Ekonomi

COOP fick på eftermiddagen den 6 juli igång sitt kassasystem, som legat nere sedan helgen. Hundratals köpmarknader, men även bensinstationer och andra butiker har hållit stängt sedan det amerikanska betalningsföretaget Kaseya, som i Sverige används av Vismas kassasystem, drabbades av en hackerattack. Nya Tider har talat med experter som resonerar kring IT-säkerhet och alternativ som kontanter.

I sin årliga granskning av statsförvaltningens effektivitet återkommer påpekanden om allvarliga brister i hur de statliga myndigheterna styrs, bristande kontroll och stora brister i beslutsunderlag. Årets effektivitetsgranskning, som avser år 2020 och offentliggjordes den 4 juni, är inget undantag. Även i den ekonomiska revisionen riktas skarp kritik mot både regeringen och flera myndigheter, även i år avseende brister i styrning, uppföljning och kontroll.

Allt fler hamnar i riskzonen för att bli överskuldsatta, det vill säga att man inte klarar av att betala sina skulder. Kreditköp, konsumtionslån utan säkerhet och spel pekas ut som de största riskfaktorerna i en rapport från Konsumentverket. Cirka 400 000 svenskar har skulder hos Kronofogden. Mellan 2010 och 2020 ökade de privata skulderna hos Kronofogden med 34 procent, till 87 miljarder kronor. Finansinspektionen och Riksbanken varnar också för systemrisker på grund av hög skuldsättning.

På kort tid har Swedbank stängt av nättidningen Fria Tider, dess chefredaktör Widar Nords personliga konto, och den högerorienterade författaren och publicisten Daniel Friberg. Man hänvisar till ”bristande kundkännedom”. Samtidigt har man i flera års tid haft ett donationskonto tillhörande en vänsterextrem grupp som bland annat skänker pengar till kriminella våldsverkare. Swedbank vägrar att förklara varför med hänvisning till banksekretessen.

Överflyttningen av västvärldens produktion av varor till länder i Asien, främst Kina, har gjort väst helt beroende av en felfri leveranskedja. När containerfartyget Ever Given fastnade på tvären i Suezkanalen den 23 mars i år blottades detta beroende på ett högst påtagligt sätt. På bara ett par dagar var media fulla av katastrofrubriker kring händelsen. Just-in-time-filosofin visades än en gång ha drivits alltför långt, perfekt illustrerat av det sex dagar långa stoppet i kanalen.

Tysklands författningsdomstol, något som vi saknar i Sverige, har tillfälligt stoppat ratificeringen av EU:s omskrivna återhämtningsfond och de nya så kal­la­de egna medlen för unionen. Efter en anmälan om att förfarandet med upplåning till EU:s driftbudget är olagligt, förbjöd författningsdomstolen förbundsregeringen att skriva på avtalet med EU. Förbudet är tillfälligt, men ingen vet hur långt stoppet blir. Det är inte första gången som Tysklands författningsdomstol står upp för de egna grundlagarna.

Den 24 mars röstar riksdagen om EU:s kontroversiella ”återhämtningsfond” som mer än dubblar EU:s budget. Johan Sandwall, före detta bankchef, är starkt kritisk och menar att svenska folket blir skuldslavar. I denna intervju berättar han om hur han insåg att banksystemet är ett prydamidspel och resonerar kring EU och de svenska makthavarnas globalistiska planer.

Enligt en ny promemoria från Svenskt Näringsliv har 10 procent av alla företag som drivs av utrikes födda företagare, cirka 10 000 stycken, slagits ut av pandemin. Det redan svåra arbetsmarknadsläget för utrikes födda riskerar därmed att förvärras kraftigt, menar nationalekonomen Johan Kreicbergs på Svenskt Näringsliv, i ett pressmeddelande. Men hela 12 procent av organisationens företagarpanel menar att man inte klarar mer än fyra månader till av restriktioner.

Regeringen och samarbetspartierna har lagt fram en proposition till riksdagen om att godkänna EU:s rätt att låna upp 750 miljarder euro till den famösa ”återhämtningsfonden”. Regeringen föreslår också att riksdagen skall godkänna överföringen av viss beskattningsrätt till EU. Frågan som avgörs handlar dock om mycket mer än så, det handlar om EU:s status – samverkansorgan eller en federal statsbildning? Om Sverige godkänner dessa båda förslag, har EU kommit över en röd linje som alla partier i riksdagen tidigare varit emot. M och Kd lägger sig platt.

Ekobrottsmyndighetens utredning av Birgitte Bonnesen om grov ekonomisk brottslighet under hennes tid som vd på Swedbank har nu kommit så långt att hon delgivits misstanke om brott. Det är en omfattande utredning som ligger bakom delgivningen. Den startades i samband med att Bonnesens inblandning i penningtvätten i Baltikum blev känd, i början av 2019. I utredningens inledning gjordes också en omfattande razzia på Swedbanks huvudkontor.

Den brittiske finansgurun Jeremy Grantham har stuckit ut hakan rejält i ett par artiklar den senaste tiden. Bland annat menar han i ett nyhetsbrev den 5 januari att finansbubblan troligen spricker i sommar. I ett annat utspel menar han att USA:s nye president Joe Biden riskerar att späda på finansbubblan med sitt enorma stimulanspaket på 1 900 miljarder USD . Grantham menar att stora delar av paketet kommer att hamna på aktiemarknaden istället för att gynna konsumtionen.

Storbritanniens premiärminister, Boris Johnsson, tvekar inte: Han beskriver överenskommelsen om ett avtal om frihandel och samverkan med EU som en befrielse. Även om han inte är nöjd med uppgörelsen kring finansmarknaden ser han avtalet som en start på en ny era. EU pekar däremot på att det kommer att skapas nya hinder och att ”den fria rörligheten” försvinner. Storbritannien har lyckats genomföra Brexit, trots en massiv motpropaganda. Britternas lagstiftning kommer inte längre att lyda under EU-lagar eller vara underkastad EU-domstolens beslut.

Skatteförslagen i regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag är inte alltid så enkla att få grepp om. I denna artikel tittar vi därför på hur de olika förslagen påverkar skatteuttaget under det kommande året, om de vinner en majoritet i riksdagen. Den totala skillnaden mellan förslagen är inte mer än cirka 4 procent av det totala skatteuttaget i regeringens förslag, men vi väljer att granska de skillnader som faktiskt finns och hur de skulle fördelas, om de blev verklighet.

I regeringens (Socialdemokraterna och Miljöpartiet) och samarbetspartiernas (Centern och Liberalerna) förslag till statsbudget för 2021 ökar man utgifterna med totalt 105 miljarder kronor för nya satsningar. Det finns dock ett stort underskott mellan budgeterade inkomster och utgifter. I denna redovisning av regeringens budgetförslag tittar vi också på hur de samlade skatteintäkterna fördelas på olika skatteslag samt hur de fördelas till olika samhällssektorer. Vi går också igenom väsentliga delar av regeringens reformsatsningar.

Vill du veta vad Norges främsta investerare tänker om sina investeringar? Det prestigefyllda norska evenemanget Investordagen för aktieinvesterare flyttar över till webben och blir fyra dagar långt. Den vanliga investerardagen i centrala Oslo brukar kosta flera tusen kronor – i år blir den nätbaserad och helt gratis även för svenskar.

Nya data som publicerades den 10 juni visar att den privata konsumtionen i april sjönk med cirka 10 procent gentemot april förra året. Den privata konsumtionen är en vanlig värdemätare på tillståndet för ett lands ekonomi. Hela det ekonomiska systemet bygger på att vi har en successivt ökande konsumtion, det vi brukar kal­la för tillväxt. Att konsumtionen nu sjunker kraftigt, mycket snabbare och mycket mer än under finanskrisen 2009, skapar oro i landets finanskretsar.

Den kraftiga ekonomiska nedgången på börserna världen över i spåren av coronapandemin har återhämtat sig förvånansvärt snabbt. Stockholmsbörsens index OMX PI var den 23 mars i år nere på bottenrekordet minus 33 procent från 1 januari. Den 2 juni låg den indexförändringen i år på bara minus 2,6 procent. Förändringen är dramatisk, men samtidigt ytterst osäker och ”guppig”. Många väntar sig dock en stor efterfrågenedgång, vilket kan leda till nya nedgångar.

Av regeringens åtgärder som syftar till att stödja företag är det så kal­la­de omställningsstödet en viktig, men sen, ingrediens. Stödet, som är skatte­pliktigt, föreslås omfatta ersättning för diverse fasta kostnader upp till ett värde av 75 procent av ”coronarelaterad” omsättningsminskning, om den uppgår till minst 30 procent. Förslaget beräknas inte träda i kraft förrän den 1 juli. Samtidigt ökar företagens problem. Varsel, uppsägningar och konkurser blir fler för varje dag som går.

Bidragsbrott är ett känt gissel för välfärdssystemen. De nya stödsystem som etablerats med anledning av Covid-19-pandemins härjningar i Sverige är inget undantag. När möjligheten finns tar oseriösa personer chansen att sko sig på ett otillbörligt sätt. Regeringen har därför tillsatt en utredning som skall kartlägga risken för sådan brottslighet och åtgärder mot den. Det är bra, men samtidigt anmärkningsvärt att man inte tar sig an motsvarande brottslighet mot all annan välfärdsbrottslighet.

Rädslan för en bankkris blir allt tydligare genom de åtgärder som vidtas, både nationellt och internationellt. Många varnar för en ny finanskris och en snabb recession till följd av de effekter som coronapandemin orsakar. I Sverige har huvuddelen av de resurser som satsats i krisbekämpningen använts för att ge banker och finansiella företag stöd för att kunna fortsätta låna ut pengar. EU minskar kraven på bankernas kapitalbuffertar och bidrar till ökade risker.