Kategori: Ekonomi

Regeringen intensifierar den ekonomiska kampen mot brottsligheten

Regeringen intensifierar den ekonomiska kampen mot brottsligheten

🟠 EKONOMI Det blir alltmer tydligt att brottssyndikaten i Sverige på olika sätt arbetar med aktiviteter som dränerar våra välfärdssystem. I Tidöavtalet aviserade regeringspartierna och Sverigedemokraterna att man skulle ta ett rejält tag mot den organiserade brottslighetens ekonomiska aktiviteter. En viktig del av detta är att riva hinder mot informationsdelning mellan myndigheter, som idag möjliggör bedrägerier och fusk. Flera lagar hindrar myndigheter att agera mot kriminellt utnyttjande av välfärdssystemen och bidrar till enorma onödiga samhällskostnader.

Konjunkturen osäker – olika signaler från olika delar av marknaden

Konjunkturen osäker – olika signaler från olika delar av marknaden

🟠 EKONOMI Den skakiga konjunkturen, ränteläget och den geopolitiska oron gör att den ekonomiska utvecklingen uppfattas som osäker. Olika tendenser och förhoppningar lyfts fram i olika rapporter, men hushållen kämpar för att klara sin vardagsekonomi. Den höga arbetslösheten, främst bland utrikes födda, är ett återkommande orosmoln. Riksbankens senaste företagsundersökning sammanfattar situationen ganska väl, med följande framsidesrubrik: ”Det syns inga gröna skott än”.

Regionernas problem blir huvudtema för vårändringsbudgeten

Regionernas problem blir huvudtema för vårändringsbudgeten

🟠 EKONOMI Vid en pressträff den 4 mars presenterade partiledarna för de fyra Tidöpartierna en storsatsning på att stötta regionerna. Det var huvudpunkten inför vårändringsbudgeten, som presenteras i sin helhet senare i vår. Sex miljarder kronor i nya tillskott till vården kommer som ett svar på den senaste tidens larmrapporter om omfattande varsel och diskussioner om uppsägningar i flera regioner. Pekpinnar om att fokusera på kärnverksamheten och att effektivisera verksamheterna fanns också med.

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

🟠 EKONOMI När 2023 nu summerats i bankernas bokslutskommunikéer inför årsredovisningarna, kan man konstatera att året blev en formidabel vinstkaskad – trots Sveriges allt mer trasiga ekonomi. De flesta stora affärsbankerna, med externa ägare, planerar att dela ut 40-60 procent av vinsten till aktieägarna. Att ägarna får utdelning när företagen går med vinst är inget problem, det är aktiebolagens uppgift att tjäna pengar till sina ägare. Problemet med storbankernas vinstutdelning ligger på ett annat plan, eftersom ägarnas risk har minimerats med hjälp av statens garantier. Men det finns banker som fungerar helt annorlunda.

Finansinspektionen satsar på konsumentskydd efter en utredning om finansiellt välbefinnande

Finansinspektionen satsar på konsumentskydd efter en utredning om finansiellt välbefinnande

🟠 EKONOMI Med en tuff privatekonomisk period som grund har Finansinspektionen etablerat en mer genomtänkt strategi för att kunna ge privatekonomiskt stöd. En enkät om hur det står till med det ”finansiella välbefinnandet” i Sverige och en ny funktion som konsumentskyddsekonom, skall bidra till ett tydligare fokus på privatekonomiska effekter av finansmarknadens aktiviteter. Enkäten visar, föga förvånande, att ”svenskar överlag har ett högt finansiellt välbefinnande”, men samtidigt att många har påtagliga problem med sin privatekonomi

Batteritillverkaren Northvolt lånar ytterligare 50 miljarder – delvis med statliga garantier

Batteritillverkaren Northvolt lånar ytterligare 50 miljarder – delvis med statliga garantier

🟠 EKONOMI Batteritillverkaren Northvolt startades av entreprenören Peter Carlsson 2016 och har redan ett forskningscenter, en återvinningsfabrik och en batterifabrik i produktion, om än inte i full skala. Ytterligare minst fem nya fabriker är under projektering eller på planeringsstadiet. För att finansiera den snabba expansionen och utvecklingen av ny batteriteknik har enorma summor lånats upp och insatserna växer snabbt. Sedan i december 2023 har inlåningen dubblerats från cirka 75 miljarder till 150 miljarder kronor – och det är skattebetalarna som riskerar att ta en del av smällen ifall den nya tekniken inte håller.

Överskuldsättning – den nya folksjukdomen

Överskuldsättning – den nya folksjukdomen

🟠 EKONOMI Allt skarpare varningar torgförs från olika håll om de risker som hushållens överskuldsättning innebär. I juli 2023 avlämnade Överskuldsättningsutredningen sitt betänkande, SOU 2023:38, till regeringen med flera skarpa förslag om åtgärder för att hejda den allvarliga utvecklingen. I slutet av december efterfrågade Finansinspektionens och Konsumentverkets generaldirektörer, Daniel Barr och Cecilia Tisell, verktyg för att kunna hantera problemet, i en gemensam debattartikel i Aftonbladet. Frågan är dock inte ny. Redan 2013 föreslog en utredning skarpare lagstiftning för att hindra aggressiv utlåning och riksdagen hanterar varje år motioner i ärendet. Lagstiftningen skärptes också 2018, men problemen fortsätter ändå att växa.

Ekonomiska styrmedel för byte till elbilar missgynnar lågavlönade

Ekonomiska styrmedel för byte till elbilar missgynnar lågavlönade

🟠 EKONOMI Att effekten av snabba och stora prisökningar på andra bränslen än el och biodrivmedel i första hand drabbar låg- och medelinkomsttagare, har nu bekräftats i en analysrapport från VTI. Den huvudsakliga effekten av höga drivmedelsskatter och elbilsbonusar är att de med lägst inkomst missgynnas. Allra mest missgynnas lågavlönade på landsbygden, som har minst möjligheter att använda kollektiva transportmedel.

Handeln med varor och tjänster med omvärlden är viktig för hur Sveriges välstånd utvecklas. EU är ett särskilt viktigt handelsområde för Sverige och då främst våra nordiska grannländer, inklusive Norge som inte är med i EU, och de nordliga länderna på den europeiska kontinenten. Det intressanta är att både varu- och tjänstehandeln med övriga EU-länder går med underskott, även om underskottet i handelsbalansen (det vill säga varuhandeln) har minskat något de senaste åren. Även tjänstehandelns underskott gentemot EU-länderna minskar under kvartal 3 i förhållande till samma period 2022. Data: SCB och Kommerskollegium, grafik: Nya Tider

Handeln med EU-länderna går med fortsatt kraftigt underskott

🟠 EKONOMI EU-området är den enskilt viktigaste marknaden för svenska företags handel med omvärlden. 52 procent av den svenska exporten går till andra EU-länder och 68 procent av importen kommer från samma område. En av orsakerna till att underskottet är så stort i handeln med EU-länder är att varor som importerats till ett annat EU-land och sedan säljs vidare till Sverige räknas i Sverige som import från EU. En annan viktig faktor är den svaga svenska kronan. Samtidigt kan vi konstatera att Sverige inte gynnats av EU:s inre marknad lika mycket som andra länder.

Page 1 of 19 1 2 19

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.