Ekonomi

Sveriges räntepolitik, tillsammans med tre andra länder, fortsätter att sticka ut genom att hålla kvar vid en negativ styrränta. Riksbankens prognos för en räntehöjning i december i år eller januari nästa år ligger fast, men bankernas chefsekonomer trummar för att det inte skall ske. Konjunkturen ser också ut att vika neråt snabbare än förväntat. Sämre tider och recession lurar i vassen och gör ränteprognosen osäker.

Tidigare har endast banker haft negativ ränta från Riksbanken, men nu flaggar Nordeas storägare Sampo, med dess vd Kari Stadigh i spetsen, för att det kan vara dags att införa minusränta även för privatsparare. Mads Palsvig, före detta investmentbankman, tror att detta kan vara ett sätt att undgå en ekonomisk krasch för bankerna, men det blir dyrköpt.

En viktig faktor för Kinas enorma expansion av sin e-handel till väst har varit att FN:s postunion, UPU, subventionerat Kinas fraktkostnader. Det har gått så långt att ett företag i Kina som skall leverera en produkt till en kund i Sverige eller USA, har lägre fraktkostnader än vad ett företag i respektive land skulle ha för att leverera till samma kund i sitt eget land. Systemet skapar allvarliga problem och USA har beslutat sig för att lämna UPU den 19 oktober i år.

Ingemar Ramell, 52, ville betala sin nota på O’Learys vid Göteborgs central med kontanter. Personalen vägrade ta emot pengarna med hänvisning till att restaurangen är kontantlös, något han inte upplysts om i förväg. Istället tillkal­la­des ordningsvakter som brottade ned Ingemar och satte handfängsel på honom – samtidigt som pengarna låg på bordet.

Den 1 juli i år ökade privata vårdgivares kostnader för inhyrd personal i ett slag med 25 procent. Ökningen beror på att bemanningstjänster i sjukvården inte längre är undantagna från mervärdesskatt, som de varit tidigare. Offentlig sjukvård kompenseras för den ökade kostnaden, men privata vårdgivare får inte samma ersättning. Det kommer därmed att bli påtagligt svårare att driva privat vårdverksamhet i Sverige. Samtidigt påvisar en OECD-rapport dystra siffror för svensk sjukvård i stort.

Regeringen har idag offentliggjort en promemoria som innehåller ett förslag till att avskaffa den så kallade ”värnskatten”. Förslaget till att avskaffa värnskatten är en del av det så kallade januariavtalet mellan regeringspartierna, Centern och Liberalerna. Tidpunkten som föreslås är den 1 januari 2020.

Pensionssystemet debatteras med jämna mellanrum, och det finns verkligen anledning till att göra det. De flesta medborgarna tycks tro att deras intjänade pensionsrätter är säkrade med någon form av fondering, att de pengar som betalas in via arbetsgivaravgifterna läggs på hög. Det är tyvärr inte en korrekt beskrivning av verkligheten. Huvuddelen av dessa pengar går istället direkt till utbetalningar till dagens pensionärer. Samtidigt skapas en skuld i pensionssystemet till de som arbetar, som växer år efter år.

I en ny rapport från oberoende forskning visas hur införandet av euron har bidragit till en sämre välståndsutveckling i huvuddelen av de åtta undersökta länderna. Bara Tyskland och Nederländerna har en påtagligt positiv effekt av euron. Italien har dragit den största nitlotten, med en BNP-förlust på mer än 4 300 miljarder euro sedan landet införde euro som valuta, 1999.

Som väntat beslutade Riksbanken att höja styrräntan med 0,25 procent vid det penningpolitiska mötet den 19 december. Effekterna av det visar sig i viss mån redan, trots att höjningen träder ikraft först den 9 januari 2019.

Den senaste tiden har EU-kommissionen och EU:s finansministrar hotat Italien med höga böter, för att man budgeterar för ett fortsatt budgetunderskott. Av retoriken att döma skulle man kunna tro att det bara är Italien som är illa ute. När man tittar i EU:s egna rapporter kan man konstatera att inte mindre än 14 EU-länder, alltså hälften, bröt mot budgetreglerna. Euroländerna hade i genomsnitt större statsskulder än de EU-länder som står utanför euro-samarbetet.

Ännu ligger Tyskland bland de länder som har högst andel kontantbetalningar, men en förändring sker raskt. Norbert Häring på tyska Handelsblatt varnar dock för att det är USA som styr och deras plan är att dominera världens penningomsats.

Svensk handel bygger vår välfärd. Men hur står det egentligen till med våra affärer gentemot omvärlden? Och hur har det gått med den så upphaussade idén om att EU skulle göra oss rika och stärka välfärden? Det visar sig att den fria rörligheten gjort att Sveriges handel hamnat i en djup kris. Från en starkt positiv handelsbalans dras Sverige nu med underskott.

Övergångsregeringen lämnade den 15 november sitt förslag till statsbudget till Riksdagen. Enligt finansminister Magdalena Andersson saknar den partipolitisk inriktning, men eftersom den bygger på 2018 års budget är det bara en fortsättning på den förra regeringens politik. Regeringen säger visserligen att den justerats efter kontakt med alla utom SD, men det återstår att se om den verkligen har stöd i Riksdagen.

Utländska investerare köper upp svenska hyresfastigheter med säkra intäkter eftersom kommunen måste se till att invandrare och andra får bostäder. Men uppköpen sker även i övriga segment.

För Mälartågs räkning har vagnbolaget Transitio köpt 33 stycken 4-vagnars dubbeldäckade elektriska motorvagnståg av typen DOSTO från schweiziska Stadler. Även Upplands lokaltrafik kommer att skaffa åtta stycken DOSTO. Nu har det första fordonet visats för allmänheten i Stockholm.

Ny nationell plan lyfter upp sträckan Göteborg – Borås och Göteborgs Hamn lovas höjd kapacitet. IKEA och Volvo drar en lättnadens suck när Sydostlänken äntligen byggs. Detta är bara några av de projekt som regeringen har avsatt totalt 700 miljarder kronor för i den nationella planen för infrastruktur de kommande elva åren.

Utländska riskkapitalbolag köper upp slitna svenska miljonprogramområden, trots låg avkastning och stora renoveringsbehov. På längre sikt är dock vinsten bärgad, då svenska kommuner även fortsättningsvis kommer att tvingas bekosta boende åt asylinvandrare. Eftersom svenska skattebetalare kommer få stå för kalaset kommer det i framtiden bli betydligt mindre pengar till sociala utgifter såsom pension. Därför kan det vara läge att börja fundera över det egna pensionssparandet.

Amorteringskravet infördes så sent som i mars i år, men redan kräver Finansinspektionen och flera borgerliga politiker att den nya lagen rivs upp eftersom de menar att svenskar måste kunna fortsätta låna pengar utan några möjligheter att betala tillbaka, ens under sin livstid.

SAS kommer i vinter för första gången att ha 200 linjer i drift. Under 2018 kommer arton nya linjer att öppnas, bland annat mellan Göteborg och Berlin. Även Easyjet dyker upp på sträckan Göteborg – Berlin, redan i början av augusti.

Flera röster inom bank och finans förutspår samstämmigt en lågkonjunktur som väntas slå till någon gång efter riksdagsvalet i september. Den dåliga ekonomin kommer blotta andra strukturella problem, menar experter och nämner bland annat ”nyanländas” val att leva på bidrag.