Skip to Content

Olle Felten

Olle Felten

Artiklar av Olle Felten

Ett nytt avtal mellan EU och Storbritannien viktig markör för EU:s framtid

ANALYSBetydelsen av ett väl utformat avtal mellan EU och Storbritannien kan inte underskattas. Det är sannolikt en av de viktigaste frågorna för EU att lösa den närmaste tiden. Mycket står på spel, inte minst unionens trovärdighet gentemot kvarvarande medlems­länder. Om EU-eliten fortsätter att betrakta länder som väljer att lämna unionen som något annat än ett ”tredje land”, kan förtroendet för hela EU-bygget snabbt krackelera.

EU:s budgetkommissionär vill att ”rika svenskar” skall betala mer till EU

ANALYSEU kräver allt mer resurser och nästa långtidsbudget måste hårdbantas om effekterna av Brexit skall kunna tacklas. Alternativet är att övriga länder får betala mer. Föga förvånande trycker Kommissionen och EU-parlamentet på för det senare alternativet. Sverige har länge varit politiskt enat om att inte acceptera mer pengar till EU. Regeringen har dock på senare tid bytt fot och föreslår nu att Kommissionens våta dröm, egen beskattningsrätt för EU, skall bli verklighet.

Ett nytt handelsavtal mellan USA och Kina öppnar för en mer rättvis världshandel

USA:s president Donald Trump har, mer eller mindre, chockat världens ledare genom att få igenom ett helt nytt, 92 sidor långt, handelsavtal med Kina på bara två år. Flera branschanalytiker har förvånats över att förhandlingarna gått så fort, eftersom en vanlig handläggningstid för sådana avtal ligger närmare sex-åtta år än två. Avtalet är den första delen av två och reglerar mycket av de formella krav som bygger en god bas för rättvis handel.

Bidragsfusket och slappheten i stats­förvaltningen kan leda till regeringskris

ANALYSBidragsbrotten ökade med 467 procent mellan 2009 och 2018. Det framgår av statistik som publicerats på Åklagarmyndighetens hemsida. Enligt vissa källor uppgår de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen till cirka 17 miljarder kronor per år. En grund­läggande förutsättning för att det skall kunna ske är allvarliga brister i och kring befolkningsregistret. Regeringen har blundat för problemet i många år och nu hotar en regeringskris.

Akut regeringskris kan utlösas av oppositionens uppgörelse om statens budget

INRIKESDe fyra oppositionspartierna, M, KD, V och SD lägger imorgon fram ett förslag till riksdagens finansutskott som kan stjälpa regeringen Löfvén. I veckans nummer av papperstidningen beskrivs bakgrunden till problemet och imorgon tar oppositionen det steg som rimligen bör utvecklas till en regeringskris, om ingenting nytt händer innan dess.

Vart tar ekonomin vägen 2020?

ANALYSFöretagen ser fortsatt dystert på utvecklingen i sina respektive branscher, vilket även bekräftas av en ökande arbetslöshet – i dag den femte högsta i EU. Vi kan därför räkna med skattehöjningar under 2020, något som 61 kommuner redan aviserat. Det växande skuldberget är fortsatt ett orosmoln, vilket kan bromsa ekonomin nu när bankerna håller på att höja sina utlåningsräntor. Finansmarknaden är smått euforisk efter storvinster förra året, men även här spås en nedgång under 2020.

Vad får vi för pengarna? – Betala gator och belysning själv!

INRIKESI takt med att kommunerna hamnar i ekonomisk knipa, inte sällan på grund av skenande migrationsrelaterade kostnader, drar man åt svångremmen på andra områden. Kommunerna ser över sin kostnadsmassa i jakten på besparingar. En trend sedan några år är att flytta över kostnaden för infrastruktur från samhället till privatpersoner. Kommunerna agerar olika och stöder sig på motstridig lagstiftning.

Konjunkturinstitutet: Konjunkturbarometern fortsätter att peka neråt

EKONOMIKonjunkturinstitutets månatliga uppföljning av det svenska konjunkturläget har varit en dyster läsning under det senaste halvåret. Indikationerna har pekat neråt sedan i våras, med risk för en krympande ekonomi. Den så kallade konfidensindikatorn ger en uppfattning om hur olika aktörer ser på framtiden. Värdet ligger under 100 i novembermätningen, vilket ses som ett tecken på en fortsatt försämring av konjunkturen.

Konjunkturinstitutet: Regeringens miljöekonomiska politik håller inte

I en rapport som släpptes den 11 december i år visar Konjunkturinstitutet att regeringen inte når sina miljöekonomiska mål. Flera centrala så kallade miljöåtgärder får svidande kritik från Konjunkturinstitutet. Det gäller såväl flygskatten som tvångsinblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel och bonus/malus-systemet för beskattning av nya bilar.

Riksbanken fattade idag beslut om att överge den skakiga negativa räntepolitiken

Vid en presskonferens idag meddelade Riksbankens chef, Stefan Ingves, att direktionen beslutat att höja räntan med 0,25 procent till 0,0 procent. Beslutet, som träder i kraft den 8 januari 2020, var väntat, efter en lång period med aviseringar om att minsuräntan skulle komma att överges i slutet av 2019. Beslutet var dock inte enhälligt.

Svenskt Näringsliv varnar för brist på investeringskapital i tillverkningsindustrin

EKONOMISvenskt Näringsliv släppte den 11 november en rapport om tillgången på riskvilligt kapital för tillverkningsindustrin. Där pekar man på stora och växande problem för industrin att låna pengar till annat än fastigheter och menar att det innebär en stor risk för den framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige. Bankerna har helt enkelt inte det egna kapital som krävs för att man skall kunna låna ut pengar om det inte finns en fastighet som säkerhet, enligt rapporten.

Den svenska skulden: Hur mycket är du skyldig?

ANALYSDe offentliga skulderna i Sverige fortsätter att växa. De privata skulderna växer ännu snabbare. Därmed ökar riskerna för många svenskar att hamna i svårigheter om – eller snarare när – kostnader för lånen skjuter i höjden. Om man ser svenska medborgare som ”delägare” i landet Sverige, blir det relevant att fundera över hur mycket varje medborgare är skyldig på grund av offentlig skuld, men också hur det kan se ut efter en finansiell kris.

Penningpolitiken spetsas till – räntan kan höjas till 0 procent

ANALYSDen 18 december har Riksbankens direktion sitt nästa penningpolitiska möte. Sannolikt avslutas då det ganska oortodoxa och outredda vågspelet med negativ reporänta i Sverige. Många finansstrateger på de svenska storbankerna uttalade sig tämligen tvärsäkert om att vi inte skulle få någon höjning av räntan i år, efter det förra penningpolitiska mötet i september, då Riksbanken behöll minusräntan på -0,25 procent. På senare tid har dock tonläget ändrats påtagligt och allt fler börjar svänga i retoriken inför det beslut som kommer nästa vecka.

Ordkrig inför EU:s budgetbeslut – Kommissionen tonar ned avgiftshöjningarnas betydelse

ANALYSEU:s budget är en snårig historia, som växer snabbare än inflationen i takt med EU:s ökande ambitioner. Utgiftsbudgeten för EU ökar mellan 2019 och 2020 med nästan två gånger mer än inflationen. Samtidigt genomför Kommissionen en aggressiv kampanj kring bilden av medlemsländernas nytta med EU:s inre marknad. Syftet är att motivera högre medlemsavgifter. Sveriges avgift föreslås öka med 48,5 procent mellan 2018 och 2021.

Riksdagen röstade ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen (FiU1) för 2020

INRIKESRiksdagens process för att rösta igenom en budget för 2020 startade idag. Budgetbeslutet tas i två principiella steg. Det första handlar om att ta beslut om de ekonomiska utgiftsramarna för 2020 och det andra om att ta beslut om budgetens inkomstsida och skatteförslag. Förslagen som riksdagen röstar om i budgetarbetet kommer från regeringens budgetproposition och övriga partiers partimotioner om budgeten.

Välskötta kommuner ska betala ännu mer till havererade kommuner

ANALYSDen 20 november tog riksdagen beslut om justeringar i den delen av det kommunala utjämningssystemet som skall jämna ut kostnadsskillnaderna mellan olika delar av landet. Exakt vilka effekter det nya systemet kommer att få är ännu oklart. Statistiska Centralbyrån, SCB, skall redovisa en beräkning av det nya systemets effekter i slutet av december. De nya reglerna skall träda ikraft redan 1 januari 2020. Det kan ställa till en del problem för kommuner som tvingas betala mer till utjämningssystemet, eftersom kommunernas budgetar normalt tas i början av december.

Striden om EU-avgiften blir allt tuffare

ANALYSI och med Brexit tappar EU netto cirka 90 miljarder kronor. Som Nya Tider tidigare rapporterat pågår ett intensivt arbete inom EU för att dels ta bort avgiftsrabatterna för nettobetalande länder, som Sverige, och dels för att höja avgiften för att kompensera minst halva bortfallet vid Brexit. Sveriges riksdag har, så här långt, varit tydlig med att inte acceptera en höjd EU-avgift. Men Socialdemokraterna börjar vackla och skickar fram debattörer som skall bädda för att Sverige kan vika ner sig.

Vad får vi för pengarna? – Nedläggningsvåg av kommunala äldreboenden

INRIKESMer eller mindre dagligen nås vi av rapporter om nedläggning av äldreboenden i en mängd olika kommuner. Samtidigt pekar all statistik på att behovet av särskilda äldreboenden av olika slag ökar kraftigt de närmaste åren. Vissa kommuner motiverar nedläggningarna med att det saknas pengar och att man måste göra stora besparingar. Få pratar om konsekvenserna för de boende på nedläggningshotade boenden och ännu tystare är det om migrationens effekter.

Vad får vi för pengarna? Dålig planering som skapar vårdkaos

ANALYSI oktober i år bytte fem regioner samtidigt leverantör av förbrukningsartiklar av engångskaraktär. Det resulterade i ett kaotiskt läge med inställda operationer, omfattande problem för 480 patienter som blev utan operationer och enorma kostnader. Problemet hade dock kunnat lösas om de ansvariga tjänstemännen och politikerna dels varit förutseende och dels agerat snabbt på de uppkomna leveransproblemen istället för att vänta på leverantören, i detta fall Apoteksbolaget.

Stöld och utförsel av kapitalvaror ett fortsatt allvarligt problem

ANALYSAktuell statistik visar dystra siffror över brottsligheten i Sverige. Stölderna av stora utombordsmotorer till båtar, dyra bilar, jordbruks- och entreprenadmaskiner och mycket annat ökar. Samtidigt klaras en allt mindre andel av stölderna upp. Utförseln av stulna varor sker mer eller mindre utan kontroll och politikerna vågar inte ta i problemen. Både Tullen och Polisen står maktlösa. Samtidigt duckar BRÅ för beräkningar av samhällets kostnader för kriminaliteten.