Skip to Content

Olle Felten

Olle Felten

Artiklar av Olle Felten

Centralbankernas penningproduktion har hjälpt men ökar riskerna på sikt – Amorteringeringskravet åter

ANALYSDe enorma mängder pengar som skapats av Riksbanken under pandemin, med syftet att upprätthålla stabiliteten i det finansiella systemet, har fungerat men också tillfälligt flyttat risker från bankerna till staten. Riksbanken varnar för att problemen skjuts på framtiden. Allt fler pekar på den snabbt ökande skuldsättningen bland privatpersoner som en växande risk, men också framtida inflationsrisker. Finansinspektionens återinförda amorteringskrav avser att minska riskerna, men är ändå internationellt sett unikt lågt.

Fossilfritt stål fungerar – nu krävs en enorm utbyggnad av elproduktionen, i expressfart

ANALYSDen 18 augusti presenterade SSAB, LKAB och Vattenfall sitt gemensamma projekt för att producera ett helt fossilfritt stål av god kvalitet. Projektet startade 2015 och har mött skeptiska farhågor men också stort internationellt intresse. Man har nu visat att processen fungerar och att det går att producera högkvalitativt stål där kol ersatts av vätgas i alla delar av processen, från järnmalm till valsat stål. Det är en stor framgång för svensk industri. Nästa steg är att bygga fullskalig produktion, där den stora utmaningen är att säkra tillgången till el – motsvarande mer än 30 procent av Sveriges totala elproduktion.

Ny riskskatt för banker – pengarna ska dock inte fonderas utan användas till försvaret

EKONOMIRegeringen har utarbetat ett förslag till en särskild skatt på större banker och finansiella företag. Skatten beräknas inbringa cirka 5 miljarder kronor 2022 och därefter 6 miljarder kronor per år. Trots syftet med skatten, att stärka statens möjligheter att hantera en framtida ekonomisk kris, föreslås skatteinbetalningarna gå direkt in i statsbudgeten. Regeringen vill använda dem för att finansiera ökade försvarsanslag. Många tunga remissinstanser är kritiska mot att pengarna inte fonderas och att underlaget till förslaget är undermåligt.

Miljöpartiet tvingades att acceptera lagändring mot Cementadomen

INRIKESRegeringen har beslutat att föreslå riksdagen att anta en tillfällig lag som ger Cementa rätt att fortsätta driften i Slite under åtta månader, medan rättsprocessen om den fortsatta koncessionen pågår. Vid en pressträff den 10 augusti presenterade näringsminister Ibrahim Baylan (S) och Miljö- och klimatminister Per Bolund (Mp) regeringsbeslutet att föreslå en lagändring i Miljöbalken, som ger Cementa åtta månaders förlängd koncession för kalkbrytningen i Slite. Det akuta hotet om nedläggning den 31 oktober är därmed borta, men det långsiktiga problemet kvarstår.

Cementastriden fortsätter – klimatmålen kan inte nås om kalkbrytningen stoppas

EKONOMIMiljörörelsen riskerar att skapa ännu en fatal pyrrhusseger om Cementa tvingas lägga ned sitt kalkbrott på Gotland. På samma sätt som nedläggningen av kärnkraftverk har lett till att det oljedrivna kraftverket i Karlshamn tvingats köras även sommartid, kommer en nedläggning av Cementas verksamhet att leda till att Sverige inte klarar av att nå klimatmålen 2030. Allt fler röster höjs för att regeringen skall agera mot de orimliga konsekvenser som en nedläggning av Cementa får för både miljön och ekonomin.

Domen mot Cementas kalkbrytning på Gotland ett slag mot hela samhället

ANALYSMark- och miljööverdomstolen avvisar Cementas ansökan om fortsatt och utökad brytning av kalksten i Slite på Gotland. Orsaken är att domstolen inte anser att Cementas miljökonsekvensbeskrivning är tillförlitlig, trots att föregående instans godkände den i sin helhet. Domens effekter kan bli långt bortom vad någon tänkt sig, om den vinner laga kraft. Cementas kalkbrytning är avgörande för svensk industri. Cirka 75 procent av all cement som tillverkas i Sverige kommer från Cementas kalkbrytning på Gotland.

Statens investeringar i trafikinfrastruktur överskred budgeten med 58 miljarder på 4 år

ANALYSI en ny granskningsrapport från Riksrevisionen redovisas en skrämmande bild av bristande ekonomisk kontroll av Trafikverkets större investeringsprojekt. Granskningen visar att man i planeringsfasen av ett projekt har systematiska kostnadsökningar med i genomsnitt 39 procent. Kostnadsökningarna uppgår till hela 58 miljarder kronor för mellan 2014 och 2018. Budgeten för statens infrastrukturinvesteringar var 87 miljarder kronor för samma period. Trafikverket får kritik för bristande kalkyler och information om kostnadsökningarna, och regeringen för att inte ompröva beslut.

Utredning om folkbokföringen duckar de viktigaste frågorna

ANALYSDe allvarliga brister i folkbokföringen, som gör att det är möjligt att flyta runt i vårt samhälle med flera identiteter, uppbära multipla bidrag etc, har varit en het potatis i minst 14 år. Alla vet om det, men ingen verkar vilja lösa problemen. Regeringen begravde 2019 frågan i en offentlig enmansutredning, som presenterade sitt slutbetänkande den 24 juni i år . Utredningen föreslår ett flertal åtgärder, men orkar inte sätta ner foten i den viktigaste – att säkerställa identiteten på Sveriges invånare.

Sverige äskar 34 miljarder kronor ur EU:s återhämtningsfond – kan få betala 140 miljarder eller mer

EKONOMISverige räknar med att få ut cirka 34 miljarder kronor i bidrag ur EU:s återhämtningsfond. Grunden för fondens utbetalningar är en återhämtningsplan som varje medlemsland lämnar in till EU. Regeringen lämnade den 28 maj in Sveriges ansökan och återhämtningsplan, som Nya Tider har gått igenom. Åtgärderna som regeringen vill baka in i underlaget kommer från statsbudgetens återstartpaket, vilket innebär att bidraget inte tillför någon ny åtgärd. Kostnaden för att få de 34 miljarderna blir minst 4-5 gånger högre än själva bidraget.

Riksrevisionen riktar återkommande kritik mot allvarliga brister i statsförvaltningen

ANALYSI sin årliga granskning av statsförvaltningens effektivitet återkommer påpekanden om allvarliga brister i hur de statliga myndigheterna styrs, bristande kontroll och stora brister i beslutsunderlag. Årets effektivitetsgranskning, som avser år 2020 och offentliggjordes den 4 juni, är inget undantag. Även i den ekonomiska revisionen riktas skarp kritik mot både regeringen och flera myndigheter, även i år avseende brister i styrning, uppföljning och kontroll.

Konsumentverket varnar för ökade konsumtionskrediter

ANALYSAllt fler hamnar i riskzonen för att bli överskuldsatta, det vill säga att man inte klarar av att betala sina skulder. Kreditköp, konsumtionslån utan säkerhet och spel pekas ut som de största riskfaktorerna i en rapport från Konsumentverket. Cirka 400 000 svenskar har skulder hos Kronofogden. Mellan 2010 och 2020 ökade de privata skulderna hos Kronofogden med 34 procent, till 87 miljarder kronor. Finansinspektionen och Riksbanken varnar också för systemrisker på grund av hög skuldsättning.

G7 pressas av IT-jättar till nytt internationellt bolagsskatteavtal

EKONOMIGoogle, Facebook och andra globaliserade företag vill gärna flytta sina vinster till skatteparadis, men olika länder försöker agera för att stoppa skatteflykten. Frankrike införde till exempel hårda beskattningsregler som tvingade Google att betala miljardbelopp. Nu pressar de globala företagen G7-länderna att bli klara med ett internationellt skatteavtal som reglerar detta. Arbetet med den nya bolagsskatteprincipen har pågått under många år, utan att man kommit i mål. I skrivande stund gör G7-länderna en ny ansats för att försöka sätta upp ramarna för en ny internationell överenskommelse om bolagsskatt.

Knarkhandeln blåser upp Sveriges BNP

ANALYSPolisens nya underrättelseinformation från Encrochat-hackningen visar att den illegala knarkhandeln och annan kriminell verksamhet kan utgöra en betydligt större del av Sveriges ekonomi än vad som tidigare varit känt. Som ett resultat av det överväger SCB att ”förbättra beräkningarna av den illegala verksamhetens påverkan på BNP”. Det handlar om uppemot 15 miljarder kronor per år, bara på knarkhandeln. SCB stöder sig på ett EU-direktiv, som kräver att illegal verksamhet skall räknas med i BNP.

”Utanförskapet” kostar samhället 338  599 kronor per individ

ANALYSDen 7 maj presenterade organisationen Svenskt näringsliv en beräkning av vad det så kal­la­de utanförskapet kostar de svenska skattebetalarna. Resultatet är skrämmande, den totala kostnaden är cirka 270 miljarder kronor per år (2020). Antalet personer, eller egentligen ”helårsekvivalenter”, i arbetsför ålder som försörjs av ersättningar och bidrag uppgår till hela 800 000 personer. Beräkningarna bygger på en rapport från SCB som offentliggjordes i mars.

Statliga myndigheters ”effektivisering” leder till ännu mer administration

ANALYSI en rapport från Riksrevisionen slås det fast att regeringens arbete med att effektivisera statens verksamhet istället lett till mer administration. Frigjorda resurser från olika effektiviseringsåtgärder går, enligt rapporten, i större utsträckning till ny administration än till dess egentliga kärnuppgifter. Man menar också att det satsas mer på att digitalisera verksamheten än de administrativa funktionerna. Gjorda satsningar går dessutom långsamt. Ökad andel chefer och kvalificerad administrativ personal tynger ner utvecklingen.

Världshandelns sårbarhet illustrerades av ett sex dagar långt stopp i Suezkanalen

ANALYSÖverflyttningen av västvärldens produktion av varor till länder i Asien, främst Kina, har gjort väst helt beroende av en felfri leveranskedja. När containerfartyget Ever Given fastnade på tvären i Suezkanalen den 23 mars i år blottades detta beroende på ett högst påtagligt sätt. På bara ett par dagar var media fulla av katastrofrubriker kring händelsen. Just-in-time-filosofin visades än en gång ha drivits alltför långt, perfekt illustrerat av det sex dagar långa stoppet i kanalen.

Underskott i byggandet driver upp bostadspriserna

INRIKESDen senaste tiden har flera rapporter om ett fortsatt prisrally på bostäder redovisats. Den låga räntenivån bidrar till prisutvecklingen men andra faktorer påverkar bostadspriset ännu mer. Boverket redovisar till exempel ett stort underskott på bostäder. Trots att det byggs mycket, så är den snabba befolkningsökningen som drivits av migration ännu större. Den ökade efterfrågan som detta skapar är avgörande för prisutvecklingen, som kan leda till en skuldkris för många.

Sjukvårdens dilemma – fler och dyrare hyrpersonal

SJUKVÅRDDen svenska sjukvården konsumerar enorma resurser. Cirka 44 procent av kostnaderna för sjukvården är personalkostnader. Under ett par decennier har det pågått en allt snabbare utveckling mot att en allt större andel av personalen är inhyrda konsulter istället för att vara anställda. Oftast handlar det om läkare, men allt fler sjuksköterskor tar också steget att hyra ut sig själva istället för att vara anställda. Regionernas förmåga att organisera vården sätts på prov.

Tysklands författningsdomstol stoppar EU:s återhämtningsfond tillfälligt

TYSKLANDTysklands författningsdomstol, något som vi saknar i Sverige, har tillfälligt stoppat ratificeringen av EU:s omskrivna återhämtningsfond och de nya så kal­la­de egna medlen för unionen. Efter en anmälan om att förfarandet med upplåning till EU:s driftbudget är olagligt, förbjöd författningsdomstolen förbundsregeringen att skriva på avtalet med EU. Förbudet är tillfälligt, men ingen vet hur långt stoppet blir. Det är inte första gången som Tysklands författningsdomstol står upp för de egna grundlagarna.

Fega politiker lade ner sina röster när Sverige vek ner sig mot EU i budgetfrågan

INRIKESOnsdagen den 24 mars var en sorgens dag i svensk politik. Då fick en riksdagsminoritet igenom ett förslag som innebär att Sverige skuldsätts för att bidra till andra länders budgetsanering genom EU. Både Moderaterna och Kristdemokraterna avstod från att använda sin möjlighet att stoppa regeringens och samarbetspartiernas förslag att godkänna EU:s långtidsbudget och återhämtningsfond i Riksdagens votering. Bara Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet röstade emot förslaget.