Skip to Content

Olle Felten

Olle Felten

Artiklar av Olle Felten

EU använder coronapandemin för att motivera maktöverföring från medlemsstaterna till unionen

ANALYSPå midsommarafton (EU firar inte denna heliga svenska dag) inleddes slutförhandlingarna om EU:s nya långtidsbudget och en planerad ny ”återhämtningsfond” till stöd till de EU-länder som drabbats hårdast av coronapandemin. Effekten av fonden blir ett nytt sätt för EU att stärka greppet om den ekonomiska makten över medlemsstaterna. Rådets ordförande, belgaren Charles Michel, agerar hårt för att beslutet skall tas snabbt. Det är en vanlig EU-metod för att stoppa kritiska röster.

Minskad privat konsumtion – snabb utveckling oroar finansbranschen

ANALYSNya data som publicerades den 10 juni visar att den privata konsumtionen i april sjönk med cirka 10 procent gentemot april förra året. Den privata konsumtionen är en vanlig värdemätare på tillståndet för ett lands ekonomi. Hela det ekonomiska systemet bygger på att vi har en successivt ökande konsumtion, det vi brukar kal­la för tillväxt. Att konsumtionen nu sjunker kraftigt, mycket snabbare och mycket mer än under finanskrisen 2009, skapar oro i landets finanskretsar.

Varierande indikationer om ekonomins utveckling manar till eftertanke

ANALYSDen kraftiga ekonomiska nedgången på börserna världen över i spåren av coronapandemin har återhämtat sig förvånansvärt snabbt. Stockholmsbörsens index OMX PI var den 23 mars i år nere på bottenrekordet minus 33 procent från 1 januari. Den 2 juni låg den indexförändringen i år på bara minus 2,6 procent. Förändringen är dramatisk, men samtidigt ytterst osäker och ”guppig”. Många väntar sig dock en stor efterfrågenedgång, vilket kan leda till nya nedgångar.

Sena åtgärder och långa handläggningstider bidrar till fler konkurser

ANALYSAv regeringens åtgärder som syftar till att stödja företag är det så kal­la­de omställningsstödet en viktig, men sen, ingrediens. Stödet, som är skatte­pliktigt, föreslås omfatta ersättning för diverse fasta kostnader upp till ett värde av 75 procent av ”coronarelaterad” omsättningsminskning, om den uppgår till minst 30 procent. Förslaget beräknas inte träda i kraft förrän den 1 juli. Samtidigt ökar företagens problem. Varsel, uppsägningar och konkurser blir fler för varje dag som går.

Inflationen mätt i KPIF nere under noll i april – tecken på ökad risk för ekonomiska problem

ANALYSDen 13 maj redovisade SCB inflationsläget i april, med en samlad negativ inflation. Det var visserligen en väntad nedgång på grund av coronavirusets effekter, men många överraskas av kraften i prisutvecklingen. Bilden är dock inte enkel, energipriserna (olja och el) står för huvuddelen av minskningen. Utan energipriserna ligger inflationen på 1,0 procent, betydligt mer beskedligt sett ur ett inflationsmålsperspektiv. Riskerna för en allvarlig ekonomisk kris måste dock anses ha ökat.

Bidragsbrott mot coronastöd ska utredas, men övriga bidragsbrott lämnas utanför

ANALYSBidragsbrott är ett känt gissel för välfärdssystemen. De nya stödsystem som etablerats med anledning av Covid-19-pandemins härjningar i Sverige är inget undantag. När möjligheten finns tar oseriösa personer chansen att sko sig på ett otillbörligt sätt. Regeringen har därför tillsatt en utredning som skall kartlägga risken för sådan brottslighet och åtgärder mot den. Det är bra, men samtidigt anmärkningsvärt att man inte tar sig an motsvarande brottslighet mot all annan välfärdsbrottslighet.

Bankernas vidlyftiga utlåning kan sätta igång finanskrisen

ANALYSRädslan för en bankkris blir allt tydligare genom de åtgärder som vidtas, både nationellt och internationellt. Många varnar för en ny finanskris och en snabb recession till följd av de effekter som coronapandemin orsakar. I Sverige har huvuddelen av de resurser som satsats i krisbekämpningen använts för att ge banker och finansiella företag stöd för att kunna fortsätta låna ut pengar. EU minskar kraven på bankernas kapitalbuffertar och bidrar till ökade risker.

Riksbanksutredningens förslag riskerar försämra arbetet för finansiell stabilitet

ANALYSEn fristående Riksbank som hanterar penningpolitik och betalningssystemets stabilitet är en avgörande faktor i arbetet för finansiell stabilitet i Sverige. Syftet med en fristående centralbank är att minska påverkan på banken från den dagsaktuella partipolitiken och därigenom ge banken möjlighet att agera på saklig grund. Riksbanksutredningens förslag till ny Riksbankslag, som nu blir aktuell i och med att remisstiden gick ut den 16 april, är en ny attack mot Riksbankens självständighet.

Regeringens åtgärder klarar inte småföretagen

ANALYSSmåföretagen är, som så ofta, den stora gruppen förlorare i coronakrisens ekonomiska spår. Flera av de åtgärder som regering och myndigheter har vidtagit för att stödja näringslivet riktas i praktiken till storföretagen. Det finns en uppenbar risk att effekten av flera av stödpaketen blir kontraproduktiva eller verkningslösa för många småföretag. Vissa av åtgärderna är uppenbara skuldfällor. Småföretag i krisbranscher behöver därför vidta drastiska åtgärder för att överleva krisen.

Corona-pandemin riskerar leda till upplopp

ANALYSCoronaviruset har chockat världen. De ekonomiska effekterna är redan högst påtagliga, med hela branscher som stänger ner sin verksamhet. Flyget står stilla i stor utsträckning, besöksnäringen har tagit time-out. Industrin permitterar och samhället står inför en allvarlig kris. Vissa aktörer pekar på en ökad risk för både upplopp och plundring när privatekonomin raseras för allt fler.

Coronavirusets effekter ökar snabbt, fler krispaket samtidigt som konkurserna ökar

ANALYSRegeringens försök att mildra de ekonomiska effekterna av Coronaviruspandemin blir allt mer långtgående. Hela branscher tvingas att nästan stänga ner verksamheten och fler företag går i konkurs. Bedömare menar att 50 procent av de privatanställda riskerar att förlora jobbet, i ett värsta scenario. Innehållet i regeringens åtgärder kan också tolkas helt annorlunda av Skatteverket än av regeringen. Det riskerar att skapa problem för småföretagen. Samtidigt måste vi börja fundera på hur nästa kris skall kunna hanteras bättre.

500 miljarder kronor till bankerna för att hjälpa coronadrabbade företag

ANALYSRiksbanken offentliggjorde den 13 mars ett beslut om att tillhandahålla 500 miljarder kronor i lån till bankerna med nollränta. Syftet är att möjliggöra lån till livskraftiga företag som får problem grundade på coronavirusets härjningar. Bankerna måste dock kräva en säkerhet för lånen. Bankerna får en möjlighet att låna ut men det finns en risk att pengarna inte kommer till de som behöver dem bäst, eftersom lånebehovet beror på sämre lönsamhet.

Corona påvisar globaliseringens risker

ANALYSNär coronaviruset slog till och spreds allt snabbare i Kina i början av året startades en process som tydligt visar sårbarheten i det globalistiska tänket med ”Just-in-time”-samhället och utlokaliserad produktion i Asiens låglöneländer. När produktionsstoppet under det kinesiska nyårsfirandet förlängdes på grund av virusepidemin, började krav på statliga åtgärder för att lindra effekterna av uteblivna leveranser att höras. I dag är situationen än värre, när viruset sprids allt snabbare och bredare.

Brexit – EU ser Storbritannien som vasall och inte som jämbördig part

ANALYSDen 27 februari offentliggjorde Storbritannien sina utgångspunkter för förhandlingarna med EU om ett handelsavtal som skall börja gälla den 1 januari 2021. Premiärminister Boris Johnson har tidigare, till exempel i sitt installationstal i november 2019, tydligt markerat att ett avtal måste grunda sig på att både EU och Storbritannien betraktar varandra som fria och självständiga parter och att man respekterar varandras lagstiftning. EU kräver dock att Storbritannien accepterar en omfattande lagstiftning.

Bankernas IT-problem ökar riskerna i betalningssystemet

ANALYSDe systemviktiga bankernas upprepade problem med IT-systemen, bankernas livsnerv, är ett stort och växande problem för hela samhället. Det kan knappast visas tydligare hur viktigt det är att behålla och säkra kontanter som betalningsmedel, när det inom loppet av några få veckor uppstår allvarliga driftproblem inom två av de viktigaste bankerna i Sverige. Problem som omöjliggör betalningar, överföringar, Swish och and­ra banktjänster.

Svenskarnas köpkraft är inte bäst – elva EES-länder bättre

ANALYSSverige och svenskarna anses ofta ha en hög levnadsstandard. I förra numret av Nya Tider rapporterade vi om EU:s budget­kommissionär som tycker att ”rika svenskar” kan betala mer till EU. I denna artikel tar vi därför en titt på hur det står till med svenskarnas löne- och köpkraftsutveckling liksom den allmänna ekonomiska utvecklingen. Resultatet är inte i linje med EU:s syn på hur mycket den ”rika svensken” bör kunna betala till EU.

Stora risker med nya bostadsrätter – Riksrevisionen rekommenderar lagändring i ny granskning

INRIKESI en granskningsrapport belyser Riksrevisionen de stora risker som köpare av nya bostadsrätter tar på sig. Riksrevisor Helena Lindberg menar att man som kund är i princip rättslös gentemot bostadsutvecklaren som skapat fastigheten. För att råda bot på bristerna föreslår Riksrevisionen att Bostadsrättslagen ändras, så att köpare av nya bostadsrätter har samma rättigheter som vid köp som regleras av annan lagstiftning.

Ett nytt avtal mellan EU och Storbritannien viktig markör för EU:s framtid

ANALYSBetydelsen av ett väl utformat avtal mellan EU och Storbritannien kan inte underskattas. Det är sannolikt en av de viktigaste frågorna för EU att lösa den närmaste tiden. Mycket står på spel, inte minst unionens trovärdighet gentemot kvarvarande medlems­länder. Om EU-eliten fortsätter att betrakta länder som väljer att lämna unionen som något annat än ett ”tredje land”, kan förtroendet för hela EU-bygget snabbt krackelera.

EU:s budgetkommissionär vill att ”rika svenskar” skall betala mer till EU

ANALYSEU kräver allt mer resurser och nästa långtidsbudget måste hårdbantas om effekterna av Brexit skall kunna tacklas. Alternativet är att övriga länder får betala mer. Föga förvånande trycker Kommissionen och EU-parlamentet på för det senare alternativet. Sverige har länge varit politiskt enat om att inte acceptera mer pengar till EU. Regeringen har dock på senare tid bytt fot och föreslår nu att Kommissionens våta dröm, egen beskattningsrätt för EU, skall bli verklighet.

Ett nytt handelsavtal mellan USA och Kina öppnar för en mer rättvis världshandel

USA:s president Donald Trump har, mer eller mindre, chockat världens ledare genom att få igenom ett helt nytt, 92 sidor långt, handelsavtal med Kina på bara två år. Flera branschanalytiker har förvånats över att förhandlingarna gått så fort, eftersom en vanlig handläggningstid för sådana avtal ligger närmare sex-åtta år än två. Avtalet är den första delen av två och reglerar mycket av de formella krav som bygger en god bas för rättvis handel.