I en intervju publicerad den 2 december av den japanska nyhetsbyrån Kyodo, uttalar sig Zelenskyj på ett sätt som tolkats som att en fred är allt närmare. Han tycks där ha givit upp tankarna på att med vapenmakt återerövra de områden som fallit i ryska händer, och säger nu att ”det blir svårt”.
– Vår armé har inte kraft nog att göra det här. Det stämmer, sa han enligt Kyodo. Enligt Zelenskyj är kriget i en ”komplicerad fas”.
Zelenskyj menade att västvärldens stöd ”inte är tillräckligt”. Han bekräftade också att de nordkoreanska soldaterna hittills inte satts in någonstans på ukrainsk mark. I stället befinner de sig i ryska Kursk, enligt honom. Zelenskyj påstod också att det finns offer (oklart om han avsåg dödade eller skadade) bland nordkoreanerna men utan att gå närmare in på det.
Zelenskyj har konsekvent vägrat tala om en förhandlingslösning, sedan Ukraina tackade nej till den fredslösning som förhandlades fram under medling av Turkiet våren 2022, bara några veckor efter Rysslands initiala invasion.
– Vi kommer definitivt att befria Krim. Vi kommer att återföra denna del av vårt land inte bara till det all-ukrainska området utan också till det europeiska området, sade Zelenskyj självsäkert i oktober 2022.
Han utfärdade till och med ett dekret som förbjöd fredsförhandlingar med Ryssland.
Flera menar dock att en fred var nära då. Bland andra diplomaten Aleksandr Chaly, tidigare Ukrainas förste vice utrikesminister, hävdar att kriget kunde ha stoppats i mars 2022. Han var enligt rysk media en av förhandlarna under samtalen då och gjorde sina uttalanden nu i september. Sådana utsikter finns dock inte idag, enligt honom.
Både ryska och ukrainska förhandlare var tydligt optimistiska efter samtalen i Turkiet i mars 2022. Amerikanska tjänstemän har berättat att man i stort var överens om att Ukraina skulle återgå till neutral och kärnvapenfri status och inte tillåta främmande trupp eller baser på sitt territorium. I gengäld skulle Ryssland dra tillbaka sina trupper till läget den 23 februari, då man kontrollerade delar av Donbass, samt ge Ukraina säkerhetsgarantier. Man var inte överens om hur stor armé Ukraina skulle tillåtas ha samt vilka som skulle garantera Ukrainas säkerhet, men båda sidor ansåg att det bara var detaljer kvar att bena ut.
Vladimir Medinskij, Rysslands chefsförhandlare, sade till media att förhandlingarna nått en ”avgörande fas”. Ukraina hade ”för första gången fäst på papper att man var villig att möta en rad villkor för att bygga framtida normala och goda grannrelationer med Ryssland”.
Detta samtidigt som Ryssland började dra tillbaka sina trupper från området runt Kiev och avbröt framryckningen. ”De delgav oss principerna för ett framtida fredsavtal, i skriftlig form”, fortsatte Medinskij.
Detaljerna om fredsplanen har läckt först nyligen. Ryssland ville bland annat att Ukrainas armé skulle få vara maximalt 50 000 man, cirka en femtedel av vad man hade då, samt restriktioner på flygvapnets storlek och förbud mot att utveckla eller utplacera raketsystem med en räckvidd över 250 kilometer. Den ryska minoritetens ställning skulle stärkas, bland annat genom att ryska språket gjordes till officiellt språk vid sidan av ukrainska. Ukraina var berett att diskutera detta.
Det är inte offentligt vad västmakterna lovade Zelenskyj för att han skulle fortsätta striderna, men hans vädjan som närmast tar sig uttryck i ett avkrävande av uppfyllande av givna löften att hjälpa honom vinna kriget skvallrar om vad det kan ha handlat om. EU:s upprepade retorik om hjälp ”så länge det krävs” ger också en fingervisning.
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, som också var den förste västledare att besöka Kiev, tros ha spelat en avgörande roll för att kriget fortsatte. Han sade till Zelenskyj att avtalet ”skulle bli en seger för Putin; om du ger honom någonting alls, så bara behåller han det och förbereder för nästa anfall”.

Naftali Bennett, Israels tidigare premiärminister som också gjorde medlingsförsök, bekräftar att det var Väst som ville ha kriget. Han berättade i sin egen kanal på YouTube förra året att han besökte Moskva i början av mars 2022 och lyckades få Putin att bland annat släppa kravet på ”denazifiering av Ukraina”, vilket i praktiken avsåg att få bort Zelenskyj. I gengäld skulle Ukraina ge upp ambitionen att gå med i Nato, vilket enligt Bennet var ”orsaken” till Rysslands invasion. Men tyvärr föredrog Väst att ”fortsätta bomba Putin” istället för att få till en fredslösning, säger han, och fortsätter:
– De blockerade den, och jag är av den uppfattningen att det var fel.

Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.