Skip to Content

Kultur

Att möta döden och hantera livet

Det sjunde inseglet. Jungfrukällan. Fanny och Alexander. De flesta svenskar har antingen sett eller hört talas om någon av dessa filmer. Dessa välspelade och välregisserade filmer har fascinerat svenska folket sedan sina respektive premiärer och har även haft stora framgångar utomlands. I år är det hundra år sedan regissören till dessa filmer, Ingmar Bergman, föddes. Med återkommande teman som livet, döden och Gud fängslade han filmtittare i flera år.

Målade kyrktak med rik historia dokumenterade

Många innertak i kyrkor i Göteborgs stift är prydda med stora oljemålningar från slutet av 1600-talet och 1700-talet. De kal­las ”himlingar” eftersom de inte sällan gestaltar kristna föreställningar om himlen. I tre år har Göteborgs stift tillsammans med Västarvet kartlagt målningarna, och resultatet har nu presenterats i form av en bok.

Mobbare med en mysig godhetsfasad

Helena Edlund är en präst som starkt engagerat sig för sina medmänniskor och tjänstgjorde bland annat i Kosovo där hon menar att hon verkligen fick stifta bekantskap med riktig ondska. Erfarenheterna från hennes egen kyrka i Sverige står dock inte långt efter, då hon möttes av självutnämnt ”goda” vänsterkristna, som försökte krossa henne för att hon var ”homofob” och ”rasist”. Hennes bok är ett vittnesmål om hur Svenska kyrkan gått från att vara ”Fädernas kyrka i Sveriges land” till en skenhelig politiskt korrekt lekstuga.

Jenny Lind – den svenska näktergalen

Som kvinnlig operasångare på 1800-talet hade Lind en ovanligt framgångsrik karriär. Hon hyllades för sin fantastiska sångröst i Europa men även i Amerika. I England dyrkade de henne. Hon skulle komma att bli Sveriges första internationella världsstjärna. Hennes framgång gjorde henne emellertid inte till en diva, som annars är vanligt inom teatervärlden, och trots sin karriär levde hon en enkel, rättfram och ödmjuk livsstil.

Interstellär krigskonst: Möte med främmande civilisation

Den kinesiske science fictionförfattaren Cixin Liu har bland annat skrivit ett monumentalt rymdepos, känt som The Tree-Body Problem-trilogin. Trilogin är uppkallat efter den första delen, och de andra två heter The Dark Forest och Death’s End. Det finns översatt till flera europeiska språk (engelska 2014) men ännu inte till svenska. Trilogins röda tråd handlar om mänsklighetens första möte med en främmande civilisation. Berättelsen börjar i Kulturrevolutionens Kina på 1960-talet och sträcker sig hundratals år framåt.

En bok som söker sin publik

Författaren Arto Paasilinna är död och saknad

Den finske och mycket folkkäre författaren Arto Paasilinna är död. Det rapporterar ett flertal finska och svenska medier tisdagen den 16 oktober. Han avled i staden Esbo utanför Helsingfors på ett vårdboende den 14 oktober, 76 år gammal.

Rembrandts första självporträtt kan ha dykt upp i Sverige

Den svenska konstvärlden håller andan. En tidigare helt okänd 1600-talsmålning som för några år sedan dök upp på en auktion i Uppsala kan i själva verket vara Rembrandts första självporträtt. Det står klart efter fem års ingående analyser av målningen. Om analyserna stämmer kan det bli årtiondets största konstnyhet.

En vandring bland tyskt silver och förbi Karl XII:s likfärd

Tisdagen den 9 oktober slog Nationalmuseum på Blasieholmen i Stockholm upp portarna för pressen. Flera journalister, skribenter och frilansare vandrade omkring på museet och beundrade tavlorna och skulpturerna medan de fotograferade och ställde frågor till museipersonalen. Nya Tider var på plats den här dagen.

Försök till kritik av alternativhögern

I boken The Rise of the Alt-Right har författaren Thomas J. Main skrivit en skildring över den amerikanska alternativhögern, i vilken han engagerar den i en kritisk dialog. Recensenten ser emellertid problem med Mains behandling av fakta samt hans urval och prioriteringar gällande ämnesval.

Bland maidcaféer i Japan

Artikelförfattaren har besökt så kallade maid cafés i Japan. Vad är då detta fenomen? Det finns ingen svensk term, och en direkt översättning skulle i så fall vara hembiträdescaféer. Sedan det första caféet öppnades i stadsdelen Akihabara i Tokyo år 2001, har fenomenet exploderat inte bara i Japan utan har nu även spridit sig till andra länder. Det är främst unga kvinnor i 20-årsåldern som jobbar inom branschen. De klär sig oftast i klassiska franska hembiträdekläder men det finns numera många olika inriktningar. Några är mer åt det gulliga hållet medan andra kan vara mer åt det bisarra hållet. Kunderna är oftast män (i synnerhet i medelåldern).

En man och hans katter, Om författaren och radioprofilen Gösta Knutsson

År 1908, för 110 år sedan i år, föddes Gösta Knutsson i Stockholm. Han kom dock att huvudsakligen förknippas med Uppsala då det är där som hans mycket berömda böcker om katten Pelle Svanslös utspelas, men han var även en känd och uppskattad radioprofil under sin livstid.

Lars Levi Laestadius och Peter Wieselgren: Den framgångsrika kampen för ett nyktert Sverige

Under 1800-talets första hälft var misären stor i Sverige på grund av ett ohämmat brännvinsdrickande som hade accelererat på grund av husbehovsbränningen. Uttryck som ”akut hälso- och samhällsfara” används i dag för att beskriva tillståndet på den tiden. Det drabbade särskilt den fattiga befolkningen hårt och samhället var i stort behov av en uppryckning.

Betydelsen av att ha någonting att förlora

Tidigare detta år gav den före detta hedgefondmäklaren och riskexperten Nicholas Nassim Talbeb (1960-) ut en femte populärvetenskaplig bok, betitlad Skin in the Game (2018). Boken är del i en essä­serie som författaren kallar Incerto och i vilken han tar sikte på att diskutera bland mycket annat hur samhället hanterar risker och hur felaktig hantering av dessa skapar enorma problem på alla nivåer. Taleb har låtit tala om sig som en synnerligen skarp kritiker av akademin, det politiska etablissemanget, storföretagen, och den allmänna inställningen till handling och konsekvenser som präglar dessa.

Ett svenskt konservativt sinne

I boken Svenska konservativa profiler återaktualiserar Simon O. Pettersson konservatismen som begrepp genom att diskutera ett antal konservativa portalgestalter från Sveriges historia.

Högerns ”Das Kapital”

Samuel T. Francis var under flera årtionden en av den amerikanska konservativa rörelsens mest uppburna journalister. Han var doktorerad i historia och arbetade professionellt med att forska om bland annat terrorism. Genom att skriva kolumner i stora tidningar som Washington Times bidrog han till att forma opinionen inom amerikansk konservatism. Journalisten David Brooks anmärkte att Donald Trump inte drivit en enda fråga som inte Francis varit med om att sätta på dagordningen flera årtionden tidigare. När Francis dog 2005 lämnade han efter sig ett betydande arv av texter med framför allt journalistisk inriktning. Bland hans arbeten fanns emellertid manuskriptet till ett praktverk som skulle ges ut elva år senare av Washington Summit Publishers.

Du Gamla Du Fria…? När Sverige blev muslimskt

Alf Ronnbys nya roman Du Gamla Du Fria…? är omskakande läsning. Det har verkligen ökat undertecknads medvetenhet om de risker som det innebär att öppna upp våra gränser i alltför generös omfattning och att på ett naivt sätt anpassa vårt svenska samhälle till muslimernas och islams önskemål och krav.

Nya Tider går in som huvudsponsor för Alternativ Bokmässa

Nya Tider går nu in som huvudsponsor för en alternativ bokmässa i Göteborg, som kommer att hållas samtidigt som den politiskt korrekta mässan, den 29-30 september. Arrangörer är alternativmediaprofilerna Per Björklund, Nina Drakfors och Jan Sjunnesson. Deltagare är bland andra Katerina Janouch, Karl-Olov Arnstberg, Dan Park, Mona Walter, Aron Flam och många andra.

En svensk science fiction-klassiker

Rütger Esséns De släckta metropolerna är en bortglömd svensk science fiction-klassiker. Här drar Nya Tider fram den ur skuggorna. Romanen är ett paradexempel på seriös litteratur i populär form, med en högerradikal vinkel. Författaren var före andra världskriget en flitig skribent i etablissemangsmedia.

Kolaren som blev diktare och spelman – om Dan Anderssons liv och verk

Daniel ”Dan” Andersson (1888-1920) från Skattlösberg i Dalarna blev bara 32 år. Han började som passopp vid kolmilorna i skogen men ödet hade annat i beredskap åt honom. Han blev diktare och under sin livstid skrev han flera dikter som tonsattes, bland annat samlingen Kolvaktarens visor som gavs ut år 1915 och än idag är ett av hans mest kända och älskade verk.