Kategori: Ekonomi
Tidöregeringens andra budgetproposition – satsning på välfärd och försvar
🟠 EKONOMI. Den 20 september offentliggjorde regeringen sin budgetproposition för 2024, som högst sannolikt kommer att gå igenom i riksdagen eftersom regeringen bygger på en riksdagsmajoritet. Det totala reformutrymmet har beräknats till knappt 40 miljarder kronor, varav 16 miljarder går till kommunsektorn. Vid sidan av inriktningen att bekämpa inflationen, stödja hushåll och kommunsektorn, stärka trygghet och säkerhet och en återupprättad arbetslinje, ger Tidöregeringens andra budget inte så många svar på hur den svenska basindustrin eller matproduktionen skall stärkas.
Efter toppmötet i Johannesburg: Detta vill det utvidgade BRICS
🟠 EKONOMI. Det utvidgade BRICS vill bryta Västs globala hegemoni och skapa en multipolär värld. I den så kallade Johannesburg II-deklarationen uppger man att Internationella valutafonden IMF, Världsbanken och Världshandelsorganisationen WTO måste förändras för att ge större utrymme åt tidigare åsidosatta länder, samt att FN börjar fungera enligt FN-stadgan ”där suveräna stater samarbetar för att upprätthålla fred och säkerhet”, en tydlig känga åt ”världspolisen” USA. Man planerar även en gemensam valuta, kallad R5, som direkt utmanar dollarns ställning som världsvaluta.
BRICS utvidgas och tar steg mot en ny ekonomisk världsordning
🟠 EKONOMI. BRICS-toppmötet i Johannesburg den 22 till 24 augusti 2023 blev en uppvisning i hur länder som annars skulle ses som osannolika partners, enas om väsentliga utvecklingssteg mot en ny ekonomisk världsordning. Samtidigt beslutades att samverkansorganisationen skall utvidgas med sex nya stater, med signalen om att fler är på väg in nästa år. Man markerar också en klar ambition att ta större plats på den världsekonomiska arenan.
Bostadsbyggandet fortsätter nedåt – kostnaderna rusar och kunderna avvaktar
🟠 EKONOMI. Boverket presenterade den 8 juni i år sin uppdaterade prognos för bostadsbyggandet under 2023 och framåt. I rapporten konstaterar Boverket att byggandet sjunker kraftigt, mer än 50 procent ned jämfört med 2022, trots att behovet av bostäder är fortsatt högt. År 2023 räknar Boverket med att byggandet täcker halva årets behov av nya bostäder och det stora bostadsunderskottet ökar. När kunderna avvaktar drar också bankerna åt svångremmen för byggföretagen.
Konkurserna ökar – inflation, räntor och en svag krona driver utvecklingen
🟠 EKONOMI. Bakom Sveriges sjunkande BNP (se NyT v.32/2023) ligger många olika faktorer som oroar prognosmakare och finansiella bedömare. Det är dock de verkliga företagen som står i fokus och måste hantera situationen, på liv och död. I Upplysningscentralens, UC, statistik över verkliga konkurser för juli och årets första 7 månader, jämfört med 2022, har konkurserna nu börjat öka kraftigt i nästan hela landet och i samtliga redovisade branscher. Man säger att vi nu har den högsta konkursnivån på 10 år.
BRICS–länderna rustar för toppmöte – mitt i den geopolitiska stormen
🟠 EKONOMI. Den 22 till 24 augusti träffas BRICS-länderna för sitt 15:e toppmöte, denna gång i Johannesburg i Sydafrika. BRICS-länderna består av Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika och är idag en större gemenskap, både ekonomiskt och befolkningsmässigt, än G7-länderna. Inför mötet börjar det byggas upp stora förväntningar på vissa håll, medan andra försöker tysta ned eller förringa BRICS som internationell maktfaktor. Det faktum att ett 40-tal länder nyligen ansökt om medlemskap i BRICS visar att det är en sammanslutning att räkna med.
Recession: BNP i juni månad rasade 3,6 procent jämfört med juni 2022
🟠 EKONOMI. Den 28 juli presenterade SCB den senaste BNP-indikatorn för juni, som visar att Sveriges BNP minskar relativt snabbt i förhållande till samma månad föregående år, hela 3,6 procent. Under de senaste 9 månaderna har BNP minskat under 6 månader och ökat under 3. Efter SCB:s besked om juni-siffrorna blev reaktionerna mycket starka, men ytterst få pratar om den mix av orsaker som drivit situationen dit där vi är idag.
Både bättre och sämre på arbetsmarknaden – långtidsarbetslösheten oroar allt mer
🟠 Olika data pekar i olika riktning för den svenska arbetsmarknaden. Under årets första sex månader ökade antalet varsel i svenska företag drastiskt jämfört med de två senaste åren. Utvecklingen är dock väldigt olika i olika branscher och i olika landsändar. Enskilda händelser påverkar också statistiken. Än har varslen inte givit utslag i ökad arbetslöshet, men många befarar att det bara är en tidsfråga.
Beskattning av kryptotillgångar vållar allt mer huvudbry för myndigheterna
🟠 EKONOMI. Med över 10 000 olika så kallade kryptovalutor, eller digitala ”valutor”, har den totala omsättningen i dessa tillgångar ökat kraftigt. Enligt IMF skulle en skatt på 20 procent av vinsten på värdeförändringen 2021 ha inbringat cirka 100 miljarder amerikanska dollar, vilket motsvarar cirka 4 procent av världens samlade företagsbeskattning. Det är en mycket snabb utveckling sedan 2009 när Bitcoin som första kryptovaluta lanserades på marknaden. Att myndigheter och internationella organisationer funderar på hur man skall beskatta dessa aktörer är en vink om vart vi är på väg.
Överskuldsättningen ökar – myndigheterna vill ha ett skuldregister
🟠 EKONOMI. Vid ett seminarium under Almedalsveckan i Visby diskuterades det växande problemet med privat överskuldsättning och hur man lämpligast skall komma tillrätta med det. Konsumtionskrediter som hamnat hos Kronofogden uppgick i juni till hela 109 miljarder kronor, 8 procent mer än i december 2022. Antalet ”evighetsgäldenärer” hos Kronofogdemyndigheten är idag över 85 000 personer. Bara några dagar efter seminariet överlämnade Överskuldsättningsutredningen sitt slutbetänkande till regeringen. Förslagen ligger väl i linje med de åsikter som fördes fram av myndighetsföreträdare under seminariet i Almedalen.
Nyhetsdygnet
Senaste numret
Nya Tiders nyhetsbrev!
