Varningen om att Storbritanniens allt mer drakoniska åsiktslagar kan sätta stopp för handelsavtalet kommer efter att JD Vance sagt att de båda länderna är nära en uppgörelse och att Vita huset ”jobbar hårt på det”.
– Jag tror att det finns en god chans att, ja, vi kan komma till ett bra avtal som är i båda ländernas bästa intresse, sade han till UnHerd.
En källa, som enligt brittiska The Independent är högt uppsatt i Washington och har agerat rådgivare åt regeringen, uppger emellertid att handelsavtalet kan stupa på att JD Vance är ”besatt av den västerländska civilisationens fall” och ser den inskränkta yttrandefriheten i europeiska länder som en del av västerlandets förfall. Han kommer därför att vilja knyta ett handelsavtal till att det styrande Labourpartiet minskar på de inskränkningar i yttrandefriheten som gjorts under både den rådande och tidigare regeringar.
– Ingen yttrandefrihet, inget avtal. Så enkelt är det, säger en Washingtonkälla med insyn i förhandlingarna, till The Independent.
Vicepresidentens synbara optimism om ett handelsavtal är enligt källan avsedd att sätta tryck på Starmer i yttrandefrihetsfrågan.
– Om ett avtal inte blir av kommer Labour att få skulden, säger källan.
Storbritanniens åsiktslagar har väckt avsky hos många amerikaner efter att de uppmärksammats av republikanska politiker och medier. JD Vance själv tog exempelvis upp fallet där en kristen kvinna, Isabel Vaughan-Spruce, greps för att i tysthet ha sagt en bön utanför en abortklinik i sitt tal vid säkerhetskonferensen i München den 16 februari (se NyT 5/2025), och Fox News rapporterade i oktober förra året om Hatun Tash som greps för att ha kritiserat islam vid Speaker’s Corner i Hyde Park, London – en plats som sedan 1800-talet varit en symbol för yttrandefriheten.
I samband med rasupploppen i Storbritannien förra året, då britter blev gripna och dömda till långa fängelsestraff för inlägg på sociala medier – vilket uppmärksammandes av bland andra Elon Musk – blev yttrandefrihet en verklig stötesten i relationerna mellan Storbritannien och den nuvarande amerikanska regeringen.
Ska ingå i amerikansk diplomati
När Förenta staternas utrikesminister Marco Rubio gjorde en officiell intervju för USA:s utrikesdepartement den 17 april, stärkte han intrycket att det handlar om en genuin kursändring för amerikansk utrikespolitik.
– Vi vill inte se en amerikan som råkar bo i London eller Europa lägga upp något på nätet om politik, och plötsligt riskerar de konsekvenser, vägras inresa eller ska gripas, säger Rubio i intervjun.
– Det bredare perspektivet tycker jag vicepresidenten klargjorde på säkerhetskonferensen i München. Folk blev galna av att höra det, men det är sanningen: Vad är det som knyter oss samman med Västeuropa? Det är våra delade värderingar, och där ingår – hoppas vi – yttrandefrihet.
Rubio tar upp förhandlingarna med Storbritannien och bekräftar det som The Independent redan rapporterat, att yttrandefriheten på ett tydligt sätt ska vara en del av USA:s diplomati.
– Jag var med i ovala rummet när vi träffade den brittiske premiärministern och den här frågan kom upp. Så det har lyfts och har blivit en del av vår diplomati när vi interagerar med utländska förhandlare. Vad som är bekymmersamt är att vi förstår ju att detta alltid kommer att vara ett problem för vissa länder runtom i världen – men när vi pratar med västeuropeiska allierade, när det är dem vi diskuterar de här sakerna med, då visar det verkligen vilket stort problem detta är. Så det är nytt för oss att tvingas ta upp med deras regeringar, men det gör vi.
Rubio sågar också EU:s försök att hota sociala medieplattformar som X med miljardböter om de inte tar bort sådant som EU bestämt är ”desinformation”, bland annat inlägg riktade mot europeiska politiker.
– Mainstreammedia rapporterar varje dag ”fakta” som inte alls är sanna. Vi hanterar inte det genom att stänga ner dem eller bötfälla dem, vi säger ”de ljuger, här är sanningen”. Det är svårare och det är irriterande, men det är det rätta sättet att hantera det på. Gör man inte så, om man gör det möjligt att stänga ner dem istället, måste man inse att en dag sitter det någon på min position som gör samma sak mot oss.
Åsiktslagar viktigare än frihandel?
USA:s handelstullar har varit det största bekymret för europeiska politiker under de senaste månaderna. Tullarna har satts på paus och stora förhoppningar är knutna till att kunna få handelsavtal till stånd innan de träder i kraft.
USA:s krav på att slopa vissa skatter, som de ser som extra handelshinder, har vunnit visst gehör – Storbritannien uppges vara berett att minska eller avskaffa den skatt på digitala tjänster (Digital Services Tax) som infördes 2020. Men att införa yttrandefrihet är fortfarande ytterst kontroversiellt i europeiska länder. En källa på Downing Street insisterar på att det ”inte ingår i samtalen” att avskaffa lagarna om hets mot folkgrupp, uppger The Independent.
Tidigare reaktioner har främst gått ut på att hävda att yttrandefrihet redan finns i europeiska länder. Det var även Keir Starmers egen reaktion när han besökte Vita huset i slutet av februari, då JD Vance pekade på att de brittiska åsiktslagarna även påverkar amerikanska företag och medborgare.
– Vi har haft yttrandefrihet väldigt, väldigt länge i Storbritannien och kommer att ha det väldigt, väldigt länge. Vi vill verkligen inte sträcka ut oss till amerikanska medborgare, och det är helt rätt, men vad gäller yttrandefrihet i Storbritannien är jag väldigt stolt över vår historia där, sade Starmer.
Efter JD Vances tal i München skrev tidigare EU-kommissionären Thierry Breton på X: ”Med all respekt, i EU är yttrandefriheten en kärnvärdering i vår demokrati – den är inte förhandlingsbar”, följt av ett försvar för EU:s förordning om digitala tjänster som inskränker yttrandefriheten kraftigt. Bland de som kommenterat är det dock svårt att hitta ett enda inlägg som inte aggressivt motsäger Bretons uppfattning. ”Hycklare” och ”lögnare” hör till de vanligaste omdömena.
Att avskaffa lagar mot yttrandefriheten kan i många fall bli komplicerat på grund av hinder som politikerna byggt in i lagstiftningen. När Storbritannien i oktober 2023 klubbade igenom sin senaste lagstiftning mot yttrandefrihet, den så kallade Online Safety Act, bakade man exempelvis samman okontroversiella åtgärder mot sexuella trakasserier, material som uppmuntrar ungdomar till självskadebeteenden och liknande – med åtgärder avsedda att hindra kritik mot invandringen och HBTQ-lobbyn. Det var också Starmers försvar när han blev intervjuad av Fox News:
– Nej, jag tror inte på att censurera yttranden men vi måste ju hantera terrorism, vi måste hantera pedofiler och sådana saker, sade Starmer.
Om de bestämmer sig för det kan brittiska politiker naturligtvis skriva om lagen så att den skyddar yttrandefriheten utan att släppa på åtgärderna avsedda att skydda barn från pedofiler eller hindra terrorism, men genom att inte låtsas om detta har man fått brittiska föräldragrupper att reagera med fasa på påtryckningarna från amerikanskt håll.
Hur stort fokus Förenta staternas regering i realiteten kommer att lägga på denna aspekt av sin diplomati, och hur europeiska länder kommer att göra avvägningen mellan inskränkt yttrandefrihet och sänkta handelshinder med USA, återstår att se.
