Skip to Content

Olle Felten

Olle Felten

Artiklar av Olle Felten

Skatterna i budgetspelet – små men tydliga skillnader mellan partierna

EKONOMISkatteförslagen i regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag är inte alltid så enkla att få grepp om. I denna artikel tittar vi därför på hur de olika förslagen påverkar skatteuttaget under det kommande året, om de vinner en majoritet i riksdagen. Den totala skillnaden mellan förslagen är inte mer än cirka 4 procent av det totala skatteuttaget i regeringens förslag, men vi väljer att granska de skillnader som faktiskt finns och hur de skulle fördelas, om de blev verklighet.

Stora brister i Trafikverkets upphandling av järnvägsunderhåll

ANALYSI en ny rapport från Riksrevisionen påvisas allvarliga brister i Trafikverkets hantering av järnvägsunderhållet. Riksrevisionen menar att staten borde kunna få ut betydligt mer för de pengar som satsas på järnvägsunderhåll. Kostnaderna ökar okontrollerat, upphandlingar bygger ofta på undermåligt underlag och Trafikverket har inte tillräcklig kunskap om sina anläggningar och deras status. Det är en, i flera avseenden, svidande kritik mot Trafikverkets sätt att upphandla entreprenörer.

Statsbudgeten för 2021 – stora satsningar med ideologiska skillnader

ANALYSI regeringens (Socialdemokraterna och Miljöpartiet) och samarbetspartiernas (Centern och Liberalerna) förslag till statsbudget för 2021 ökar man utgifterna med totalt 105 miljarder kronor för nya satsningar. Det finns dock ett stort underskott mellan budgeterade inkomster och utgifter. I denna redovisning av regeringens budgetförslag tittar vi också på hur de samlade skatteintäkterna fördelas på olika skatteslag samt hur de fördelas till olika samhällssektorer. Vi går också igenom väsentliga delar av regeringens reformsatsningar.

Ålderspensionssystemets finansiering – en finansiell kuliss

ANALYSDet svenska pensionssystemet skall vara självfinansierande och ligger därför utanför den egentliga statsbudgeten. Systemet bygger på två huvudpelare, den allmänna pensionsavgiften, som skall betalas av alla löntagare, och arbetsgivaravgiftens ålderspensionsavgift. Båda redovisas i regeringens budgetproposition och står för vardera cirka 135 miljarder kronor. Den allmänna pensionsavgiften tas dock inte ut, utan betalas med allmänna skattemedel, vilket betyder att närmare hälften av finansieringen av ålderspensionen uteblir. Regeringen redovisar ändå avgiften som om den fanns.

Regeringen köper ut Preems jätteinvestering med nya ”gröna kreditgarantier”?

ANALYSDen av miljöaktivisterna kritiserade jätteinvesteringen i Preems raffinaderi i Lysekil drogs tillbaka av Preem den 28 september. Motiveringen var att investeringen inte längre är lönsam och att man istället skall satsa på en ombyggnad av befintliga anläggningar för att producera miljövänligt biobränsle. Mark- och miljööverdomstolen gav Preem rätt så sent som den 15 juni, men det politiska spelet och ekonomiska incitament, med statliga investeringsstöd i miljardklassen har därefter bidragit till att Preem ändrat sina investeringsplaner.

Statsbudget med många ändringar

ANALYSDen 21 september klubbades årets sista ändringsbudget för statens finanser för innevarande år. Budgeten för 2020 fastslogs hösten 2019, men mycket har hänt sedan dess som påverkat finanserna. Enligt Riksdagsordningen, en av våra viktigaste lagar, får regeringen lämna två ändrings­budgetar per år, en på våren och en på hösten. Men i år har det blivit totalt tolv ändringsbudgetar, varav tio extra på grund av Covid-19. Detta kan ske om det finns ”särskilda skäl”.

Allmänna arvsfonden – miljardrullning utan kontroll

ANALYSAllmänna Arvsfonden har sedan 1928 ansvaret för att hantera kvarlåtenskapen från avlidna utan legala arvingar eller giltiga testamenten. Pengarna samlas in och förvaltas av Kommarkollegiet och fördelas till olika projekt av Arvfondsdelegationen. Arvfondsdelegationen gör sin egen uppföljning utan krav på öppen extern revision, som svenska myndigheter normalt är underkastade. Resultatet är en verksamhet som sprider avlidnas tillgångar på ett sätt som gör att många säkert vrider sig i graven.

Storbritannien ser ut att lämna EU utan avtal – Boris Johnson sätter press på EU

ANALYSSjälvgoda EU-potentater skrattade åt Storbritannien och Brexit för några år sedan. Man markerade tydligt att britterna skulle komma att få betala mycket mer i avgift till EU om man stod utanför. I förhandlingarna efter Brexit, som blev verklighet den 31 januari i år, om ett frihandelsavtal mellan parterna har EU fortsatt att agera som om Storbritannien inte klarar sig utan ett frihandelsavtal. Storbritannien förbereder sig därför för ett avtalslöst tillstånd, med stöd av WTO-reglerna.

Framtidens pensionärer är förlorare på en dysfunktionell bostadsmarknad

ANALYSI en ny rapport pekar Skandiabanken på stora problem för framtida pensionärer, som vill byta bostad efter pensioneringen. Utgångspunkten för rapporten är det sjunkande realvärdet på pensionen för stora grupper, men också de regler som tillämpas av bankerna när de handlägger en ansökan om bostadslån. Den fortsatta prisökningen på bostadsmarknaden är ytterligare en komponent i sammanhanget. Effekten blir att vanliga pensionärer kommer att få stora svårigheter att få nya bostadslån, främst i storstäderna.

Vikande kapacitetsutnyttjande i industrin – ökad risk för stigande arbetslöshet

ANALYSIndustrins kapacitetsutnyttjande är en belysande illustration av hur industriföretagen mår, men också en tydlig indikation på hur sysselsättningen kan komma att påverkas den närmaste framtiden. Flera storföretag ser nu över sina resurser och anpassar verksamheten efter verkliga och väntade nedgångar i försäljningen. Arbetslösheten fortsätter också att öka, enligt Arbetsförmedlingens veckorapporter. Även de viktiga småföretagen ser dystert­ på framtiden, främst inom tjänstesektorn.

Handelsbarometern pekar på fortsatt ostadigt

ANALYSSvensk Handels handelsbarometer sätter fingret på en av vår tids riktigt stora förändringsprocesser som påverkar hela samhället. Handeln är en viktig bransch med många anställda och inte minst modebutikerna har fått stora problem med sviktande omsättning och lönsamhet. Höga lokalkostnader snabbar på strukturomvandlingen, som innebär en övergång till mer e-handel. De flesta handelsföretag har i dag någon form av internetbaserad försäljning och trenden är att butiksjobben minskar.

Arbetslösheten ett växande hot mot ekonomin

EKONOMIArbetslösheten i Sverige fortsätter att växa. Särskilt allvarlig är trenden för de långtidsarbetslösa, som ökar i en allt snabbare takt, enligt en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Socialdemokraternas marknadsgimmick om ”den lägsta arbetslösheten i EU” trillade ihop som ett korthus när lågkonjunkturen började utvecklas 2019. I dag, mitt i coronapandemin, har Sverige en av de allra högsta arbetslöshetssiffrorna i EU. Även i ett OECD-perspektiv ligger Sverige en bra bit över medelvärdet för medlemsländerna.

Ologiska stöd och inkonsekventa regler upprör både småföretagare och kultureliten

ANALYSFlera av de införda coronastöden har varit tidsbegränsade och har nu löpt ut, trots att problemen kvarstår. Andra stöd har varit riktade till större företag, och många enskilda näringsidkare har blivit utan viktiga stöd. Både kultursektorn och idrottsrörelsen har börjat knorra rejält över bristen på konsekvens i de införda restriktionerna, som bidrar till minskad aktivitet och ökade ekonomiska problem. Samtidigt pekar nationalekonomer på risk för problem med ökat bidragsberoende.

Den svenska statsskulden – på väg uppåt, men hur mycket?

ANALYSAlla åtgärder som vidtagits under coronapandemin, så här långt, har kännetecknats av en sällan skådad miljardrullning. Flera hundra miljarder i olika stöd och lån har lanserats under de hektiska månaderna efter det att pandemin invaderat det svenska samhället. De svenska åtgärderna mot pandemins verkningar finns uttaxerade i en prognos hos Riksgälden, men de åtaganden som statsminister Stefan Löfven skrivit under för svensk räkning i EU kan bli en, ännu okalkylerad, mardröm.

EU klubbade återhämtningsfond och dubblar sin budget

UTRIKESTidigt på morgonen den 21 juli skrev EU-ländernas regeringschefer på avtalet om den nya långtidsbudgeten och den så kal­la­de återhämtningsfonden för EU, efter ett historiskt långt maratonmöte över mer än fyra dygn. Den senare har lanserats som ett stöd för återuppbyggnad till länder som drabbats hårt av coronapandemin. Konstruktionen innebär att EU:s budgetramar i det närmaste dubbleras, med lånade pengar, under tre år. Förändringen är fundamental och marknadsförs som ”Nästa generation av EU” – utan att ställas under demokratisk prövning.

En orolig höst med högre arbetslöshet och banker som driver på utlåningen

ANALYSDe ekonomiska förutsättningarna inför hösten 2020 skiljer sig mycket från de senaste årens. Riskerna för ekonomiska bakslag är, enligt de flesta bedömare, väsentligt mycket högre i år. Huvudorsaken är givetvis coronapandemins effekter. Redan före sommaren förutspåddes hög arbetslöshet på grund av ökade konkurser, en utveckling som fortsätter att oroa. Oron för effekterna av ett prisfall på bostadsmarknaden lyser igenom lite överallt, men bankerna går på offensiven för att öka utlåningen.

Elpriserna skenar – leveransproblem gör sommarelen lika dyr som under vintern

ANALYSElpriserna har rusat till för årstiden extrema nivåer, i huvudsak för elkunderna i mellersta och södra Sverige. I norra Sverige ligger elpriset på betydligt mera beskedliga nivåer. Skillnaden uppgår vissa dagar till flera hundra procent. Bakom situationen ligger en ogenomtänkt energipolitik i stort, där avvecklingen av kärnkraft är en huvudingrediens. Men också brister i utbyggnaden av kraftnätet, särskilt i södra Sverige, för att kunna omfördela el mellan olika delar av landet, spelar in.

Ett nytt skattesystem – AfS-förslag får stöd från Finanspolitiska rådet

ANALYSDiskussionen om ett nytt skattesystem, som skall förenkla och effektivisera skatterna, har pågått under ett antal år i Sverige. Det nuvarande systemet infördes på 1990-talet för att göra skatterna mer rättvisa, men efter mer än 500 ändringar sedan införandet har det vuxit ut till en hydra som ingen har kontroll över. Behovet av en rejäl reform finns alltså. När Alternativ för Sverige 2018 lanserade ”platt skatt” som idé, var det inte många som reagerade, men nu har Finanspolitiska rådet tagit upp idén.

EU använder coronapandemin för att motivera maktöverföring från medlemsstaterna till unionen

ANALYSPå midsommarafton (EU firar inte denna heliga svenska dag) inleddes slutförhandlingarna om EU:s nya långtidsbudget och en planerad ny ”återhämtningsfond” till stöd till de EU-länder som drabbats hårdast av coronapandemin. Effekten av fonden blir ett nytt sätt för EU att stärka greppet om den ekonomiska makten över medlemsstaterna. Rådets ordförande, belgaren Charles Michel, agerar hårt för att beslutet skall tas snabbt. Det är en vanlig EU-metod för att stoppa kritiska röster.

Minskad privat konsumtion – snabb utveckling oroar finansbranschen

ANALYSNya data som publicerades den 10 juni visar att den privata konsumtionen i april sjönk med cirka 10 procent gentemot april förra året. Den privata konsumtionen är en vanlig värdemätare på tillståndet för ett lands ekonomi. Hela det ekonomiska systemet bygger på att vi har en successivt ökande konsumtion, det vi brukar kal­la för tillväxt. Att konsumtionen nu sjunker kraftigt, mycket snabbare och mycket mer än under finanskrisen 2009, skapar oro i landets finanskretsar.