Kategori: Ekonomi
Den svenska skogens ekonomiska betydelse utarmas av EU-lagar
🟠 EKONOMI. EU:s skogspolitik är en del av den så kallade ”Gröna given” som EU antagit för att uppfylla FN:s program ”Agenda 2030”. Den Gröna given går ut på att ”EU skall bli den första klimatneutrala kontinenten senast 2050”. Det handlar om att stora arealer skog inte ska få brukas och jordbruksmark som ska bli skog för att agera ”kolsänka”. Målen i skogspolitiken kritiseras för att inte respektera nationella skillnader och att bruka våld mot den nationella bestämmanderätt som medlemsländerna garanteras enligt EU-fördraget. För svensk del riskerar EU:s skogspolitik att bli en ekonomisk katastrof.
Svensk ekonomi på väg utför – konsumtionen fortsätter att minska
🟠 EKONOMI. Många oroar sig över att svensk ekonomi skall tryckas ner av en djup och långvarig lågkonjunktur. Hur det egentligen blir vet ingen med säkerhet. EU-kommissionens prognos för medlemsländernas BNP-utveckling 2023 pekar ut Sverige som sämsta medlemsland, det enda med sjunkande BNP. Även OECD förutspådde sjunkande BNP i Sverige 2023, redan i november 2022. Flera rapporter pekar på lägre privat konsumtion i Sverige. Redan i december sjönk hushållens konsumtion med 1,8 procent jämfört med 2021, enligt SCB.
Elpriskrisen: EU:s inre elmarknad håller inte måttet – ”samråd” om ändringar ett slag i luften
🟠 EKONOMI. Elmarknaderna i EU styrs av elmarknadsdirektivet, en tvingande EU-lag som gavs sin nuvarande form 2019. Direktivets regelverk spelar en avgörande roll för utvecklingen av den elpriskris som råder i hela EU och inte minst i Sverige. Elen blir orimligt dyr och elproducenterna skär guld med täljkniv, trots att syftet med direktivet uppges vara det motsatta. Den 13 februari avslutades ett ilsnabbt samråd, som EU-kommissionen genomfört om ett antal ändringsförslag. Intrycket av EU:s förslag är att man vill göra mer av samma sak som skapat problemen, i stället för att gå till botten med de faktorer som orsakat elpriskrisen.
Den svenska skogen hotas – nu kräver skogsägarna nationellt självbestämmande
🟠 EKONOMI. Det svenska skogsbruket är hotat av en pågående omstrukturering av EU:s skogspolitik. Skogsnäringen, med sina 320 000 skogsägare, oroas över de förslag och beslut som gör att skogsnäringen trycks tillbaka av EU. Särskilt allvarligt blir det när nationella politiker inte orkar hålla emot när EU klampar in på områden som unionen inte skall syssla med. Skogsnäringens aktörer har därför utarbetat ett skogspolitiskt program där man pekar på familjeskogsbrukens viktiga roll och de förutsättningar som krävs för att upprätthålla en livskraftig svensk skogsnäring.
World Economic Forum pekar ut sin strategi för världens ekonomiska utveckling
🟠 EKONOMI. Den privata stiftelsen World Economic Forum (WEF) samlar stora delar av världens ledande aktörer vid sina årliga konferenser i Davos i Schweiz. Så också när årets konferens avhölls den 16-20 januari. Här umgås politiska makthavare med finansen och ägare till stora globala företag. De stora ekonomiskt inriktade organisationerna är också med, på högsta nivå, till exempel WTO, IMF, EU med flera. När WEF drar ihop till sin Davoskonferens en gång om året är det den globala ekonomin som står på agendan och de stora företagens ekonomiska intressen som är i fokus. Mötet i Davos 2023 går också till historien som den tidpunkt då en tysk ekonomiminister officiellt medgav att han vill att EU omvandlas till en federal EU-stat.
Kapitalfrigöringskredit – ett sätt att äta upp sitt kapital
🟠 EKONOMI. En allt mer aggressiv marknadsföring av möjligheten att belåna sitt hem, trummas ut i media. Tjänsterna marknadsförs bland annat under beteckningarna ”hypotekspension”, ”seniorlån” och ”kapitalfrigöringskrediter”. Retoriken i marknadsföringen ger sken av att ”hjälpa”, när det istället går ut på att sälja extremt dyra krediter. Resultatet av att belåna sin bostad på detta sätt är att återstående restvärde äts upp mycket snabbt av dyra räntor som adderas till skulden genom en ränta-på-ränta-effekt.
Sverige leder ministerrådet första halvåret 2023 – Vad vill Sverige med EU?
🟠 EKONOMI. I ministerrådet möts EU-ländernas regeringar i olika ministerkonstellationer för att fatta avgörande beslut för hela EU. Ministerrådet utgör, tillsammans med kommissionen och parlamentet, EU:s tredelade beslutsorganisation. Ministerrådet byter ordförandeland varje halvår och Sverige är nu, för tredje gången, ordförande för ministerrådets olika konstellationer i en lång rad möten och beslutsorgan. Nya Tider har granskat vad den nuvarande regeringen har för prioriteringar under sitt ordförandeskap. Statsministerns viktigaste budskap så här långt är att han eftersträvar ”europeiska lösningar”.
Sverige inför 2023 – vart är vi på väg?
🟠 EKONOMI I år är de flesta spända på vad det nya året skall erbjuda i form av ekonomiska förutsättningar. Vart tar räntorna, konjunkturen och inflationen vägen? För att inte tala om elpriserna! Kommer regeringen att hitta någon form av lösning på de utlovade bidragen till privatpersoner och företag? Kommer man att ta ställning för Sverige i förhållande till EU:s krav på ökad makt? Frågorna är många och flera aktörer tror sig ha kristallkulan med stort K. Den vanligaste spådomen verkar dock vara: ”Det blir sämre innan det blir bättre”.
Riksbankens styrränta tillbaka på en mer ”normal” nivå – då slår räntefällan igen
🟠 EKONOMI. Under de senaste tio årens lågräntestrategi har Riksbanken varnat för att den snabbt stigande skuldbördan bland hushåll och fastighetsbolag riskerar att skapa en allvarlig skuldfälla som kan trigga igång en djup lågkonjunktur. Med den senaste höjningen av styrräntan, från 1,75 till 2,5 procent, har vi nått den punkt där problemen börjar realiseras. Flera proffstyckare har kritiserat Riksbanken för att höja för mycket och för snabbt, men också för att inte agera på tvärs mot sitt uppdrag.
Elprisstödet dröjer till februari – i bästa fall
🟠 EKONOMI. Energi- och näringsminister Ebba Busch presenterade förutsättningarna för utbetalningen av det aviserade elprisstödet vid en pressträff den 30 november. Efter en beskrivning av den mycket problematiska situationen på den svenska elmarknaden, efter åtta år med starkt inflytande från Miljöpartiet, konstaterade hon att det aviserade stödet kommer att betalas ut under februari 2023, såvida inget oförutsett inträffar. Åtgärder för att stärka svensk elproduktion presenterades också, men elprisproblematikens koppling till EU berördes inte.
Nyhetsdygnet
Senaste numret
Nya Tiders nyhetsbrev!
