Skip to Content

Olle Felten

Olle Felten

Artiklar av Olle Felten

Konsumentverket varnar för ökade konsumtionskrediter

ANALYSAllt fler hamnar i riskzonen för att bli överskuldsatta, det vill säga att man inte klarar av att betala sina skulder. Kreditköp, konsumtionslån utan säkerhet och spel pekas ut som de största riskfaktorerna i en rapport från Konsumentverket. Cirka 400 000 svenskar har skulder hos Kronofogden. Mellan 2010 och 2020 ökade de privata skulderna hos Kronofogden med 34 procent, till 87 miljarder kronor. Finansinspektionen och Riksbanken varnar också för systemrisker på grund av hög skuldsättning.

G7 pressas av IT-jättar till nytt internationellt bolagsskatteavtal

EKONOMIGoogle, Facebook och andra globaliserade företag vill gärna flytta sina vinster till skatteparadis, men olika länder försöker agera för att stoppa skatteflykten. Frankrike införde till exempel hårda beskattningsregler som tvingade Google att betala miljardbelopp. Nu pressar de globala företagen G7-länderna att bli klara med ett internationellt skatteavtal som reglerar detta. Arbetet med den nya bolagsskatteprincipen har pågått under många år, utan att man kommit i mål. I skrivande stund gör G7-länderna en ny ansats för att försöka sätta upp ramarna för en ny internationell överenskommelse om bolagsskatt.

Knarkhandeln blåser upp Sveriges BNP

ANALYSPolisens nya underrättelseinformation från Encrochat-hackningen visar att den illegala knarkhandeln och annan kriminell verksamhet kan utgöra en betydligt större del av Sveriges ekonomi än vad som tidigare varit känt. Som ett resultat av det överväger SCB att ”förbättra beräkningarna av den illegala verksamhetens påverkan på BNP”. Det handlar om uppemot 15 miljarder kronor per år, bara på knarkhandeln. SCB stöder sig på ett EU-direktiv, som kräver att illegal verksamhet skall räknas med i BNP.

”Utanförskapet” kostar samhället 338  599 kronor per individ

ANALYSDen 7 maj presenterade organisationen Svenskt näringsliv en beräkning av vad det så kal­la­de utanförskapet kostar de svenska skattebetalarna. Resultatet är skrämmande, den totala kostnaden är cirka 270 miljarder kronor per år (2020). Antalet personer, eller egentligen ”helårsekvivalenter”, i arbetsför ålder som försörjs av ersättningar och bidrag uppgår till hela 800 000 personer. Beräkningarna bygger på en rapport från SCB som offentliggjordes i mars.

Statliga myndigheters ”effektivisering” leder till ännu mer administration

ANALYSI en rapport från Riksrevisionen slås det fast att regeringens arbete med att effektivisera statens verksamhet istället lett till mer administration. Frigjorda resurser från olika effektiviseringsåtgärder går, enligt rapporten, i större utsträckning till ny administration än till dess egentliga kärnuppgifter. Man menar också att det satsas mer på att digitalisera verksamheten än de administrativa funktionerna. Gjorda satsningar går dessutom långsamt. Ökad andel chefer och kvalificerad administrativ personal tynger ner utvecklingen.

Världshandelns sårbarhet illustrerades av ett sex dagar långt stopp i Suezkanalen

ANALYSÖverflyttningen av västvärldens produktion av varor till länder i Asien, främst Kina, har gjort väst helt beroende av en felfri leveranskedja. När containerfartyget Ever Given fastnade på tvären i Suezkanalen den 23 mars i år blottades detta beroende på ett högst påtagligt sätt. På bara ett par dagar var media fulla av katastrofrubriker kring händelsen. Just-in-time-filosofin visades än en gång ha drivits alltför långt, perfekt illustrerat av det sex dagar långa stoppet i kanalen.

Underskott i byggandet driver upp bostadspriserna

INRIKESDen senaste tiden har flera rapporter om ett fortsatt prisrally på bostäder redovisats. Den låga räntenivån bidrar till prisutvecklingen men andra faktorer påverkar bostadspriset ännu mer. Boverket redovisar till exempel ett stort underskott på bostäder. Trots att det byggs mycket, så är den snabba befolkningsökningen som drivits av migration ännu större. Den ökade efterfrågan som detta skapar är avgörande för prisutvecklingen, som kan leda till en skuldkris för många.

Sjukvårdens dilemma – fler och dyrare hyrpersonal

SJUKVÅRDDen svenska sjukvården konsumerar enorma resurser. Cirka 44 procent av kostnaderna för sjukvården är personalkostnader. Under ett par decennier har det pågått en allt snabbare utveckling mot att en allt större andel av personalen är inhyrda konsulter istället för att vara anställda. Oftast handlar det om läkare, men allt fler sjuksköterskor tar också steget att hyra ut sig själva istället för att vara anställda. Regionernas förmåga att organisera vården sätts på prov.

Tysklands författningsdomstol stoppar EU:s återhämtningsfond tillfälligt

TYSKLANDTysklands författningsdomstol, något som vi saknar i Sverige, har tillfälligt stoppat ratificeringen av EU:s omskrivna återhämtningsfond och de nya så kal­la­de egna medlen för unionen. Efter en anmälan om att förfarandet med upplåning till EU:s driftbudget är olagligt, förbjöd författningsdomstolen förbundsregeringen att skriva på avtalet med EU. Förbudet är tillfälligt, men ingen vet hur långt stoppet blir. Det är inte första gången som Tysklands författningsdomstol står upp för de egna grundlagarna.

Fega politiker lade ner sina röster när Sverige vek ner sig mot EU i budgetfrågan

INRIKESOnsdagen den 24 mars var en sorgens dag i svensk politik. Då fick en riksdagsminoritet igenom ett förslag som innebär att Sverige skuldsätts för att bidra till andra länders budgetsanering genom EU. Både Moderaterna och Kristdemokraterna avstod från att använda sin möjlighet att stoppa regeringens och samarbetspartiernas förslag att godkänna EU:s långtidsbudget och återhämtningsfond i Riksdagens votering. Bara Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet röstade emot förslaget.

SCB:s investeringsenkät visar kraftigt minskad investeringsvilja hos företagen

ANALYSInvesteringar möjliggör framtida produktion och intäkter, det är en grundläggande regel för all ekonomisk verksamhet. Investeringstakten i olika samhällssektorer följs därför upp noggrant och utgör en viktig del av bedömningsgrunden för hur ekonomin kommer att utvecklas i framtiden. Statistiska Centralbyrån, SCB, levererar sådan statistik kvartalsvis utifrån en investeringsenkät till näringslivet. Den senaste rapporten, den 5 mars , visar en kraftig nedgång för investeringarna 2020 (-9 procent) och en prognos för en ännu större minskning för 2021 (-11 procent). Det är en oroande utveckling.

Risk för högre arbetslöshet när stödåtgärder inte kommer fram i tid

EKONOMIEnligt en ny promemoria från Svenskt Näringsliv har 10 procent av alla företag som drivs av utrikes födda företagare, cirka 10 000 stycken, slagits ut av pandemin. Det redan svåra arbetsmarknadsläget för utrikes födda riskerar därmed att förvärras kraftigt, menar nationalekonomen Johan Kreicbergs på Svenskt Näringsliv, i ett pressmeddelande. Men hela 12 procent av organisationens företagarpanel menar att man inte klarar mer än fyra månader till av restriktioner.

Regeringen och de forna Allianspartierna släpper EU över skattetröskeln

EKONOMIRegeringen och samarbetspartierna har lagt fram en proposition till riksdagen om att godkänna EU:s rätt att låna upp 750 miljarder euro till den famösa ”återhämtningsfonden”. Regeringen föreslår också att riksdagen skall godkänna överföringen av viss beskattningsrätt till EU. Frågan som avgörs handlar dock om mycket mer än så, det handlar om EU:s status – samverkansorgan eller en federal statsbildning? Om Sverige godkänner dessa båda förslag, har EU kommit över en röd linje som alla partier i riksdagen tidigare varit emot. M och Kd lägger sig platt.

EU:s superlån ska gynna ”de fattigaste” – men är Sverige så rikt som de påstår?

ANALYSEuropeiska rådet (ministerrådet) beslutade den 11 februari att inrätta den nya byråkrati som skall fördela den famösa så kal­la­de återhämtningsfondens huvuddel till medlemsländerna. Utbetalningen, varav 46 procent ges som bidrag och resten som lån, kommer att ske i två steg, med början i år och avslutas senast 2026. Fördelningen utgår från ländernas BNP-utveckling och skuldsättning samt en plan för hur man avser följa EU:s utvecklings­direktiv. Det finns dock många faktorer som EU undviker i bedömningen, vilket missgynnar Sverige.

Amorteringskrav väcker heta känslor i bankvärlden

ANALYSAmorteringskraven på bolån, som infördes 2016, pausades under förra året som ett försök att stimulera konsumtionen i spåren av coronapandemin. Finansinspektionen (FI) avser att återgå till det tidigare amorteringskravet i höst. Beskedet har fått bland andra Skandias vd att gå i taket, då man inser att det innebär en press nedåt på benägenheten att låna mer. Bankerna tjänar pengar på att människor lånar mer och betalar ränta under lång tid. Därför vill man inte ha amorteringar.

Swedbanks tidigare vd delges misstanke om brott

EKONOMIEkobrottsmyndighetens utredning av Birgitte Bonnesen om grov ekonomisk brottslighet under hennes tid som vd på Swedbank har nu kommit så långt att hon delgivits misstanke om brott. Det är en omfattande utredning som ligger bakom delgivningen. Den startades i samband med att Bonnesens inblandning i penningtvätten i Baltikum blev känd, i början av 2019. I utredningens inledning gjordes också en omfattande razzia på Swedbanks huvudkontor.

Företrädare för ”Kamelcenter Angered” stäms av Ekobrottsmyndigheten

INRIKESKamelcenter Angered var en ”vision om att etablera ett kamelcenter i Göteborgs­förorten Angered”, vilket förverkligades med skattepengar år 2014. Syftet med kamelcentret var att göra Angered ”attraktivt och trevligt att bo i”, främja ”kulturell mångfald”, skapa arbetstillfällen, en ”hållbar utveckling” och att ”sätta Angered på världskartan”. Verksamheten gick i konkurs 2018 och nu åtalas företrädarna för bokföringsbrott och bedrägerier.

Finansguru spår: Finansbubblan är sprickfärdig

ANALYSDen brittiske finansgurun Jeremy Grantham har stuckit ut hakan rejält i ett par artiklar den senaste tiden. Bland annat menar han i ett nyhetsbrev den 5 januari att finansbubblan troligen spricker i sommar. I ett annat utspel menar han att USA:s nye president Joe Biden riskerar att späda på finansbubblan med sitt enorma stimulanspaket på 1 900 miljarder USD . Grantham menar att stora delar av paketet kommer att hamna på aktiemarknaden istället för att gynna konsumtionen.

Kräftgången för vissa delar av näringslivet fortsätter

EKONOMIKonjunkturinstitutet tar varje månad tempen på läget för företagen. I den senaste rapporten, från 19 januari, ser man ganska tydligt hur olika branscher påverkats av de restriktioner som införts med coronapandemin som grund. Aktuell statistik över konkurser och arbetslöshet pekar i viss mån åt olika håll, men bilden av akut kris i vissa branscher är tydlig. Värst ut är, som väntat, hotell, restauranger och researrangörer samt vissa delar av butikshandeln.

Utvärderingen av regeringens näringspolitik sågas i en rapport från Riksrevisionen

ANALYSRegeringens politiska beslut skall bygga på saklig grund och ge så mycket nytta som möjligt för insatta resurser. I Riksrevisionens granskning av utvärderingen av effekten av regeringens näringspolitik, konstaterar man att den är helt undermålig. Bara 2 av 37 granskade utvärderingar får godkänt av Riksrevisionen . Risken för att en stor majoritet av näringspolitiken inte ger tillräcklig valuta för pengarna är uppenbar. Det är därmed högst oklart om de cirka 70 miljarder kronor som årligen satsas på näringspolitiken får önskad effekt.