Ekonomi

I en ny rapport från oberoende forskning visas hur införandet av euron har bidragit till en sämre välståndsutveckling i huvuddelen av de åtta undersökta länderna. Bara Tyskland och Nederländerna har en påtagligt positiv effekt av euron. Italien har dragit den största nitlotten, med en BNP-förlust på mer än 4 300 miljarder euro sedan landet införde euro som valuta, 1999.

Som väntat beslutade Riksbanken att höja styrräntan med 0,25 procent vid det penningpolitiska mötet den 19 december. Effekterna av det visar sig i viss mån redan, trots att höjningen träder ikraft först den 9 januari 2019.

Den senaste tiden har EU-kommissionen och EU:s finansministrar hotat Italien med höga böter, för att man budgeterar för ett fortsatt budgetunderskott. Av retoriken att döma skulle man kunna tro att det bara är Italien som är illa ute. När man tittar i EU:s egna rapporter kan man konstatera att inte mindre än 14 EU-länder, alltså hälften, bröt mot budgetreglerna. Euroländerna hade i genomsnitt större statsskulder än de EU-länder som står utanför euro-samarbetet.

Ännu ligger Tyskland bland de länder som har högst andel kontantbetalningar, men en förändring sker raskt. Norbert Häring på tyska Handelsblatt varnar dock för att det är USA som styr och deras plan är att dominera världens penningomsats.

Svensk handel bygger vår välfärd. Men hur står det egentligen till med våra affärer gentemot omvärlden? Och hur har det gått med den så upphaussade idén om att EU skulle göra oss rika och stärka välfärden? Det visar sig att den fria rörligheten gjort att Sveriges handel hamnat i en djup kris. Från en starkt positiv handelsbalans dras Sverige nu med underskott.

Övergångsregeringen lämnade den 15 november sitt förslag till statsbudget till Riksdagen. Enligt finansminister Magdalena Andersson saknar den partipolitisk inriktning, men eftersom den bygger på 2018 års budget är det bara en fortsättning på den förra regeringens politik. Regeringen säger visserligen att den justerats efter kontakt med alla utom SD, men det återstår att se om den verkligen har stöd i Riksdagen.

Utländska investerare köper upp svenska hyresfastigheter med säkra intäkter eftersom kommunen måste se till att invandrare och andra får bostäder. Men uppköpen sker även i övriga segment.

För Mälartågs räkning har vagnbolaget Transitio köpt 33 stycken 4-vagnars dubbeldäckade elektriska motorvagnståg av typen DOSTO från schweiziska Stadler. Även Upplands lokaltrafik kommer att skaffa åtta stycken DOSTO. Nu har det första fordonet visats för allmänheten i Stockholm.

Ny nationell plan lyfter upp sträckan Göteborg – Borås och Göteborgs Hamn lovas höjd kapacitet. IKEA och Volvo drar en lättnadens suck när Sydostlänken äntligen byggs. Detta är bara några av de projekt som regeringen har avsatt totalt 700 miljarder kronor för i den nationella planen för infrastruktur de kommande elva åren.

Utländska riskkapitalbolag köper upp slitna svenska miljonprogramområden, trots låg avkastning och stora renoveringsbehov. På längre sikt är dock vinsten bärgad, då svenska kommuner även fortsättningsvis kommer att tvingas bekosta boende åt asylinvandrare. Eftersom svenska skattebetalare kommer få stå för kalaset kommer det i framtiden bli betydligt mindre pengar till sociala utgifter såsom pension. Därför kan det vara läge att börja fundera över det egna pensionssparandet.

Amorteringskravet infördes så sent som i mars i år, men redan kräver Finansinspektionen och flera borgerliga politiker att den nya lagen rivs upp eftersom de menar att svenskar måste kunna fortsätta låna pengar utan några möjligheter att betala tillbaka, ens under sin livstid.

SAS kommer i vinter för första gången att ha 200 linjer i drift. Under 2018 kommer arton nya linjer att öppnas, bland annat mellan Göteborg och Berlin. Även Easyjet dyker upp på sträckan Göteborg – Berlin, redan i början av augusti.

Flera röster inom bank och finans förutspår samstämmigt en lågkonjunktur som väntas slå till någon gång efter riksdagsvalet i september. Den dåliga ekonomin kommer blotta andra strukturella problem, menar experter och nämner bland annat ”nyanländas” val att leva på bidrag.

Den nederländska tidningen De Telegraaf rapporterar att Europaparlamentets kostnader ökat med 300 miljoner euro sedan 2011. För 2018 ligger budgeten på hisnande 1,95 miljarder euro, motsvarande 19 miljarder kronor.

2017 summeras som ett mycket bra år för Sjätte AP-fonden. Värdeutvecklingen har varit god tvärs över hela innehavsportföljen och investeringstakten har varit fortsatt hög. Årets avkastning uppgick till 12,3 procent.

Personbilsförsäljningen stiger åter i Ryssland, och den tyska biltillverkaren BMW konkretiserar sina planer för en ny produktionsanläggning i Ryssland.

Landstingen i Sverige sänder årligen åtskilliga räkningar till inkasso, eftersom patienter saknar förmåga att betala sina vårdavgifter. En liten grupp av ”evighetsgäldenärer”, sticker ut. Dessa har ofta skulder på uppemot en halv miljon, och det rör sig om personer helt utan tillgångar som knappast kan betala av sina skulder överhuvudtaget.

Warren Buffet är övertygad om att kryptovalutornas historia kommer att sluta med tårar. När den 87-årige miljardären och investerarikonen framträdde under en konferens fick han berätta inte bara om vilka som kommer att efterträda honom i imperiet Berkshire-Hathaway, utan också svara på frågor beträffande sin syn på kryptovalutor.

Den starkt kritiserade kryptovalutan Bitcoin har fördömts av allt fler som ogillar den. Nyligen har Egyptens översteimam utfärdat en Fatwa. Även Israel och Sydkorea börjar se över möjligheterna till reglering eller förbud mot Bitcoin, samtidigt som miljöforskare varnar för den enorma mängden elektricitet som utvinningen av kryptovalutor slukar. Dessutom överges Bitcoin av den kriminella näringen till förmån för Monero.

För två veckor sedan sjönk priset på Bitcoin. På bara 9,5 timmar förlorade kryptovalutan mer än 10 procent av värdet, och föll slutligen 17 procent på 48 timmar.