Skip to Content

Kultur

En glömd mästare, Carl Fredric von Bredas konstnärskap

David Klöcker Ehrenstrahl, Alexander Roslin och Lorens Pasch den yngre är några av de hovmålare som varit verksamma i Sverige och än idag är kända för sina verk. Detsamma gäller dock inte riktigt Carl Fredric von Breda, trots att han mer eller mindre förde det romantiska porträttmåleriet till Sverige, efter att ha levt och verkat i Storbritannien.

”Thor Heyerdahl” – en historisk rekonstruktion

Bob G Lind är amatörarkeolog som tillsammans med experter har gjort undersökningar av stensättningen Ales stenar och området omkring. Han driver tesen att formationen är en avancerad solkalender som konstruerats redan på bronsåldern, och har skrivit flera böcker på detta tema. Nu vill han prova praktiskt hur det har gått till.

Magnus Stenlund om sin nya bok Runkalendern

Magnus Stenlund berättar om hur han tror att det gick till när runmästaren skapade runorna, uppdelade på tre ätter med en vacker symmetri och med de viktigaste gudarna i mitten, som på ett schackbräde. Och han menar sig ha belägg för att detta gjordes redan på bronsåldern.

Upplev historiens vingslag i Gränna och på Visingsö

De allra flesta förknippar nog Gränna norr om Jönköping med polkagrisar, men Gränna är mycket mer än så. Den pittoreska staden har ett mycket vackert läge vid foten av Grännaberget vid Vätterns östra strand, och har mycket att erbjuda även de mest kräsna turister. En färjetur bort ligger Visingsö där en tur med det berömda remmalaget är ett måste.

Tom MacDonald – den vite rapparen som dissar politisk korrekthet inför växande miljonpublik

Den kanadensiske rapparen Tom MacDonald har genom sin musik envist attackerat politisk korrekthet. Men han är ingen obetydlig artist med klen publik. Han har chockat etablissemanget genom att som vit man parodiera woke-kulturen, håna Eminem, tvivla på coronaviruset och uppnå miljoner spelningar av sina videoklipp på Youtube.

Apotekens historia i Sverige

Vi känner igen den klassiska apoteksskylten. Som en lanterna lyser den upp våra städer och förkunnar budskapet om att här finns hjälp att få i både hälsa och sjukdom. Apoteket Hjärtat och apoteket Kronan förkunnar samma budskap. I dessa skyltar figurerar dock inte någon orm som dricker ur en skål. Apotekens utbud är brett. Där finns även örtpreparat som man för ett par år sedan främst införskaffade i hälsokostaffärerna. Men det var med läkeörterna som allting började.

Ny bok om polisers sexuella övergrepp

Den nyutgivna boken Gärningsmannen är polis belyser sexuella trakasserier och tystnadskultur inom svensk polis. Författarna är Kerstin Dejemyr, som tidigare arbetat som polis, samt journalisten Lisa Bjurwald, känd för att hitta på lögner om Nya Tider.

Gamla Linköping – ett givet resmål i sommarsverige!

Är du intresserad av historia, gamla miljöer, djur och natur? Allt detta hittar du på ett och samma ställe om du beger dig till friluftsmuseumet Gamla Linköping, beläget cirka två kilometer väster om Linköpings centrum. I denna natursköna miljö finns lärorika aktiviteter för alla åldrar.

Hackerör och berättelsen om drottning Hacka

I syd- och mellansvenska ängar, hagar och utmarker i höglänt terräng, där det enligt äldre kartor inte har varit åkermark, finns ändå hundratusentals flacka odlingsrösen, så kallade hackerör. Dessa representerar en lång och komplex odlingshistoria från stenålderns hällkisttid för 4 000 år sedan ända fram till 1700- och 1800-talens svedjebruk och tillfälligt uppbrutna åkrar i ängar och hagar, med nyckelord som ”uppbrott” och ”återkomst”.

Mellan hägg och syren

De flesta människor har någon form av relation till träd. Kanske var det barndomens klättervänliga fruktträd som på våren stod i en fager sky av mild blom och på hösten gav sin frukt till allehanda godsaker. Vad det än var för träd, så kretsar våra liv kring dessa vackra skapelser. Vi kan inte leva på jorden utan träd. Den här berättelsen utgår ifrån träd som betyder mycket för oss nordbor. Dels inom den fornnordiska seden och dels inom den kristna tron.

Fredrik Lindström: Det fanns ett politiskt program för att göra Sverige mindre vitt

På 1960-talet fick Sverige helt nya värderingar som fortfarande råder i samhället. Det hela bottnade i en ”identitetskris” som gjorde att Sverige på mycket kort tid ”slängde ut hela vår gamla historia”. Det menar historikern och författaren Fredrik Lindström, som även säger att det fanns ett ”politiskt program som handlade om att göra Sverige mindre vitt”. Han redogör kritiskt och med en del humor för hur Sverige hanterat sin historia och trott att man skulle bli världens modernaste land – men blev ett av de mest udda.

Den mystiska gravhögen Anundshög

Anundshög i Västerås är Sveriges största gravhög. Här hölls ting under 1300- och 1400-talen. År 1998 undersöktes en mindre del av högen och sedan 2008 har fler arkeologiska undersökningar gjorts på platsen. Trots detta är Anundshög ännu ett mysterium och relativt okänd för allmänheten.

Fira moderskapet på Mors dag!

Mitt i försommartidens spirande och löftesrika grönska firas mor. En dag för gratulationer, framtidshopp och minnen. En dag när generationernas band stärks. Vi hyllar mödrarnas erfarenhet, livsvisdom och kunskap. Traditionen att fira Mors dag såg dagens ljus i början av 1900-talet i USA. En dam vid namn Ann Jarvis ville med Mors dag se till att familjerna bevarade sin sammanhållning även när barnen hade flyttat hemifrån. År 1920 kom traditionen att fira Mors dag till Sverige.

Mjöldryga – en ovälkommen gäst i rågen

Svedjandet med odling av råg har under långa tider varit oerhört vanligt i Sverige. Oftast fick man enastående skörderesultat, men vissa år, så kunde svedjerågen (och även övriga rågåkrar) få en ovälkommen gäst – mjöldrygan.

Pilsnerkorv – Mytologisk folkhälsokorv på burk

På nätforumet Flashback finns en tråd om hur man bäst tillagar pilsnerkorv. Tråden, som startades 2009 och har inlägg ända fram till idag, sladdar senare in i en analys av korvens ingredienser innan den detonerar i en dråplig samtidsironi där även Pridefestivalen flyger förbi. Sveriges mest mytologiska charkprodukt har en speciell historia och den är inte slut än.

Henrik Paetau: Läsarresponsen inspirerade till bok

Paetau är känd för Nya Tiders läsare som en återkommande krönikör som sätter olika aspekter av det svenska samhället i blixtbelysning. Med bakgrund i Finland och med stora erfarenheter från and­ra länder kan han peka på företeelser i Sverige som sticker ut och skärskåda dem. Många läsare har reagerat på hans iakttagelser, något som inspirerat honom till att skriva en bok.

Svedjeriket Sverige

”Att svedja har varit så vanligt i vårt land sedan urminnes tider och är fortfarande så vanligt”, skrev adelsmannen Schering Rosenhane på 1660-talet, ”att fråga är om icke Svea rike har sitt namn därutav”. Man kan förstås bortse från denna vidlyftiga tolkning av namnet på vårt land, men faktum kvarstår – Sverige har varit ett svedjerike. Svedjebruket har varit oerhört vanligt, sannolikt ända sedan förhistorisk tid fram till mitten av 1800-talet. De sista svedjorna tändes under andra världskriget.

Ales stenar – en svensk världs­attraktion från bronsåldern

RECENSION: Amatörforskaren Bob G Linds undersökningar av Ales stenar visar att stensättningen mycket sannolikt är äldre och har haft en annan funktion än vad som hävdats. De arkeologiska och astronomiska bevisen tyder på att detta fornminne snarare är en solkalender och solur från bronsåldern och inte en skeppssättning från järnåldern. I boken Ales stenar – en världsattraktion från bronsåldern jämför Lind de astronomiska kunskaperna hos bronsålderns skandinaver med de antika egyptiernas.

Civilisationernas kamp 1627

Det är välkänt att nordiska sjöfarare under vikinga­tiden gav sig ut på handels- och plundringståg, i­bland så långt bort som till Särkland, det vill säga saracenernas land, de arabiska länderna. Mindre känt är att nordafrikanska, muslimska sjörövare under århundraden gjorde Medelhavet otryggt och ända in på 1800-talet genomförde räder mot Europas kustområden i syfte att plundra och förslava. Vem vet i dag att inte ens ett så avlägset land som Island förskonades från denna sorts våld?

Ernst-Hugo Järegård – en udda figur i finkulturens salonger

En Armanibesatt klädsnobb som skildrade mänsklig­hetens skuggsidor på alla samhällsnivåer. För många är Ernst-Hugo Järegård en av Sveriges största skådespelare och han fick också en brokig karriär kantad av kalkonfilmer, Dramatenuppsättningar och skräckskildringar. Men trots att han älskade att stå i centrum plågades han av ångest och sömnsvårigheter.