Skip to Content

Olle Felten

Olle Felten

Artiklar av Olle Felten

Coronavirusets effekter ökar snabbt, fler krispaket samtidigt som konkurserna ökar

ANALYSRegeringens försök att mildra de ekonomiska effekterna av Coronaviruspandemin blir allt mer långtgående. Hela branscher tvingas att nästan stänga ner verksamheten och fler företag går i konkurs. Bedömare menar att 50 procent av de privatanställda riskerar att förlora jobbet, i ett värsta scenario. Innehållet i regeringens åtgärder kan också tolkas helt annorlunda av Skatteverket än av regeringen. Det riskerar att skapa problem för småföretagen. Samtidigt måste vi börja fundera på hur nästa kris skall kunna hanteras bättre.

500 miljarder kronor till bankerna för att hjälpa coronadrabbade företag

ANALYSRiksbanken offentliggjorde den 13 mars ett beslut om att tillhandahålla 500 miljarder kronor i lån till bankerna med nollränta. Syftet är att möjliggöra lån till livskraftiga företag som får problem grundade på coronavirusets härjningar. Bankerna måste dock kräva en säkerhet för lånen. Bankerna får en möjlighet att låna ut men det finns en risk att pengarna inte kommer till de som behöver dem bäst, eftersom lånebehovet beror på sämre lönsamhet.

Corona påvisar globaliseringens risker

ANALYSNär coronaviruset slog till och spreds allt snabbare i Kina i början av året startades en process som tydligt visar sårbarheten i det globalistiska tänket med ”Just-in-time”-samhället och utlokaliserad produktion i Asiens låglöneländer. När produktionsstoppet under det kinesiska nyårsfirandet förlängdes på grund av virusepidemin, började krav på statliga åtgärder för att lindra effekterna av uteblivna leveranser att höras. I dag är situationen än värre, när viruset sprids allt snabbare och bredare.

Brexit – EU ser Storbritannien som vasall och inte som jämbördig part

ANALYSDen 27 februari offentliggjorde Storbritannien sina utgångspunkter för förhandlingarna med EU om ett handelsavtal som skall börja gälla den 1 januari 2021. Premiärminister Boris Johnson har tidigare, till exempel i sitt installationstal i november 2019, tydligt markerat att ett avtal måste grunda sig på att både EU och Storbritannien betraktar varandra som fria och självständiga parter och att man respekterar varandras lagstiftning. EU kräver dock att Storbritannien accepterar en omfattande lagstiftning.

Bankernas IT-problem ökar riskerna i betalningssystemet

ANALYSDe systemviktiga bankernas upprepade problem med IT-systemen, bankernas livsnerv, är ett stort och växande problem för hela samhället. Det kan knappast visas tydligare hur viktigt det är att behålla och säkra kontanter som betalningsmedel, när det inom loppet av några få veckor uppstår allvarliga driftproblem inom två av de viktigaste bankerna i Sverige. Problem som omöjliggör betalningar, överföringar, Swish och and­ra banktjänster.

Svenskarnas köpkraft är inte bäst – elva EES-länder bättre

ANALYSSverige och svenskarna anses ofta ha en hög levnadsstandard. I förra numret av Nya Tider rapporterade vi om EU:s budget­kommissionär som tycker att ”rika svenskar” kan betala mer till EU. I denna artikel tar vi därför en titt på hur det står till med svenskarnas löne- och köpkraftsutveckling liksom den allmänna ekonomiska utvecklingen. Resultatet är inte i linje med EU:s syn på hur mycket den ”rika svensken” bör kunna betala till EU.

Stora risker med nya bostadsrätter – Riksrevisionen rekommenderar lagändring i ny granskning

INRIKESI en granskningsrapport belyser Riksrevisionen de stora risker som köpare av nya bostadsrätter tar på sig. Riksrevisor Helena Lindberg menar att man som kund är i princip rättslös gentemot bostadsutvecklaren som skapat fastigheten. För att råda bot på bristerna föreslår Riksrevisionen att Bostadsrättslagen ändras, så att köpare av nya bostadsrätter har samma rättigheter som vid köp som regleras av annan lagstiftning.

Ett nytt avtal mellan EU och Storbritannien viktig markör för EU:s framtid

ANALYSBetydelsen av ett väl utformat avtal mellan EU och Storbritannien kan inte underskattas. Det är sannolikt en av de viktigaste frågorna för EU att lösa den närmaste tiden. Mycket står på spel, inte minst unionens trovärdighet gentemot kvarvarande medlems­länder. Om EU-eliten fortsätter att betrakta länder som väljer att lämna unionen som något annat än ett ”tredje land”, kan förtroendet för hela EU-bygget snabbt krackelera.

EU:s budgetkommissionär vill att ”rika svenskar” skall betala mer till EU

ANALYSEU kräver allt mer resurser och nästa långtidsbudget måste hårdbantas om effekterna av Brexit skall kunna tacklas. Alternativet är att övriga länder får betala mer. Föga förvånande trycker Kommissionen och EU-parlamentet på för det senare alternativet. Sverige har länge varit politiskt enat om att inte acceptera mer pengar till EU. Regeringen har dock på senare tid bytt fot och föreslår nu att Kommissionens våta dröm, egen beskattningsrätt för EU, skall bli verklighet.

Ett nytt handelsavtal mellan USA och Kina öppnar för en mer rättvis världshandel

USA:s president Donald Trump har, mer eller mindre, chockat världens ledare genom att få igenom ett helt nytt, 92 sidor långt, handelsavtal med Kina på bara två år. Flera branschanalytiker har förvånats över att förhandlingarna gått så fort, eftersom en vanlig handläggningstid för sådana avtal ligger närmare sex-åtta år än två. Avtalet är den första delen av två och reglerar mycket av de formella krav som bygger en god bas för rättvis handel.

Bidragsfusket och slappheten i stats­förvaltningen kan leda till regeringskris

ANALYSBidragsbrotten ökade med 467 procent mellan 2009 och 2018. Det framgår av statistik som publicerats på Åklagarmyndighetens hemsida. Enligt vissa källor uppgår de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen till cirka 17 miljarder kronor per år. En grund­läggande förutsättning för att det skall kunna ske är allvarliga brister i och kring befolkningsregistret. Regeringen har blundat för problemet i många år och nu hotar en regeringskris.

Akut regeringskris kan utlösas av oppositionens uppgörelse om statens budget

INRIKESDe fyra oppositionspartierna, M, KD, V och SD lägger imorgon fram ett förslag till riksdagens finansutskott som kan stjälpa regeringen Löfvén. I veckans nummer av papperstidningen beskrivs bakgrunden till problemet och imorgon tar oppositionen det steg som rimligen bör utvecklas till en regeringskris, om ingenting nytt händer innan dess.

Vart tar ekonomin vägen 2020?

ANALYSFöretagen ser fortsatt dystert på utvecklingen i sina respektive branscher, vilket även bekräftas av en ökande arbetslöshet – i dag den femte högsta i EU. Vi kan därför räkna med skattehöjningar under 2020, något som 61 kommuner redan aviserat. Det växande skuldberget är fortsatt ett orosmoln, vilket kan bromsa ekonomin nu när bankerna håller på att höja sina utlåningsräntor. Finansmarknaden är smått euforisk efter storvinster förra året, men även här spås en nedgång under 2020.

Vad får vi för pengarna? – Betala gator och belysning själv!

INRIKESI takt med att kommunerna hamnar i ekonomisk knipa, inte sällan på grund av skenande migrationsrelaterade kostnader, drar man åt svångremmen på andra områden. Kommunerna ser över sin kostnadsmassa i jakten på besparingar. En trend sedan några år är att flytta över kostnaden för infrastruktur från samhället till privatpersoner. Kommunerna agerar olika och stöder sig på motstridig lagstiftning.

Konjunkturinstitutet: Konjunkturbarometern fortsätter att peka neråt

EKONOMIKonjunkturinstitutets månatliga uppföljning av det svenska konjunkturläget har varit en dyster läsning under det senaste halvåret. Indikationerna har pekat neråt sedan i våras, med risk för en krympande ekonomi. Den så kallade konfidensindikatorn ger en uppfattning om hur olika aktörer ser på framtiden. Värdet ligger under 100 i novembermätningen, vilket ses som ett tecken på en fortsatt försämring av konjunkturen.

Konjunkturinstitutet: Regeringens miljöekonomiska politik håller inte

I en rapport som släpptes den 11 december i år visar Konjunkturinstitutet att regeringen inte når sina miljöekonomiska mål. Flera centrala så kallade miljöåtgärder får svidande kritik från Konjunkturinstitutet. Det gäller såväl flygskatten som tvångsinblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel och bonus/malus-systemet för beskattning av nya bilar.

Riksbanken fattade idag beslut om att överge den skakiga negativa räntepolitiken

Vid en presskonferens idag meddelade Riksbankens chef, Stefan Ingves, att direktionen beslutat att höja räntan med 0,25 procent till 0,0 procent. Beslutet, som träder i kraft den 8 januari 2020, var väntat, efter en lång period med aviseringar om att minsuräntan skulle komma att överges i slutet av 2019. Beslutet var dock inte enhälligt.

Svenskt Näringsliv varnar för brist på investeringskapital i tillverkningsindustrin

EKONOMISvenskt Näringsliv släppte den 11 november en rapport om tillgången på riskvilligt kapital för tillverkningsindustrin. Där pekar man på stora och växande problem för industrin att låna pengar till annat än fastigheter och menar att det innebär en stor risk för den framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige. Bankerna har helt enkelt inte det egna kapital som krävs för att man skall kunna låna ut pengar om det inte finns en fastighet som säkerhet, enligt rapporten.

Den svenska skulden: Hur mycket är du skyldig?

ANALYSDe offentliga skulderna i Sverige fortsätter att växa. De privata skulderna växer ännu snabbare. Därmed ökar riskerna för många svenskar att hamna i svårigheter om – eller snarare när – kostnader för lånen skjuter i höjden. Om man ser svenska medborgare som ”delägare” i landet Sverige, blir det relevant att fundera över hur mycket varje medborgare är skyldig på grund av offentlig skuld, men också hur det kan se ut efter en finansiell kris.

Penningpolitiken spetsas till – räntan kan höjas till 0 procent

ANALYSDen 18 december har Riksbankens direktion sitt nästa penningpolitiska möte. Sannolikt avslutas då det ganska oortodoxa och outredda vågspelet med negativ reporänta i Sverige. Många finansstrateger på de svenska storbankerna uttalade sig tämligen tvärsäkert om att vi inte skulle få någon höjning av räntan i år, efter det förra penningpolitiska mötet i september, då Riksbanken behöll minusräntan på -0,25 procent. På senare tid har dock tonläget ändrats påtagligt och allt fler börjar svänga i retoriken inför det beslut som kommer nästa vecka.