Regeringen, tillsammans med Sverigedemokraterna, har som mål att motverka den samhällshotande invandrarkriminaliteten som drabbat landet. En av vägarna dit är enligt Tidöpartierna att ändra i grundlagen så att man ska kunna förbjuda deltagande och samröre med kriminella gäng, något som i dagsläget är lagligt. Därför utser man en särskild utredare som ska utreda hur en grundlagsändring ska kunna ske.
– Den organiserade brottsligheten är ett av vår tids allra största samhällsproblem. En kriminalisering av deltagande i kriminella gäng kan fungera som ett nytt och kraftfullt verktyg för att komma åt de personer som bidrar till den brottslighet som utgör ett allvarligt hot mot hela vårt fria och öppna samhälle. Därför tar vi nu detta viktiga steg och tillsätter en utredning som ska analysera och föreslå hur en sådan kriminalisering bör se ut, sade justitieminister Gunnar Strömmer.
En sådan lagändring skulle dock orsaka massiva utmaningar för det svenska rättsväsendet och sannolikt även möta stort politiskt motstånd hos oppositionspartierna. Detta eftersom cirka 62 000 individer, varav en stor majoritet är invandrare, enligt polisen antingen är medlemmar i eller har samröre med de kriminella gängen.
Utredning om grundlagsändring
Sverige har en långtgående organisationsfrihet men 2023 infördes en lagändring som innebar att det blev olagligt att delta i en terrororganisation. De kriminella invandrargängen som härjar, skjuter och spränger bomber nära nog dagligen i landet har dock kunnat fortsätta som vanligt, ofta hjälpta av individer som har samröre med dem. Det ska det nu bli ändring på om regeringen får sin vilja igenom och kan genomföra en omfattande grundlagsändring som skulle göra det olagligt att vara medlem i, eller ha samröre med, kriminella gäng.
Ett exempel man tittar på är hur man i USA genom den så kallade RICO-lagstiftningen kunnat slå mot ledarskapet för kriminella organisationer, bland annat genom att göra dem delansvariga för de brott som medlemmarna utför. Även våra nordiska grannländer som Norge och Finland nämns i utredningsmaterialet som exempel där man med lagar kunnat motverka sådana sammanslutningar.
”I januari i år lämnade en utredning förslag om att den grundlagsskyddade föreningsfriheten ska kunna begränsas för kriminella sammanslutningar. En sådan grundlagsändring krävs för att möjliggöra en kriminalisering av deltagande i kriminella gäng. Regeringen ger nu en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå ett sådant straffansvar”, skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Över 60 000 kan beröras
En sådan lagändring skulle dock kunna bidra till en oerhörd belastning på det svenska rättsväsendet. Totalt 62 000 personer i Sverige bedömdes förra året vara aktiva i eller kunde kopplas till kriminella nätverk enligt en poliskartläggning av gängen som genomfördes 2024. Cirka 14 000 av dessa 62 000 ansågs vara direkt aktiva gängkriminella och 2 000 bedömdes vara ”strategiska aktörer” – alltså de som styr gängen. Övriga 48 000 var individer som hade samröre med gängen.
Ett kriminaliserande av sådant samröre och medlemskap i dessa gäng skulle med andra ord beröra ett mycket stort antal människor varav en överväldigande majoritet är invandrare och deras barn. Hela 88 procent av de aktiva i nätverken hade fått svenskt medborgarskap, varav åtta procent har dubbelt medborgarskap, enligt kartläggningen.
Den överväldigande majoriteten, 95 procent, av de aktiva kriminella är män, medan kvinnor utgör 19 procent av de individer som har kopplingar till gängen. Samtidigt visar siffrorna att 1 700 av de aktiva kriminella är under 18 år och att ytterligare 3 700 är kopplade till gängen.
Särskild utredare blir kammaråklagaren Hans Harding. Uppdraget ska redovisas senast den 13 februari 2026. Utredningen kommer sannolikt möta på stort motstånd hos oppositionspartierna som politiskt brukar försvara kriminella invandrare.