Skip to Content

Ekonomi

Vart tar ekonomin vägen 2020?

Företagen ser fortsatt dystert på utvecklingen i sina respektive branscher, vilket även bekräftas av en ökande arbetslöshet – i dag den femte högsta i EU. Vi kan därför räkna med skattehöjningar under 2020, något som 61 kommuner redan aviserat. Det växande skuldberget är fortsatt ett orosmoln, vilket kan bromsa ekonomin nu när bankerna håller på att höja sina utlåningsräntor. Finansmarknaden är smått euforisk efter storvinster förra året, men även här spås en nedgång under 2020.

Konjunkturinstitutet: Konjunkturbarometern fortsätter att peka neråt

Konjunkturinstitutets månatliga uppföljning av det svenska konjunkturläget har varit en dyster läsning under det senaste halvåret. Indikationerna har pekat neråt sedan i våras, med risk för en krympande ekonomi. Den så kallade konfidensindikatorn ger en uppfattning om hur olika aktörer ser på framtiden. Värdet ligger under 100 i novembermätningen, vilket ses som ett tecken på en fortsatt försämring av konjunkturen.

Konjunkturinstitutet: Regeringens miljöekonomiska politik håller inte

I en rapport som släpptes den 11 december i år visar Konjunkturinstitutet att regeringen inte når sina miljöekonomiska mål. Flera centrala så kallade miljöåtgärder får svidande kritik från Konjunkturinstitutet. Det gäller såväl flygskatten som tvångsinblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel och bonus/malus-systemet för beskattning av nya bilar.

Riksbanken fattade idag beslut om att överge den skakiga negativa räntepolitiken

Vid en presskonferens idag meddelade Riksbankens chef, Stefan Ingves, att direktionen beslutat att höja räntan med 0,25 procent till 0,0 procent. Beslutet, som träder i kraft den 8 januari 2020, var väntat, efter en lång period med aviseringar om att minsuräntan skulle komma att överges i slutet av 2019. Beslutet var dock inte enhälligt.

Svenskt Näringsliv varnar för brist på investeringskapital i tillverkningsindustrin

Svenskt Näringsliv släppte den 11 november en rapport om tillgången på riskvilligt kapital för tillverkningsindustrin. Där pekar man på stora och växande problem för industrin att låna pengar till annat än fastigheter och menar att det innebär en stor risk för den framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige. Bankerna har helt enkelt inte det egna kapital som krävs för att man skall kunna låna ut pengar om det inte finns en fastighet som säkerhet, enligt rapporten.

Dystra utsikter för Sveriges ekonomi

Kronan fortsätter tappa i värde, inflationen sjunker, arbetslösheten stiger och oron ökar i den svenska ekonomin som helhet. Konjunkturinstitutets senaste rapport den 9 oktober är inget undantag från den senaste tidens allt mer deprimerade ekonomiska prognoser. Även det så kallade inköpschefsindexet ger en bild av industrins vikande tro på framtiden.

Vad händer med räntan?

Sveriges räntepolitik, tillsammans med tre andra länder, fortsätter att sticka ut genom att hålla kvar vid en negativ styrränta. Riksbankens prognos för en räntehöjning i december i år eller januari nästa år ligger fast, men bankernas chefsekonomer trummar för att det inte skall ske. Konjunkturen ser också ut att vika neråt snabbare än förväntat. Sämre tider och recession lurar i vassen och gör ränteprognosen osäker.

Minusränta på sparkontot – så skjuter bankerna sig själva i foten

Tidigare har endast banker haft negativ ränta från Riksbanken, men nu flaggar Nordeas storägare Sampo, med dess vd Kari Stadigh i spetsen, för att det kan vara dags att införa minusränta även för privatsparare. Mads Palsvig, före detta investmentbankman, tror att detta kan vara ett sätt att undgå en ekonomisk krasch för bankerna, men det blir dyrköpt.

FN:s fraktsubventioner skapar problem för världshandeln

En viktig faktor för Kinas enorma expansion av sin e-handel till väst har varit att FN:s postunion, UPU, subventionerat Kinas fraktkostnader. Det har gått så långt att ett företag i Kina som skall leverera en produkt till en kund i Sverige eller USA, har lägre fraktkostnader än vad ett företag i respektive land skulle ha för att leverera till samma kund i sitt eget land. Systemet skapar allvarliga problem och USA har beslutat sig för att lämna UPU den 19 oktober i år.

Försökte betala kontant på restaurangen – brottades ner av ordningsvakter och fördes ut i handfängsel

Ingemar Ramell, 52, ville betala sin nota på O’Learys vid Göteborgs central med kontanter. Personalen vägrade ta emot pengarna med hänvisning till att restaurangen är kontantlös, något han inte upplysts om i förväg. Istället tillkal­la­des ordningsvakter som brottade ned Ingemar och satte handfängsel på honom – samtidigt som pengarna låg på bordet.

Skatteverket riktar momsvapnet mot privata vårdgivare – sjukvården krisar

Den 1 juli i år ökade privata vårdgivares kostnader för inhyrd personal i ett slag med 25 procent. Ökningen beror på att bemanningstjänster i sjukvården inte längre är undantagna från mervärdesskatt, som de varit tidigare. Offentlig sjukvård kompenseras för den ökade kostnaden, men privata vårdgivare får inte samma ersättning. Det kommer därmed att bli påtagligt svårare att driva privat vårdverksamhet i Sverige. Samtidigt påvisar en OECD-rapport dystra siffror för svensk sjukvård i stort.

Foto: Pixabay

Förslag: Värnskatten avskaffas den 1 januari 2020

Regeringen har idag offentliggjort en promemoria som innehåller ett förslag till att avskaffa den så kallade ”värnskatten”. Förslaget till att avskaffa värnskatten är en del av det så kallade januariavtalet mellan regeringspartierna, Centern och Liberalerna. Tidpunkten som föreslås är den 1 januari 2020.

Kan pensionerna ta slut?

Pensionssystemet debatteras med jämna mellanrum, och det finns verkligen anledning till att göra det. De flesta medborgarna tycks tro att deras intjänade pensionsrätter är säkrade med någon form av fondering, att de pengar som betalas in via arbetsgivaravgifterna läggs på hög. Det är tyvärr inte en korrekt beskrivning av verkligheten. Huvuddelen av dessa pengar går istället direkt till utbetalningar till dagens pensionärer. Samtidigt skapas en skuld i pensionssystemet till de som arbetar, som växer år efter år.

Euron sänkte den ekonomiska utvecklingen i euroområdet

I en ny rapport från oberoende forskning visas hur införandet av euron har bidragit till en sämre välståndsutveckling i huvuddelen av de åtta undersökta länderna. Bara Tyskland och Nederländerna har en påtagligt positiv effekt av euron. Italien har dragit den största nitlotten, med en BNP-förlust på mer än 4 300 miljarder euro sedan landet införde euro som valuta, 1999.

Bankerna slår mynt av Riksbankens räntehöjning

Som väntat beslutade Riksbanken att höja styrräntan med 0,25 procent vid det penningpolitiska mötet den 19 december. Effekterna av det visar sig i viss mån redan, trots att höjningen träder ikraft först den 9 januari 2019.

EU-kommissionen kritiserar Italien, men hälften av medlemsländerna klarar inte kraven

Den senaste tiden har EU-kommissionen och EU:s finansministrar hotat Italien med höga böter, för att man budgeterar för ett fortsatt budgetunderskott. Av retoriken att döma skulle man kunna tro att det bara är Italien som är illa ute. När man tittar i EU:s egna rapporter kan man konstatera att inte mindre än 14 EU-länder, alltså hälften, bröt mot budgetreglerna. Euroländerna hade i genomsnitt större statsskulder än de EU-länder som står utanför euro-samarbetet.

”Endast amerikaner tjänar på det kontantlösa samhället”

Ännu ligger Tyskland bland de länder som har högst andel kontantbetalningar, men en förändring sker raskt. Norbert Häring på tyska Handelsblatt varnar dock för att det är USA som styr och deras plan är att dominera världens penningomsats.

Sveriges handel med EU-länderna går med förlust

Svensk handel bygger vår välfärd. Men hur står det egentligen till med våra affärer gentemot omvärlden? Och hur har det gått med den så upphaussade idén om att EU skulle göra oss rika och stärka välfärden? Det visar sig att den fria rörligheten gjort att Sveriges handel hamnat i en djup kris. Från en starkt positiv handelsbalans dras Sverige nu med underskott.

Statens budget för 2019 – fortsatt socialdemokratisk politik

Övergångsregeringen lämnade den 15 november sitt förslag till statsbudget till Riksdagen. Enligt finansminister Magdalena Andersson saknar den partipolitisk inriktning, men eftersom den bygger på 2018 års budget är det bara en fortsättning på den förra regeringens politik. Regeringen säger visserligen att den justerats efter kontakt med alla utom SD, men det återstår att se om den verkligen har stöd i Riksdagen.

Norrmän köper fastigheter i Sverige

Utländska investerare köper upp svenska hyresfastigheter med säkra intäkter eftersom kommunen måste se till att invandrare och andra får bostäder. Men uppköpen sker även i övriga segment.