Skip to Content

Kultur

Ulf Lundell – den siste arbetarklasshjälten

Ulf Lundell, 71, är en av Sveriges mest omtyckta och produktiva artister. SVT har nyligen visat en dokumentärfilm om den svenske ikonens liv. I denna krönika reflekterar Karl Mikael Larson över Lundells avtryck på den svenska kulturen.

Volvos dramatiska överlevnad

Saab lades ned, men Volvo överlevde. Detta är känt för alla som hängt med i nyheterna de senaste åren. Detta är svensk bilindustri i ett nötskal, en avgörande aspekt av svensk industriell nutidshistoria. Gemensamt för båda märkena var att man måste söka utländska samarbetspartners samt gå upp i kvalitet, bli ”premiummärken”. Långt om länge lyckades, som vi nu vet, Volvo med det. Men det krävdes en kinesisk entreprenör för att det hela skulle ros i hamn. Nya Tider har läst två böcker om Volvo.

Pat Buchanan skissar hoten mot vår civilisation

I boken Suicide of a Superpower: Will America Survive to 2025? sveper Buchanan med en klarsynt överblick över USA:s utveckling, Europas avsteg från de traditionella värderingarna och den övriga världens förändringar framför allt i fråga om demografi. Att boken kom ut för några år sedan har bara låtit tiden stärka Buchanans teorier om en degradation av den europeiska civilisationen.

Hur såg julfirandet ut på 1800-talet?

JULHISTORIA: I dag förknippar kanske inte så många julen med firandet av det nyfödda Jesusbarnet som kom till jorden för att frälsa mänskligheten. Högtiden har blivit mer av en familjefest med god mat, julklappar och Kalle Anka. Det sekulära samhället har mer och mer trängt undan firandet både av Jesu födelse och de lite mer vidskepliga traditioner som var vanliga förr, och som ofta dateras till långt innan det kristna julfirandet var påtänkt. Julen var oerhört viktig förr och man lade stor vikt vid de olika förberedelserna inför julfirandet.

Vikingatidens gudar lever kvar

Vår historia är på något sätt närvarande i bakgrunden för dagens samhälle, kulturen och människorna. För det mesta tänker nog inte gemene man så mycket på det i vardagen. Det är först då frågan ställs om vårt kulturarv, som vi kanske reflekterar över varifrån vi kommer och vad vi har med oss på resan.

Ny bok: förslag för att vända Sveriges tragiska utveckling

Receptbok för svenskt nytänkande tar den tidigare kommunchefen och juristen Tommy Ulmnäs steget vidare, från de samhällsproblem han identifierat i tidigare böcker, till att presentera lösningar på dem. Boken är mer av ett politiskt manifest, än ett antal råd om hur den enskilde medborgaren kan agera. I korta kapitel går Ulmnäs igenom de områden han vill omvandla i grunden, från journalistikens villkor till skolan, med målet att svensken ska återfå sin självständighet.

Legendarisk tidskrift hyllas

Häpna! Detta, inklusive utropstecken, var namnet på en svensk science fiction-tidskrift. Den utgavs 1954-1965 och hann utkomma i mer än hundra nummer. Den präglade en hel generation svenska sf-läsare och författare. Nu har det utgetts en antologi som samlar noveller från tidskriften samt presenterar den ur olika synvinklar.

Runar Søgaards liv bakom rubrikerna

I sin självbiografi ger den tidigare predikanten sin version av inte bara äktenskapet med sångerskan Carola Häggkvist, utan berättar även om andra händelser som genom åren har skapat rubriker. Boken ger också en bild av hur det är att vara föremål för mediernas uppmärksamhet i decennier, ett rampljus som inte alltid varit av godo.

Jan Myrdal, en ”realismens seger”

Jan Myrdal gick ur tiden den 30 oktober 2020, efter nästa ett helt sekels febril verksamhet. Skribenten Mats Loman berättar om Myrdals kaotiska tillvaro, varför vänsterpressen kom att hata honom och hur han så småningom kom att närma sig det traditionella.

Utställning: Naturens magi och nationernas landskap

För närvarande pågår flera konstutställningar som skildrar 1800-talsromantiken och förra sekelskiftskonsten som en längtan till naturen som magisk och besjälad. Romantiken, jugend och intresset för folksagor var definitivt en motreaktion i en tid när industrialiseringen gick hårt fram med naturskövling och urbanisering. Denna rörelse kom otvivelaktigt att bidra till lagstiftning om skogsbruk och viltvård och instiftande av nationalparker.

Svar till Mats Loman om förrädaren Wennerström

Antikrist är tillbaka och han blöder rött

Betyg: ++++

Fredagen den 11 september släppte Marilyn Manson sitt tolfte album med titeln We are chao. Kan det vara just den som vi väntat på, som har styrkan att mäta sina krafter med bandets gyllene antikrist-era? I denna recension tar Robin Carell reda på svaret.

Förrädaren Wennerström varken gåta eller unikum

Stig Wennerström var en svensk flygöverste som gav sig till att spionera åt Sovjet. Spionaget antas ha pågått mellan 1948 och 1964, då Wennerström slutligen greps av svensk säkerhetspolis och ställdes inför rätta. Det där är fallets yttre konturer. De är inte föremål för debatt. Debatt har det däremot blivit om personen Wennerström. Hur kunde flygöversten förråda sitt land? har man undrat. Och det till ryssen?

Cykla är bra för hälsan

Det är inte bara promenader som är bra för hälsan, för dem som uppskattar ett lite snabbare tempo men gärna vill njuta av vad vår vackra natur har att ge, är cykling ett utmärkt sätt att förbättra sin kondition på. Nu i coronatider har det blivit populärt att cykla, och varför inte använda sig av någon av de cykelleder som kommunen har anlagt de senaste åren? En speciell upplevelse blir det också nu till hösten där vi får njuta av höstens färgprakt.

Recension: Landsförrädaren Wennerström och kraften av indoktrinering

För ett år sedan påkal­la­de professorn i underrättelseanalys Wilhelm Agrell allmänhetens uppmärksamhet genom en artikel i Svenska Dagbladet (13 september 2019). Texten hade rubriken ”Vi måste agera för att rädda landet”. En mening var synnerligen intressant och den förvarnade om samhällshot som kan växa fram gradvis och smygande. Nu har Wilhelm Agrell skrivit en bok med en klurig hint, en antydan som inte många i dagens Sverige kan avläsa.

Dansk författare ger ut illustrerad version av Koranen

Den danske journalisten Kåre Bluitgen har nu givit ut en omarbetad och illustrerad version av Koranen på danska, med titeln De skuggiga trädgårdarna. Syftet med utgivningen är att göra berättelserna mer lättlästa och därmed mer tillgängliga än originalets, bland annat genom att de har placerats i kronologisk ordning och upprepningar strukits. För Nya Tider förklarar Bluitgen att bildsättningen, en omstridd fråga inom islam, inte bör vara något större problem och att man i värsta fall får ”ta ännu en runda i kampen mellan religiös galenskap och upplyst demokrati”.

Johan Axel Sandström: Sed – Musik till vardag och blot

I Sverige är vistraditionen i hög grad samtidsfixerad i någon mån. Därför är det inte så ofta som man springer på artister som valt ett renodlat kulturellt fokus. Ett spännande undantag är artisten Johan Axel Sandström, som nu gjort sitt album Sed – Musik till vardag och blot (2013) tillgängligt på Spotify. Skivans tema cirklar runt Nordens forna andlighet och visar både på konstnärlig integritet och stor musikalisk begåvning.

Blommor inom vår kultur

Nu nalkas sommaren sitt slut och hösten står för dörren, men kvar har vi våra minnen av sköna soliga sommardagar, med ljuvligt fågelkvitter och vackra väldoftande blommor, vissa anspråkslösa och andra mer utmärkande och färgstarka. Blommor har i alla tider haft stor betydelse för människan. Ett liv utan blommor skulle vara svårt att föreställa sig. Att prata om kultur men inte nämna våra blommors inflytande över våra liv skulle inte vara rätt.

Berättelser om Sveriges förfall och absurditeter

Katerina Janouch gjorde sig först ett namn som sexolog, men är sedan några år en välkänd systemkritiker. Det är som sådan hon i boken Flykten från folkhemmet, en tredje del i hennes serie om det samtida Sverige, gör nedslag i ett land som frenetiskt raserar sin egen välfärd och vill byta ut den befolkning som skapat ett en gång framgångsrikt land.

Kal­lakrigsnostalgi

Det kal­la kriget utkämpades cirka 1947-1991. Det var på många sätt en icke-händelse för Sveriges del. Vi var indragna i kal­la kriget men inga slag utkämpades, inga stupade. Det skedde på andra håll, där stormakterna stred via ombud. För oss var det en fråga om att vara beredd på krig, att ha en försvarsmakt redo för insats om det värsta hände – om fienden invaderade oss. Men detta hände aldrig. Trots det kan kal­la kriget vara värt att studera. Som i denna svenska bok.