Kategori: Ekonomi

Expert: ”Elpriskrisen måste lösas – annars riskerar vi ekonomisk kollaps”

Expert: ”Elpriskrisen måste lösas – annars riskerar vi ekonomisk kollaps”

🟠 EKONOMI. Den förre moderate riksdagsmannen Jörgen Andersson menar att det finns en stor risk för en allvarlig ekonomisk kollaps i Sverige om vi inte vidtar drastiska åtgärder för att lösa upp de knutar som skapats på elmarknaden. Han presenterar också en lösning, som ter sig förhållandevis enkel att genomföra. Han menar att Sverige bör införa ett femte elprisområde för export. De fyra övriga blir kvar, men prioriteras framför exporten. Resultatet blir, enligt Andersson, att elpriset i Sverige skulle återgå till ”ungefär normal” nivå. Sverige har nämligen ett mycket stort elöverskott och det finns därmed egentligen ingen anledning att ha skyhöga priser.

Nya åtgärdspaket för att hantera elkrisen – men målet kan missas

Nya åtgärdspaket för att hantera elkrisen – men målet kan missas

🟠 EKONOMI. Regeringen karaktäriserar situationen på elmarknaden som en ”krigsekonomi” och att ”vi går mot en krigsvinter”. Retoriken har varit högt uppskruvad men flera förment ”svenska” förslag har visat sig vara kopior. Dramatiken i situationen har trissats upp och media har spelat med istället för att ställa kritiska frågor om avsaknaden av en bastant problemlösning. Den 9 september diskuterade EU:s energiministrar olika åtgärder. Mötet har sagts vara framgångsrikt, men de förslagen adresserar inte en ändring av marginalprissättningen.

Den finansiella stabiliteten hotas av EU:s elmarknad, sanktioner och Rysslands motåtgärder

Den finansiella stabiliteten hotas av EU:s elmarknad, sanktioner och Rysslands motåtgärder

🟠 EKONOMI. Den 2 september klargjorde Ryssland att man inte skulle återuppta leveranserna av naturgas via gasledningen Nord Stream 1 efter ett servicestopp. Stopp i gasleveranserna är en katastrof för både Tysklands och andra EU-länders energiförsörjning, med extrema prishöjningar och energibrist som följd. Handelssystemet på elmarknaden skapar också stora risker i det finansiella systemet när priserna rusar, vilket tvingat fram extraordinära och stora statliga garantiåtaganden. Det är EU:s inre elmarknad som orsakat stora delar av de problem som nu hanteras, enligt en expert som Nya Tider konsulterat.

Politikernas kamp om elkonsumenternas röster – (S) har hittat 60 miljarder som ”ligger och skvalpar”

Politikernas kamp om elkonsumenternas röster – (S) har hittat 60 miljarder som ”ligger och skvalpar”

🟠 EKONOMI. Insikten om att den svenska elmarknaden riskerar att stjälpa förtroendet för politikernas förmåga att lösa de viktiga samhällsproblemen, har lett till en politisk dragkamp med elpriset som rep. Regeringen har letat upp 60 miljarder kronor som ”ligger och skvalpar” och vill använda dem för att finansiera ett ”högkostnadsskydd”. Flera bedömare anser att det strider mot EU-reglerna och att det därför är omöjligt att genomföra. Oppositionen pratar istället om att sänka skatterna och momsen på el och andra typer av högkostnadsskydd.

Hushållen rejält dystra inför ”oundviklig” lågkonjunktur – kan inflationen bli valfråga?

Hushållen rejält dystra inför ”oundviklig” lågkonjunktur – kan inflationen bli valfråga?

🟠 EKONOMI. Den länge befarade lågkonjunkturen blir nu allt tydligare i olika mätningar. Konjunkturinstitutet (KI) och Statistiska Centralbyrån (SCB) redovisar indikationer på att den påbörjade lågkonjunktur som Sverige var på väg in i 2019 nu närmar sig igen. Risken för en djupare lågkonjunktur är starkare nu än då och många faktorer pekar åt det hållet. Inte minst har EU:s och den svenska regeringens finanspolitik drivit upp farten och fallhöjden. Hushållen verkar vara mer krismedvetna än företagen, men även handeln ser tecknen i skyn.

Den ”svenska” livsmedelsbranschen säljs ut till globala varumärkessamlare

Den ”svenska” livsmedelsbranschen säljs ut till globala varumärkessamlare

🟠 EKONOMI. Varumärket betyder allt. Det skulle man kunna tro när man börjar skärskåda de stora ägarna av produktionen av matvaror och andra daglivaror, både på den svenska och på den globala marknaden. Man kan snabbt konstatera att de varor vi hittar i de svenska butikerna i mycket hög utsträckning produceras av utlandsägda företag, som behåller ett gammalt svenskt varumärke för syns skull. Ytterst få produkter, inklusive de varumärken som ägs av de stora handelskedjorna, produceras idag av företag som ägs av svenska industrialister. Den eran är numera historia.

Matens väg – mellan bonden och butiken

Matens väg – mellan bonden och butiken

🟠 EKONOMI. De flesta produkter som framställs ur de råvaror som lantbruket producerar vandrar igenom processer som ägs av en allt snävare grupp av stora företagskonglomerat. I denna artikel redovisar vi några exempel på hur viktiga råvaror förädlas i vad som kan liknas vid en produktionstratt, som kontrolleras av några strategiskt placerade aktörer med helt olika ägarstruktur. Olika varumärken kommer ofta från samma fabriker, men säljs av olika affärskedjor och till olika priser, vilket ger sken av konkurrens och mångfald. De stora aktörerna dominerar stort, men det finns också de som går mot strömmen.

Makten över den svenska matmarknaden allt mer koncentrerad till ett fåtal aktörer

Makten över den svenska matmarknaden allt mer koncentrerad till ett fåtal aktörer

🟠 EKONOMI. Den svenska dagligvaruhandeln består av en mängd olika butikskedjor och distributörer. Skenbart kan denna situation uppfattas som att det är en bred och livlig konkurrens mellan de olika aktörerna. I verkligheten styrs en stor majoritet, drygt 94 procent, av de olika matkedjornas försäljning av tre huvudaktörer; ICA, Axfood och Coop. Uppstickaren Lidl tar dock marknadsandelar och ytterligare ett par mindre aktörer slåss på marginalen. I denna artikel tittar vi på hur den svenska dagligvaruhandeln är organiserad och hur makten koncentreras allt mer.

Lantbrukets lönsamhet – därför stiger priset på matvaror så snabbt

Lantbrukets lönsamhet – därför stiger priset på matvaror så snabbt

🟠 Priset på mat beror på många olika faktorer – kostnader för energi, gödsel, utsäde, transporter, bearbetning och prefabricering, förpackning, grossister och handlare påverkar alla priset på maten. Den enskilde lantbrukaren, som producerar matens råvaror, behåller normalt sett en ganska liten del av det matpris som konsumenten betalar. En väsentlig del av förutsättningarna för att vi skall ha mat på bordet är att den enskilde lantbrukaren kan försörja sig på matproduktionen. I denna inledande artikel om priset på maten, tittar vi på just detta första led i matproduktionen.

Page 2 of 13 1 2 3 13

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.