Skip to Content

Olle Felten

Olle Felten

Artiklar av Olle Felten

Storbritannien ser ut att lämna EU utan avtal – Boris Johnson sätter press på EU

ANALYSSjälvgoda EU-potentater skrattade åt Storbritannien och Brexit för några år sedan. Man markerade tydligt att britterna skulle komma att få betala mycket mer i avgift till EU om man stod utanför. I förhandlingarna efter Brexit, som blev verklighet den 31 januari i år, om ett frihandelsavtal mellan parterna har EU fortsatt att agera som om Storbritannien inte klarar sig utan ett frihandelsavtal. Storbritannien förbereder sig därför för ett avtalslöst tillstånd, med stöd av WTO-reglerna.

Framtidens pensionärer är förlorare på en dysfunktionell bostadsmarknad

ANALYSI en ny rapport pekar Skandiabanken på stora problem för framtida pensionärer, som vill byta bostad efter pensioneringen. Utgångspunkten för rapporten är det sjunkande realvärdet på pensionen för stora grupper, men också de regler som tillämpas av bankerna när de handlägger en ansökan om bostadslån. Den fortsatta prisökningen på bostadsmarknaden är ytterligare en komponent i sammanhanget. Effekten blir att vanliga pensionärer kommer att få stora svårigheter att få nya bostadslån, främst i storstäderna.

Vikande kapacitetsutnyttjande i industrin – ökad risk för stigande arbetslöshet

ANALYSIndustrins kapacitetsutnyttjande är en belysande illustration av hur industriföretagen mår, men också en tydlig indikation på hur sysselsättningen kan komma att påverkas den närmaste framtiden. Flera storföretag ser nu över sina resurser och anpassar verksamheten efter verkliga och väntade nedgångar i försäljningen. Arbetslösheten fortsätter också att öka, enligt Arbetsförmedlingens veckorapporter. Även de viktiga småföretagen ser dystert­ på framtiden, främst inom tjänstesektorn.

Handelsbarometern pekar på fortsatt ostadigt

ANALYSSvensk Handels handelsbarometer sätter fingret på en av vår tids riktigt stora förändringsprocesser som påverkar hela samhället. Handeln är en viktig bransch med många anställda och inte minst modebutikerna har fått stora problem med sviktande omsättning och lönsamhet. Höga lokalkostnader snabbar på strukturomvandlingen, som innebär en övergång till mer e-handel. De flesta handelsföretag har i dag någon form av internetbaserad försäljning och trenden är att butiksjobben minskar.

Arbetslösheten ett växande hot mot ekonomin

EKONOMIArbetslösheten i Sverige fortsätter att växa. Särskilt allvarlig är trenden för de långtidsarbetslösa, som ökar i en allt snabbare takt, enligt en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Socialdemokraternas marknadsgimmick om ”den lägsta arbetslösheten i EU” trillade ihop som ett korthus när lågkonjunkturen började utvecklas 2019. I dag, mitt i coronapandemin, har Sverige en av de allra högsta arbetslöshetssiffrorna i EU. Även i ett OECD-perspektiv ligger Sverige en bra bit över medelvärdet för medlemsländerna.

Ologiska stöd och inkonsekventa regler upprör både småföretagare och kultureliten

ANALYSFlera av de införda coronastöden har varit tidsbegränsade och har nu löpt ut, trots att problemen kvarstår. Andra stöd har varit riktade till större företag, och många enskilda näringsidkare har blivit utan viktiga stöd. Både kultursektorn och idrottsrörelsen har börjat knorra rejält över bristen på konsekvens i de införda restriktionerna, som bidrar till minskad aktivitet och ökade ekonomiska problem. Samtidigt pekar nationalekonomer på risk för problem med ökat bidragsberoende.

Den svenska statsskulden – på väg uppåt, men hur mycket?

ANALYSAlla åtgärder som vidtagits under coronapandemin, så här långt, har kännetecknats av en sällan skådad miljardrullning. Flera hundra miljarder i olika stöd och lån har lanserats under de hektiska månaderna efter det att pandemin invaderat det svenska samhället. De svenska åtgärderna mot pandemins verkningar finns uttaxerade i en prognos hos Riksgälden, men de åtaganden som statsminister Stefan Löfven skrivit under för svensk räkning i EU kan bli en, ännu okalkylerad, mardröm.

EU klubbade återhämtningsfond och dubblar sin budget

UTRIKESTidigt på morgonen den 21 juli skrev EU-ländernas regeringschefer på avtalet om den nya långtidsbudgeten och den så kal­la­de återhämtningsfonden för EU, efter ett historiskt långt maratonmöte över mer än fyra dygn. Den senare har lanserats som ett stöd för återuppbyggnad till länder som drabbats hårt av coronapandemin. Konstruktionen innebär att EU:s budgetramar i det närmaste dubbleras, med lånade pengar, under tre år. Förändringen är fundamental och marknadsförs som ”Nästa generation av EU” – utan att ställas under demokratisk prövning.

En orolig höst med högre arbetslöshet och banker som driver på utlåningen

ANALYSDe ekonomiska förutsättningarna inför hösten 2020 skiljer sig mycket från de senaste årens. Riskerna för ekonomiska bakslag är, enligt de flesta bedömare, väsentligt mycket högre i år. Huvudorsaken är givetvis coronapandemins effekter. Redan före sommaren förutspåddes hög arbetslöshet på grund av ökade konkurser, en utveckling som fortsätter att oroa. Oron för effekterna av ett prisfall på bostadsmarknaden lyser igenom lite överallt, men bankerna går på offensiven för att öka utlåningen.

Elpriserna skenar – leveransproblem gör sommarelen lika dyr som under vintern

ANALYSElpriserna har rusat till för årstiden extrema nivåer, i huvudsak för elkunderna i mellersta och södra Sverige. I norra Sverige ligger elpriset på betydligt mera beskedliga nivåer. Skillnaden uppgår vissa dagar till flera hundra procent. Bakom situationen ligger en ogenomtänkt energipolitik i stort, där avvecklingen av kärnkraft är en huvudingrediens. Men också brister i utbyggnaden av kraftnätet, särskilt i södra Sverige, för att kunna omfördela el mellan olika delar av landet, spelar in.

Ett nytt skattesystem – AfS-förslag får stöd från Finanspolitiska rådet

ANALYSDiskussionen om ett nytt skattesystem, som skall förenkla och effektivisera skatterna, har pågått under ett antal år i Sverige. Det nuvarande systemet infördes på 1990-talet för att göra skatterna mer rättvisa, men efter mer än 500 ändringar sedan införandet har det vuxit ut till en hydra som ingen har kontroll över. Behovet av en rejäl reform finns alltså. När Alternativ för Sverige 2018 lanserade ”platt skatt” som idé, var det inte många som reagerade, men nu har Finanspolitiska rådet tagit upp idén.

EU använder coronapandemin för att motivera maktöverföring från medlemsstaterna till unionen

ANALYSPå midsommarafton (EU firar inte denna heliga svenska dag) inleddes slutförhandlingarna om EU:s nya långtidsbudget och en planerad ny ”återhämtningsfond” till stöd till de EU-länder som drabbats hårdast av coronapandemin. Effekten av fonden blir ett nytt sätt för EU att stärka greppet om den ekonomiska makten över medlemsstaterna. Rådets ordförande, belgaren Charles Michel, agerar hårt för att beslutet skall tas snabbt. Det är en vanlig EU-metod för att stoppa kritiska röster.

Minskad privat konsumtion – snabb utveckling oroar finansbranschen

ANALYSNya data som publicerades den 10 juni visar att den privata konsumtionen i april sjönk med cirka 10 procent gentemot april förra året. Den privata konsumtionen är en vanlig värdemätare på tillståndet för ett lands ekonomi. Hela det ekonomiska systemet bygger på att vi har en successivt ökande konsumtion, det vi brukar kal­la för tillväxt. Att konsumtionen nu sjunker kraftigt, mycket snabbare och mycket mer än under finanskrisen 2009, skapar oro i landets finanskretsar.

Varierande indikationer om ekonomins utveckling manar till eftertanke

ANALYSDen kraftiga ekonomiska nedgången på börserna världen över i spåren av coronapandemin har återhämtat sig förvånansvärt snabbt. Stockholmsbörsens index OMX PI var den 23 mars i år nere på bottenrekordet minus 33 procent från 1 januari. Den 2 juni låg den indexförändringen i år på bara minus 2,6 procent. Förändringen är dramatisk, men samtidigt ytterst osäker och ”guppig”. Många väntar sig dock en stor efterfrågenedgång, vilket kan leda till nya nedgångar.

Sena åtgärder och långa handläggningstider bidrar till fler konkurser

ANALYSAv regeringens åtgärder som syftar till att stödja företag är det så kal­la­de omställningsstödet en viktig, men sen, ingrediens. Stödet, som är skatte­pliktigt, föreslås omfatta ersättning för diverse fasta kostnader upp till ett värde av 75 procent av ”coronarelaterad” omsättningsminskning, om den uppgår till minst 30 procent. Förslaget beräknas inte träda i kraft förrän den 1 juli. Samtidigt ökar företagens problem. Varsel, uppsägningar och konkurser blir fler för varje dag som går.

Inflationen mätt i KPIF nere under noll i april – tecken på ökad risk för ekonomiska problem

ANALYSDen 13 maj redovisade SCB inflationsläget i april, med en samlad negativ inflation. Det var visserligen en väntad nedgång på grund av coronavirusets effekter, men många överraskas av kraften i prisutvecklingen. Bilden är dock inte enkel, energipriserna (olja och el) står för huvuddelen av minskningen. Utan energipriserna ligger inflationen på 1,0 procent, betydligt mer beskedligt sett ur ett inflationsmålsperspektiv. Riskerna för en allvarlig ekonomisk kris måste dock anses ha ökat.

Bidragsbrott mot coronastöd ska utredas, men övriga bidragsbrott lämnas utanför

ANALYSBidragsbrott är ett känt gissel för välfärdssystemen. De nya stödsystem som etablerats med anledning av Covid-19-pandemins härjningar i Sverige är inget undantag. När möjligheten finns tar oseriösa personer chansen att sko sig på ett otillbörligt sätt. Regeringen har därför tillsatt en utredning som skall kartlägga risken för sådan brottslighet och åtgärder mot den. Det är bra, men samtidigt anmärkningsvärt att man inte tar sig an motsvarande brottslighet mot all annan välfärdsbrottslighet.

Bankernas vidlyftiga utlåning kan sätta igång finanskrisen

ANALYSRädslan för en bankkris blir allt tydligare genom de åtgärder som vidtas, både nationellt och internationellt. Många varnar för en ny finanskris och en snabb recession till följd av de effekter som coronapandemin orsakar. I Sverige har huvuddelen av de resurser som satsats i krisbekämpningen använts för att ge banker och finansiella företag stöd för att kunna fortsätta låna ut pengar. EU minskar kraven på bankernas kapitalbuffertar och bidrar till ökade risker.

Riksbanksutredningens förslag riskerar försämra arbetet för finansiell stabilitet

ANALYSEn fristående Riksbank som hanterar penningpolitik och betalningssystemets stabilitet är en avgörande faktor i arbetet för finansiell stabilitet i Sverige. Syftet med en fristående centralbank är att minska påverkan på banken från den dagsaktuella partipolitiken och därigenom ge banken möjlighet att agera på saklig grund. Riksbanksutredningens förslag till ny Riksbankslag, som nu blir aktuell i och med att remisstiden gick ut den 16 april, är en ny attack mot Riksbankens självständighet.

Regeringens åtgärder klarar inte småföretagen

ANALYSSmåföretagen är, som så ofta, den stora gruppen förlorare i coronakrisens ekonomiska spår. Flera av de åtgärder som regering och myndigheter har vidtagit för att stödja näringslivet riktas i praktiken till storföretagen. Det finns en uppenbar risk att effekten av flera av stödpaketen blir kontraproduktiva eller verkningslösa för många småföretag. Vissa av åtgärderna är uppenbara skuldfällor. Småföretag i krisbranscher behöver därför vidta drastiska åtgärder för att överleva krisen.