Mötet i Jeddah, Saudiarabien, kom till stånd efter att Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, bad USA:s president, Donald Trump, om ursäkt för det urspårade pressmötet i Vita huset och intygade att han accepterar Trumps förslag om mineralavtal. Foto: Xinhua/Wang Dongzhen

Zelenskyj ber om ursäkt och accepterar råvaruavtalet – fredsprocessen fortsätter

UTRIKES
Fredagen den 28 februari skulle bli dagen då fredsprocessen i Ukraina tog fart, genom att USA och Ukraina skulle skriva under det avtal man förhandlat fram om utvinning av bland annat sällsynta jordartsmetaller. Förväntningarna var högt uppskruvade, men Zelenskyjs resa till USA blev ett fiasko. Den 1–2 mars genomfördes ett europeiskt toppmöte med Zelenskyj, under ledning av Storbritanniens premiärminister Keir Starmer. I efterspelet efter det mötet beslutade Donald Trump att pausa USA:s offensiva militära stöd till Ukraina. Den 5 mars bad Zelenskyj Trump om ursäkt, via brev, och bad om att få skriva på mineralavtalet och inleda diskussioner om förutsättningarna för ett fredsavtal. USA återupptog då det offensiva stödet för Ukraina. Den 11 mars gick Ukraina med på eldupphör – om Ryssland också accepterar, vilket dock Moskva knappast har anledning till då man har överhanden i kriget och ännu inte uppnått sina uttalade mål.

I den upphaussade debatten efter debaclet i Vita huset den 28 fe­bruari, i både systemmedia och sociala medier, blev skillnaden i förhållningssätt till konflikten i Ukraina mellan USA och de europe­iska ledarna allt tydligare. President Donald Trumps mer pragmatiska syn på konflikten indikerar en insikt om att risken för ett storkrig är reell och att ett sådant skulle medföra allt tajtare band mellan Ryssland och Kina. Den utvecklingen pågår re­dan nu, bland annat genom utveck­lingen av BRICS-samarbetet. Trump har uppenbarligen insett att om den utvecklingen fortsätter innebär det en större risk för USA än om USA:s tidigare agerande, att låsa Ryssland ute från Svarta Havet, skulle gå om intet genom en för Ryssland positiv utvidgning i Ukraina.

USA:s försök att få till ett avtal om utvinning av mineraler i Ukraina tjä­nar både som ett sätt att få tillbaka en stor del av värdet av det militära stöd som USA givit Ukraina under kriget och som ett sätt att säga ”hit men inte längre” gentemot Rysslands inflytande i Europa.

Trump prioriterar att stoppa Kina framför att stoppa Ryssland?

Bedömare menar att Donald Trump insett att det viktigaste nu är att in­leda en slags normalisering av rela­tionerna med Ryssland och få till ett stopp på kriget, även om det skulle innebära att Ukraina förlorar de av Ryssland ockuperade delarna av lan­det. Genom det avtal man förhandlat fram med Ukraina, som skulle skri­vas på vid mötet i USA, skulle USA ha tagit ett stort ansvar för att få igång produktionen av bland annat säll­synta jordartsmetaller. Avkastning­en från den verksamheten skulle sättas in i en utvecklingsfond som skulle bidra till återuppbyggnaden av Ukraina och dessutom ge USA en återbetalning av det stöd man givit Ukraina under kriget. Det skall också ha funnits andra delar i avtalet, som syftade till att öka den amerikan­ska närvaron i Ukraina och därmed minska risken för en återupptagen väpnad konflikt.

Det ser dock ut som om någon form av påverkan på Zelenskyj fick honom på andra tankar i sista stund och istället för att skriva på avtalet under mötet i Vita huset, sätta stopp för Donald Trumps planer. Från mötena i London den 1 och 2 mars kom i stället signaler om ett upptrap­pat militärt stöd från flera av Euro­pas länder, däribland Sverige, till Ukrainas krigskassa, genom nya lån i mångmiljardklassen. EU:s taktik är att stödja Ukraina med lån, som skall betalas tillbaka med de av EU och G7 konfiskerade delarna av den ryska guldreserven som deponerats i de in­ternationella handelsdepoterna för guld.

EU och Storbritannien ger alltså bort tillgångar man de facto stulit från Ryssland. Även USA har stått bakom dessa åtgärder genom sin roll i G7. Agerandet i detta avseen­de är i strid med de grundläggande förutsättningarna för det globala fi­nansiella samspelet och ett demon­strativt brott mot det man brukar kalla för ”den regelbaserade världsordningen”. Det är för övrigt ett favoritargument för samma personer att beskylla Ryssland för att vara den felande parten i det avseendet.

I en kommentar till mötet i Wash­ington säger den pensionerade fyrstjärnige generalen Jack Keane, säkerhetsrådgivare till president Trump, till TV-kanalen Fox News (fritt översatt):

– Vad vi såg under presskonferen­sen var ett planerat försök av pre­sident Zelenskyj och hans stab. De räknade med att kunna föra över sin syn på konflikten till det amerikan­ska folket genom TV-bevakningen av mötet och på det sättet sätta press på Rysslands president Putin. Zelen­skyj försökte visa att Putin är en ond människa och tog till orda på ett ag­gressivt ett sätt som målade ut Putin som en person det inte går att lita på, inför TV-kamerorna.

Jack Keane, Trumps säkerhetsrådgivare och pensionerad general, menar att katastrofmötet den 28 februari i Vita huset var en medveten strategi från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Stillbild: Fox News

 

När Vance konfronterade Zelen­skyj med att inte ha uttryckt någon tacksamhet för att president Trump hade tagit initiativ till fred blev Ze­lenskyj ännu mer aggressiv och ifrågasatte vad det var för diplo­mati som Trump sysslade med. Jack Keane konstaterade, utifrån sina erfarenheter, att Zelenskyj därför hade helt andra syften med att kom­ma till mötet än vad som var avtalat, det vill säga att skriva på avtalet om mineralutvinning. Det uppfattades, enligt general Keene, av de ameri­kanska värdarna som att Zelenskyj försökte kidnappa mötet för att ma­nipulera det amerikanska folket. Därför blev också Zelenskyj till slut utkastad från Vita Huset, på ett sätt som inte har inträffat under över­skådlig tid, kanske inte över huvud taget tidigare.

Efter det kaosartade mötet i Vita huset stoppade USA sitt militära bi­stånd avseende offensiva vapen och – kanske ännu viktigare – underrät­telser om ryska trupprörelser, vilket direkt fick negativa effekter på pågå­ende ukrainska stridsoperationer.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Läs även:

Storbritannien och WHO:s nya befogenheter

Storbritannien och WHO:s nya befogenheter

🟠 UTRIKES Nya Tider har skrivit om de finansiella problem som drabbat WHO efter USA:s utträde och vägran att bidra till organisationens finanser. En av de mest kontroversiella frågorna gäller det nya internationella hälsoreglementet, IHR, som kritiker menar hotar nationers suveränitet. Nu blossar en debatt om detta upp i Storbritannien.

WHO tillkännager uppsägningar

WHO tillkännager uppsägningar

🟠 UTRIKES Världshälsoorganisationens (WHO) finanser ligger på minus. Den 22 april meddelade dess generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus en omstrukturering, men framför allt uppsägningar på grund av budgetnedskärningar som genomförts av organisationens tidigare största givare, USA.

Påve Franciskus har dött

Påve Franciskus har dött

🟠 UTRIKES På morgonen den 21 april avled påve Franciskus. Han blev 88 år och fyra månader. Den 14 februari kom nyheten om att han insjuknat och fram till 23 mars vårdades han för dubbelsidig lunginflammation på Gemellisjukhuset, som ligger i Rom. Efter begravningen inleds konklaven under vilken en ny påve väljs.

DEI och mångfaldspolicy

DEI och mångfaldspolicy

🟠 UTRIKES Efter att Förenta staternas regering vänt sig mot DEI har det spridits stora mängder desinformation i systemmedierna. DEI eller mångfaldspolicy sägs utgöra ”svenska” och ”europeiska” värderingar som nu måste skyddas från amerikansk inblandning.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bok: Nato, ett redskap för USA:s aggressioner

🟠 BOKRECENSION Om det var rätt av Sverige att gå med i Nato kommer vi kanske att veta någon gång långt in i framtiden. Men det är bra om vi förstår vad det är vi gått med i. Om du då bara lyssnar på den vanliga mainstream-mediapropagandan kommer du definitivt att bli lurad, det är ju deras hela affärsidé. Läs istället denna bok, den är snabbläst men innehåller en faktarik kritisk analys av världens överlägset starkaste militärallians.

Pietà

🟠 KULTUR Det italienska ordet pietà betyder medlidande. Man associerar det med den sörjande Maria med den döde Jesus i famnen. Sedan tidig medeltid finns det i konsten olika framställningar av den döde Jesus och hans mor. Den mest berömda bilden, en skulptur, är Michelangelo Buonarrotis (1475-1564) Pietà i vit marmor i Peterskyrkan i Rom.

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Den stora depressionen och andra världskriget

🟠 HISTORIA Den stora depressionen var en allvarlig global ekonomisk nedgång från 1929 till 1939, inte bara i USA utan hela världen. Perioden präglades av extremt hög arbetslöshet och fattigdom, drastiska minskningar av industriproduktion och internationell handel, samt omfattande bank- och företagskonkurser runt om i världen. Var fjärde amerikan var arbetslös och även högutbildade som läkare såg en inkomstförlust på uppemot 40 procent. Misären var så svår att den blev ett livslångt trauma för många ur den generationen.

Olof Skötkonung och mynten i Sigtuna

🟠 För många år sedan besökte vi Sigtuna och de arkeologiska utgrävningar som pågick där. Det var spännande att se hur arkeologerna tog hand om de olika fynden och de berättade om vad de hade hittat. Bland annat fanns mynt av olika slag. Mynt är en viktig del av historien så därför ska vi bekanta oss med Olof Skötkonungs myntprägling i Sigtuna.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.