Bankernas vinster, och inte minst den planerade vinstutdelningen till aktieägare, har rört upp känslorna efter bokslutskommunikéerna för 2023. Det är dock inte alla banker som delar ut sin vinst till externa ägare och alla som gör det delar inte ut så stor andel av vinsten. Foto: Pixabay

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

EKONOMI
När 2023 nu summerats i bankernas bokslutskommunikéer inför årsredovisningarna, kan man konstatera att året blev en formidabel vinstkaskad – trots Sveriges allt mer trasiga ekonomi. De flesta stora affärsbankerna, med externa ägare, planerar att dela ut 40-60 procent av vinsten till aktieägarna. Att ägarna får utdelning när företagen går med vinst är inget problem, det är aktiebolagens uppgift att tjäna pengar till sina ägare. Problemet med storbankernas vinstutdelning ligger på ett annat plan, eftersom ägarnas risk har minimerats med hjälp av statens garantier. Men det finns banker som fungerar helt annorlunda.

Bankers grundläggande funktion är att omvandla sparande till investeringar. Genom att betala ränta för att insättare lånar ut sina pengar till banken, är tanken att man ska bilda en kapitalbas som kan användas för att låna ut pengar till företag och privatpersoners investeringar. Med en något högre utlåningsränta än vad insättarna får, gör banken en vinst som kan användas för att stärka den finansiella basen, hantera risker som uppstår i samband med in- och utlåningen och ge ägarna en återbäring på det kapital de satsat i banken. Förutom denna funktion har man en viktig uppgift att fylla genom betalningsförmedling och andra tjänster. Idag känns denna bild av de basala bankfunktionerna som något av en Bullerby-idyll, när man studerar hur de stora bankjättarna navigerar genom kvartalsekonomiska lönsamhetsstrategier, digitala pengar och ”fractional banking”. Långsiktighet hamnar lätt i skymundan för kortsiktiga kvartalsrapporter och målet handlar istället om att leverera en hög avkastning i form av aktieutdelning efter varje bokslut.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bok: Nato, ett redskap för USA:s aggressioner

🟠 BOKRECENSION Om det var rätt av Sverige att gå med i Nato kommer vi kanske att veta någon gång långt in i framtiden. Men det är bra om vi förstår vad det är vi gått med i. Om du då bara lyssnar på den vanliga mainstream-mediapropagandan kommer du definitivt att bli lurad, det är ju deras hela affärsidé. Läs istället denna bok, den är snabbläst men innehåller en faktarik kritisk analys av världens överlägset starkaste militärallians.

Pietà

🟠 KULTUR Det italienska ordet pietà betyder medlidande. Man associerar det med den sörjande Maria med den döde Jesus i famnen. Sedan tidig medeltid finns det i konsten olika framställningar av den döde Jesus och hans mor. Den mest berömda bilden, en skulptur, är Michelangelo Buonarrotis (1475-1564) Pietà i vit marmor i Peterskyrkan i Rom.

Det våras för kärnkraften

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK I början av 2025 inledde Europeiska kommissionen en uppdatering av sitt vägledande kärnenergiprogram från 2017. I och med att leveranserna av billig rysk gas till Europa via rörledningar praktiskt taget har avbrutits överväger nu många europeiska länder att återuppta användningen av kärnkraft för elproduktion som inte är väderberoende. Belgien har just avbrutit sin avveckling av kärnkraften genom att förlänga driftstiden på två reaktorer med 10 år. I Europa, liksom i resten av världen, är kärnkraften återigen i ropet.

Forskare föreslår tankestyrning genom AI för att rehabilitera brottslingar

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK En uppmärksammad molekylärbiolog vill hacka kriminellas hjärnor för att göra dem till laglydiga medborgare. Teknologin är redan framgångsrikt testad på djur, och nu gäller det bara att ändra på den vetenskapliga etiken och öppna upp för experiment på människor. Han nämner specifikt ”diskriminering och hatbrott” som exempel, och enligt honom kan tekniken finnas på plats redan om tio år.

Den stora depressionen och andra världskriget

🟠 HISTORIA Den stora depressionen var en allvarlig global ekonomisk nedgång från 1929 till 1939, inte bara i USA utan hela världen. Perioden präglades av extremt hög arbetslöshet och fattigdom, drastiska minskningar av industriproduktion och internationell handel, samt omfattande bank- och företagskonkurser runt om i världen. Var fjärde amerikan var arbetslös och även högutbildade som läkare såg en inkomstförlust på uppemot 40 procent. Misären var så svår att den blev ett livslångt trauma för många ur den generationen.

Olof Skötkonung och mynten i Sigtuna

🟠 För många år sedan besökte vi Sigtuna och de arkeologiska utgrävningar som pågick där. Det var spännande att se hur arkeologerna tog hand om de olika fynden och de berättade om vad de hade hittat. Bland annat fanns mynt av olika slag. Mynt är en viktig del av historien så därför ska vi bekanta oss med Olof Skötkonungs myntprägling i Sigtuna.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.