Skip to Content

Ekonomi

Tysklands författningsdomstol stoppar EU:s återhämtningsfond tillfälligt

Tysklands författningsdomstol, något som vi saknar i Sverige, har tillfälligt stoppat ratificeringen av EU:s omskrivna återhämtningsfond och de nya så kal­la­de egna medlen för unionen. Efter en anmälan om att förfarandet med upplåning till EU:s driftbudget är olagligt, förbjöd författningsdomstolen förbundsregeringen att skriva på avtalet med EU. Förbudet är tillfälligt, men ingen vet hur långt stoppet blir. Det är inte första gången som Tysklands författningsdomstol står upp för de egna grundlagarna.

F.d. bankchef om EU:s stödpaket: Vi blir skuldslavar!

Den 24 mars röstar riksdagen om EU:s kontroversiella ”återhämtningsfond” som mer än dubblar EU:s budget. Johan Sandwall, före detta bankchef, är starkt kritisk och menar att svenska folket blir skuldslavar. I denna intervju berättar han om hur han insåg att banksystemet är ett prydamidspel och resonerar kring EU och de svenska makthavarnas globalistiska planer.

Risk för högre arbetslöshet när stödåtgärder inte kommer fram i tid

Enligt en ny promemoria från Svenskt Näringsliv har 10 procent av alla företag som drivs av utrikes födda företagare, cirka 10 000 stycken, slagits ut av pandemin. Det redan svåra arbetsmarknadsläget för utrikes födda riskerar därmed att förvärras kraftigt, menar nationalekonomen Johan Kreicbergs på Svenskt Näringsliv, i ett pressmeddelande. Men hela 12 procent av organisationens företagarpanel menar att man inte klarar mer än fyra månader till av restriktioner.

Regeringen och de forna Allianspartierna släpper EU över skattetröskeln

Regeringen och samarbetspartierna har lagt fram en proposition till riksdagen om att godkänna EU:s rätt att låna upp 750 miljarder euro till den famösa ”återhämtningsfonden”. Regeringen föreslår också att riksdagen skall godkänna överföringen av viss beskattningsrätt till EU. Frågan som avgörs handlar dock om mycket mer än så, det handlar om EU:s status – samverkansorgan eller en federal statsbildning? Om Sverige godkänner dessa båda förslag, har EU kommit över en röd linje som alla partier i riksdagen tidigare varit emot. M och Kd lägger sig platt.

Swedbanks tidigare vd delges misstanke om brott

Ekobrottsmyndighetens utredning av Birgitte Bonnesen om grov ekonomisk brottslighet under hennes tid som vd på Swedbank har nu kommit så långt att hon delgivits misstanke om brott. Det är en omfattande utredning som ligger bakom delgivningen. Den startades i samband med att Bonnesens inblandning i penningtvätten i Baltikum blev känd, i början av 2019. I utredningens inledning gjordes också en omfattande razzia på Swedbanks huvudkontor.

Finansguru spår: Finansbubblan är sprickfärdig

Den brittiske finansgurun Jeremy Grantham har stuckit ut hakan rejält i ett par artiklar den senaste tiden. Bland annat menar han i ett nyhetsbrev den 5 januari att finansbubblan troligen spricker i sommar. I ett annat utspel menar han att USA:s nye president Joe Biden riskerar att späda på finansbubblan med sitt enorma stimulanspaket på 1 900 miljarder USD . Grantham menar att stora delar av paketet kommer att hamna på aktiemarknaden istället för att gynna konsumtionen.

Storbritanniens avtal med EU – frihandel och samverkan

Storbritanniens premiärminister, Boris Johnsson, tvekar inte: Han beskriver överenskommelsen om ett avtal om frihandel och samverkan med EU som en befrielse. Även om han inte är nöjd med uppgörelsen kring finansmarknaden ser han avtalet som en start på en ny era. EU pekar däremot på att det kommer att skapas nya hinder och att ”den fria rörligheten” försvinner. Storbritannien har lyckats genomföra Brexit, trots en massiv motpropaganda. Britternas lagstiftning kommer inte längre att lyda under EU-lagar eller vara underkastad EU-domstolens beslut.

Skatterna i budgetspelet – små men tydliga skillnader mellan partierna

Skatteförslagen i regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag är inte alltid så enkla att få grepp om. I denna artikel tittar vi därför på hur de olika förslagen påverkar skatteuttaget under det kommande året, om de vinner en majoritet i riksdagen. Den totala skillnaden mellan förslagen är inte mer än cirka 4 procent av det totala skatteuttaget i regeringens förslag, men vi väljer att granska de skillnader som faktiskt finns och hur de skulle fördelas, om de blev verklighet.

Statsbudgeten för 2021 – stora satsningar med ideologiska skillnader

I regeringens (Socialdemokraterna och Miljöpartiet) och samarbetspartiernas (Centern och Liberalerna) förslag till statsbudget för 2021 ökar man utgifterna med totalt 105 miljarder kronor för nya satsningar. Det finns dock ett stort underskott mellan budgeterade inkomster och utgifter. I denna redovisning av regeringens budgetförslag tittar vi också på hur de samlade skatteintäkterna fördelas på olika skatteslag samt hur de fördelas till olika samhällssektorer. Vi går också igenom väsentliga delar av regeringens reformsatsningar.

Investordagene den 12-15 oktober 2020 blir gratis i år

Vill du veta vad Norges främsta investerare tänker om sina investeringar? Det prestigefyllda norska evenemanget Investordagen för aktieinvesterare flyttar över till webben och blir fyra dagar långt. Den vanliga investerardagen i centrala Oslo brukar kosta flera tusen kronor – i år blir den nätbaserad och helt gratis även för svenskar.

Minskad privat konsumtion – snabb utveckling oroar finansbranschen

Nya data som publicerades den 10 juni visar att den privata konsumtionen i april sjönk med cirka 10 procent gentemot april förra året. Den privata konsumtionen är en vanlig värdemätare på tillståndet för ett lands ekonomi. Hela det ekonomiska systemet bygger på att vi har en successivt ökande konsumtion, det vi brukar kal­la för tillväxt. Att konsumtionen nu sjunker kraftigt, mycket snabbare och mycket mer än under finanskrisen 2009, skapar oro i landets finanskretsar.

Varierande indikationer om ekonomins utveckling manar till eftertanke

Den kraftiga ekonomiska nedgången på börserna världen över i spåren av coronapandemin har återhämtat sig förvånansvärt snabbt. Stockholmsbörsens index OMX PI var den 23 mars i år nere på bottenrekordet minus 33 procent från 1 januari. Den 2 juni låg den indexförändringen i år på bara minus 2,6 procent. Förändringen är dramatisk, men samtidigt ytterst osäker och ”guppig”. Många väntar sig dock en stor efterfrågenedgång, vilket kan leda till nya nedgångar.

Sena åtgärder och långa handläggningstider bidrar till fler konkurser

Av regeringens åtgärder som syftar till att stödja företag är det så kal­la­de omställningsstödet en viktig, men sen, ingrediens. Stödet, som är skatte­pliktigt, föreslås omfatta ersättning för diverse fasta kostnader upp till ett värde av 75 procent av ”coronarelaterad” omsättningsminskning, om den uppgår till minst 30 procent. Förslaget beräknas inte träda i kraft förrän den 1 juli. Samtidigt ökar företagens problem. Varsel, uppsägningar och konkurser blir fler för varje dag som går.

Bidragsbrott mot coronastöd ska utredas, men övriga bidragsbrott lämnas utanför

Bidragsbrott är ett känt gissel för välfärdssystemen. De nya stödsystem som etablerats med anledning av Covid-19-pandemins härjningar i Sverige är inget undantag. När möjligheten finns tar oseriösa personer chansen att sko sig på ett otillbörligt sätt. Regeringen har därför tillsatt en utredning som skall kartlägga risken för sådan brottslighet och åtgärder mot den. Det är bra, men samtidigt anmärkningsvärt att man inte tar sig an motsvarande brottslighet mot all annan välfärdsbrottslighet.

Bankernas vidlyftiga utlåning kan sätta igång finanskrisen

Rädslan för en bankkris blir allt tydligare genom de åtgärder som vidtas, både nationellt och internationellt. Många varnar för en ny finanskris och en snabb recession till följd av de effekter som coronapandemin orsakar. I Sverige har huvuddelen av de resurser som satsats i krisbekämpningen använts för att ge banker och finansiella företag stöd för att kunna fortsätta låna ut pengar. EU minskar kraven på bankernas kapitalbuffertar och bidrar till ökade risker.

Oljepriset kollapsar till negativa nivåer – säljare tvingas betala köpare för att bli av med oljan

Oljepriset föll med hela 220 procent till minus 37 dollar per fat den 21 april. ”Vi befinner oss i en deflation som kommer att sakna motstycke under resten av våra liv”, skriver New York Times. Det är första gången någonsin som oljan handlas till negativa pris. Priset steg till strax över noll efter några timmar, men priskraschen spås ge följdverkningar för hela världsekonomin.

Olle Felten: ”Har politikerna något vett i huvudet bör de inse värdet av självförsörjning nu”

Olle Felten är före detta riksdagsledamot för Sverigedemokraterna (2014-2018) och satt som ledamot i Riksbanksfullmäktige och Skatteutskottet. Felten är oroad över de ekonomiska följderna av coronakrisen och säger att politikerna nu måste inse att det finns stora svagheter i ett system där man som land är allt för beroende av matimport för att klara försörjningen av sin egen befolkning.

500 miljarder kronor till bankerna för att hjälpa coronadrabbade företag

Riksbanken offentliggjorde den 13 mars ett beslut om att tillhandahålla 500 miljarder kronor i lån till bankerna med nollränta. Syftet är att möjliggöra lån till livskraftiga företag som får problem grundade på coronavirusets härjningar. Bankerna måste dock kräva en säkerhet för lånen. Bankerna får en möjlighet att låna ut men det finns en risk att pengarna inte kommer till de som behöver dem bäst, eftersom lånebehovet beror på sämre lönsamhet.

SAS rasar på börsen

Aktiespararnas Gunnar Ek varnar och tipsar om bra sparande när bankräntan är noll

”Den jävla Vd:n”, sade Gunnar Ek om en tidigare Vd i Sandvik. God företagskultur är avgörande för värdeökning, inget hjälper om internkulturen är usel. Eks mötesturnéer drar åhörare, mötet i Kungälv 30 januari hade ett hundratal intresserade mött upp. Han varnade för Ericsson som i många år missat sina försäljningsmål trots högklassiga produkter.