

Inbillad oro?

SVT har ett program där man åker runt i landet och pratar med väljare inför valet. Det första stoppet på resan var i Helsingborg där man intervjuade en kvinna som hade ett hundpensionat. Då berättade hon att hon undvek att gå ut på kvällarna för att hon var orolig för att något skulle kunna hända. Då frågade journalisten om det var ”upplevd oro” eller ”faktisk oro”.

Den nyliberala politikens enorma framgångar

Idéerna om det svenska folkhemmet, där det ekonomiska överskottet som genereras av produktionskrafterna inom alla möjliga samhälleliga verksamheter, via politiken används för att bygga välfärden, utvecklades framförallt inom socialdemokratin efter andra världskriget. Den politiken nådde förmodligen sin höjdpunkt under 1970-talet. På 1980- och 1990-talen kom de nyliberala idéerna hit från Thatchers England och Reagans USA. Och här i landet gick politikerna längre än förebilderna. Inte ens valfrihetens Mecka, USA, har en valfrihet för skolan bekostad av staten.

Statsförvaltningen måste ta hänsyn även till landsbygdens folk och villkor

Vi behöver reformera statsförvaltningen för högre rättssäkerhet och bättre funktion för medborgare, näringsverksamheter och landsbygdens verklighet. Vi vill införa en författningsdomstol, återinföra tjänstemannaansvar och ha tidsbegränsade uppdrag för chefer i offentlig förvaltning, skriver Olle Larsson, Landsbygdspartiet.

Jan Guillous onyanserade Israelkritik

DEBATT"Jan Guillou utelämnar gärna eller glömmer bort fakta som inte passar in i hans välkända vänsterradikala synsätt. Det är ingen hemlighet att Jan Guillou redan i sin ungdom var aktiv medlem i den vänsterextrema maoistiska organisationen 'Clarte' och att han senare i vuxen åldern har blivit dömd till långa fängelsestraff för spioneri mot svenska staten", skriver debattören Josef Csiba.

Gå till arkivet