Den typ av massinvandring som gäller för Sverige producerar fattigdom.
Karl-Olov Arnstberg
Kategori: Ekonomi
World Economic Forum pekar ut sin strategi för världens ekonomiska utveckling
🟠 EKONOMI. Den privata stiftelsen World Economic Forum (WEF) samlar stora delar av världens ledande aktörer vid sina årliga konferenser i Davos i Schweiz. Så också när årets konferens avhölls den 16-20 januari. Här umgås politiska makthavare med finansen och ägare till stora globala företag. De stora ekonomiskt inriktade organisationerna är också med, på högsta nivå, till exempel WTO, IMF, EU med flera. När WEF drar ihop till sin Davoskonferens en gång om året är det den globala ekonomin som står på agendan och de stora företagens ekonomiska intressen som är i fokus. Mötet i Davos 2023 går också till historien som den tidpunkt då en tysk ekonomiminister officiellt medgav att han vill att EU omvandlas till en federal EU-stat.
Kapitalfrigöringskredit – ett sätt att äta upp sitt kapital
🟠 EKONOMI. En allt mer aggressiv marknadsföring av möjligheten att belåna sitt hem, trummas ut i media. Tjänsterna marknadsförs bland annat under beteckningarna ”hypotekspension”, ”seniorlån” och ”kapitalfrigöringskrediter”. Retoriken i marknadsföringen ger sken av att ”hjälpa”, när det istället går ut på att sälja extremt dyra krediter. Resultatet av att belåna sin bostad på detta sätt är att återstående restvärde äts upp mycket snabbt av dyra räntor som adderas till skulden genom en ränta-på-ränta-effekt.
Sverige leder ministerrådet första halvåret 2023 – Vad vill Sverige med EU?
🟠 EKONOMI. I ministerrådet möts EU-ländernas regeringar i olika ministerkonstellationer för att fatta avgörande beslut för hela EU. Ministerrådet utgör, tillsammans med kommissionen och parlamentet, EU:s tredelade beslutsorganisation. Ministerrådet byter ordförandeland varje halvår och Sverige är nu, för tredje gången, ordförande för ministerrådets olika konstellationer i en lång rad möten och beslutsorgan. Nya Tider har granskat vad den nuvarande regeringen har för prioriteringar under sitt ordförandeskap. Statsministerns viktigaste budskap så här långt är att han eftersträvar ”europeiska lösningar”.
Sverige inför 2023 – vart är vi på väg?
🟠 EKONOMI I år är de flesta spända på vad det nya året skall erbjuda i form av ekonomiska förutsättningar. Vart tar räntorna, konjunkturen och inflationen vägen? För att inte tala om elpriserna! Kommer regeringen att hitta någon form av lösning på de utlovade bidragen till privatpersoner och företag? Kommer man att ta ställning för Sverige i förhållande till EU:s krav på ökad makt? Frågorna är många och flera aktörer tror sig ha kristallkulan med stort K. Den vanligaste spådomen verkar dock vara: ”Det blir sämre innan det blir bättre”.
Riksbankens styrränta tillbaka på en mer ”normal” nivå – då slår räntefällan igen
🟠 EKONOMI. Under de senaste tio årens lågräntestrategi har Riksbanken varnat för att den snabbt stigande skuldbördan bland hushåll och fastighetsbolag riskerar att skapa en allvarlig skuldfälla som kan trigga igång en djup lågkonjunktur. Med den senaste höjningen av styrräntan, från 1,75 till 2,5 procent, har vi nått den punkt där problemen börjar realiseras. Flera proffstyckare har kritiserat Riksbanken för att höja för mycket och för snabbt, men också för att inte agera på tvärs mot sitt uppdrag.
Elprisstödet dröjer till februari – i bästa fall
🟠 EKONOMI. Energi- och näringsminister Ebba Busch presenterade förutsättningarna för utbetalningen av det aviserade elprisstödet vid en pressträff den 30 november. Efter en beskrivning av den mycket problematiska situationen på den svenska elmarknaden, efter åtta år med starkt inflytande från Miljöpartiet, konstaterade hon att det aviserade stödet kommer att betalas ut under februari 2023, såvida inget oförutsett inträffar. Åtgärder för att stärka svensk elproduktion presenterades också, men elprisproblematikens koppling till EU berördes inte.
Kryptovalutorna rasar globalt – kryptobörsen FTX i konkurs
🟠 EKONOMI. Priset på spekulationsobjekt i form av så kallade kryptovalutor har återigen rasat långt ner i källarvalven. På ett år har priset på Bitcoin, den mest kända av kryptovalutorna, fallit med hela 72 procent. Utvecklingen är snarlik för de flesta av konkurrenterna till Bitcoin. Hela kryptomarknaden skakades dessutom av en spektakulär konkurs i kryptobörsen FTX i mitten av november. Utvecklingen visar att det inte finns någon rimlig substans i de energislukande kryptovalutorna. I själva verket är det inte mycket mer än luft i kryptobubblan.
Svensk ekonomi går mot en bister vinter – kalla budskap från finansministern
🟠 EKONOMI. ”Den svenska ekonomin går mot en bister vinter”. Det var finansminister Elisabeth Svantessons huvudbudskap vid en pressträff den 31 oktober , då hon presenterade regeringens förutsättningar för den kommande budgetpropositionen. Inflationen ökar kraftigt och flera andra makroekonomiska indikatorer pekar i fel riktning, enligt Svantesson. ”Den höga inflationen är dålig för både ekonomin som helhet, för privatpersoner och för företagen”, sade hon. Budgeten presenteras den 8 november, men redan nu pekades ett återställt och förstärkt reseavdrag samt minskat bistånd ut som konkreta åtgärder.
Fastighetsmarknaden i gungning – dyra lån och stoppade investeringar ger minskat bostadsbyggande
🟠 EKONOMI. Kommersiella fastigheter har, som Finansinspektionen och Riksbanken länge varnat för, utvecklats till en problembransch. Orsaken är extrema värderingar, hög belåningsgrad och alltför höga förväntningar på avkastning. Flera stora fastighetsbolag har den senaste tiden gått ut med vinstvarningar och aktiekurserna har fallit 70 procent eller mer under de tre första kvartalen i år. Det skapar en situation på kreditmarknaden som också leder till färre bostäder.
Bankerna kräver pausat amorteringskrav – politikerna orkar inte stå emot
🟠 EKONOMI. Bankernas iver att pausa amorteringskravet ser ut att slå rot hos Moderaterna och den nyblivna finansministern Elisabeth Svantesson (M). Efter en massiv påverkan på politikerna gick Moderaterna den 6 oktober ut med beskedet att man avsåg att pausa det amorteringskrav som Finansinspektionen infört. Amorteringsfrihet är en kassako för bankerna, som kan ta ut högre ränta utan amorteringar och dessutom tjäna pengar i evighet eftersom lånet aldrig återbetalas. Internationellt är dock den svenska amorteringskulturen unik och den uppfattas som extrem.
Nyhetsdygnet
Senaste numret
Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!
Nya Tiders nyhetsbrev!
