Skip to Content

Henrik Paetau

Henrik Paetau

Artiklar av Henrik Paetau

Skrämseltaktik som politiskt maktmedel

OPINION: HENRIK PAETAUMetoden i rubriken är högaktuell i dagens Sverige. Den är ingalunda unik, utan tvärtom en klassiker, och vi behöver varken gå långt tillbaka i historien eller resa långt bort för att hitta ett liknande exempel, nämligen till 1960- och 1970-talets Finland. Det hävdar Henrik Paetau, rektor emeritus i Finland.

Skolan: Ordning och reda kräver disciplin

SKOLDEBATTENHenrik Paetau fick användning av sina erfarenheter som officer när han år 1977 blev rektor över en bråkig skola i Finland och visade hur alla kunde vara delaktiga för en lugnare och tryggare skolmiljö. Man kan så klart inte jämföra 1970-talets finska skola med dagens mångkulturella kaos. På den tiden tampades man med att yoghurt kastades på skolans fasad, medan ”bötning” (rån) var okänt, stora gängslagsmål med kniv och tillhyggen ytterst ovanliga om ens det, och våldtäkter på skolor förekom inte över huvud taget. Även på etniskt homogena skolor kan det förstås förekomma problem, och de metoder Paetau använde med stor framgång går på tvärs emot vänsterns kravlösa och antiauktoritära idéer.

Skoldebatten en diskussion som missar poängen

DEBATTDetta är den första av två artiklar som behandlar skolan ur ett annat perspektiv än den traditionella skolpolitiska och pedagogiska debatten. Veckans debattör Henrik Paetau upplevde riksdagens debatt om ordningsbetyg den 5 april 2019: Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer som en serie separata anföranden utifrån lagstiftarnas positionering. Paetau vill i egenskap av rektor emeritus belysa problematiken ur den enskilda elevens, hemmets och lärarens situation.

”Ge mig fyra år!”

KRÖNIKA I Sverige är de flesta överens om att i alla avseenden ta avstånd från nazismens brutala metoder. Vi får hoppas att fördömandet av den totalitära ideologin kommunismen – eller låt oss säga den effektivaste förintelseregimen, om vi ser till det totala antalet dödsoffer – får ett lika odelat stöd.

Strukturell rasism, en konsekvens av invandring?

OPINIONBjuder man in MENA (Mellanöstern och Afrika) till Sverige, så får man MENA i Sverige. Ju större volymer och ju kortare tillvänjningstid, desto mer överrumplande och förödande blir konsekvenserna i samhället, alldeles oavsett om man medger det eller låtsas att det handlar om en naturlig och förväntad samhällsutveckling.

Debatt på smutskastningsnivå efter JÖK

KRÖNIKA

Medmänsklighet och människokärlek – från ord till handling

OPINION: HENRIK PAETAU

Som man ropar får man svar

KRÖNIKA. I åratal har jag undrat över europeiska grannländers storsinthet och tolerans gentemot den svenska besserwisserkritik som riktats mot dem. I synnerhet har flera ministrar i regeringarna Löfven I och II i offentligheten läxat upp flera länder för den politik de har valt att genomföra, inte minst när det handlat om att värna det egna landets säkerhet, intressen, traditioner och värderingar.

Trump och Löfven tillämpar klassisk taktik

KRÖNIKA. För att stärka sin maktställning och förverkliga sin strategi som går ut på att etablera en suverän hegemoni utser en politisk ledare en lämplig syndabock. Denna kan vara en etnisk grupp, en ideologisk rörelse eller ett konkurrerande politiskt parti. Att utnämna sin motståndare till folkfiende är en gammal beprövad taktik.

Bildning och sociala färdigheter

KRÖNIKAKRÖNIKA. Sociala färdigheter hör uppenbarligen inte till kompetenskraven för politiker eller för personer som söker jobb inom andra samhällssektorer. Inom affärslivet, i serviceyrken, i undervisningsbranschen, inom information och kommunikation är sociala färdigheter däremot ett av de viktigaste kompetenskraven. ”Social skills” bör även ses som en del av begreppet bildning, varmed inte nödvändigtvis avses boklig bildning, utan snarare ett beteende som visar att personen är inkommen i det svenska samhällets umgänges- och kommunikationskultur.

Lära av historien?

KRÖNIKA. SVT-programmet Agenda bjöd den 20 januari på en liten eftersläckning av den stora regeringsbildningsdramatiken. Jag fäste mig särskilt vid det samtal som utspann sig mellan programledaren Anna Hedenmo och det före detta statsrådet Anders Ygeman, alltså dagen före dennes comeback som minister. Programledarens fråga var ju egentligen både retorisk och låtsasprovokativ: Varför kan Socialdemokraterna (S) inte samarbeta med Sverigedemokraterna?

Samma lag – olika påföljder

KRÖNIKA

Med kluven tunga

Ett uttryck som av de nordamerikanska urinnevånarna indianerna användes som anklagelse emot den vite mannen, hans brutna löften och notoriska lögner, skulle mycket väl kunna användas för att beteckna den politiska och mediala PK-elitens språk i dagens Sverige. Hur länge skall vanligt folk i Sverige köpa den officiella nyhetsförmedlingens bortförklaringar av uppenbara risker och problem?

Droppen, stenen och bägaren

Två politiska scenarier utspelar sig som bäst i Sverige. Det ena kan liknas vid droppen som urholkar stenen. Ordstävet säger ”Droppen urholkar stenen, icke med våld, utan genom att ofta falla”. Så kan man beskriva PK-propagandan som till dags dato har varit skrämmande framgångsrik. Det andra scenariot, det allt starkare missnöjet med det politiskt korrekta vänsterliberala åsiktsförtrycket, kan liknas vid ett annat ordstäv om droppen, nämligen ”droppen som fick bägaren att rinna över”.

Anständiga partier?

KRÖNIKAAnständigheten tar sig bakvända uttryck hos partier som tycker att det går bra att exkludera 1,2 miljoner landsmän från den demokratiska representation de har rätt till. Samtidigt står Socialdemokraternas gruppledare Anders Ygeman i kammaren och talar om vikten av att respektera väljarnas åsikter. Är inte detta höjden av hyckleri?

Vad vill svenskarna?

KRÖNIKAEtablissemangets propaganda är synnerligen effektiv. Svenska folket har ännu en gång gått på en blåsning av aldrig tidigare skådad omfattning. Ingenting svenskt är bra. Allt som går att ersätta med importprodukter skall bort, för nu är det multikultur som gäller: Gör Sverige spännande!

Det politiska klimatet förr och nu

Ett alltigenom otydligt budskap som politikerna vill vara tydliga med är kontentan av årets val i Sverige. Nationalismens frammarsch i Europa ett halvsekel efter våren -68 är en tydlig pendelsvängning åt höger åtföljd av en nedgång för socialdemokratin och en uppgång för nationella värderingar.

Valobservatörer

KRÖNIKAHärom kvällen beslöt jag mig för att förhandsrösta på biblioteket i vårt lilla samhälle. Valet 2018 är det första val där jag har rätt att rösta i Sverige, men eftersom jag är till åren kommen har jag röstat många gånger i mitt hemland Finland. Så jag trodde att jag visste hur det går till. Men icke.

Vad är det för fel på Sverige?

KRÖNIKAFrågan i rubriken ställdes den 14 augusti av Iltasanomat, Finlands största kvällstidning, med anledning av de samordnade bilbränderna i sydvästra Sverige. Den är att uppfatta som retorisk, då man såväl på tidningens redaktion som på de flesta orter i Finland och i Sveriges övriga grannländer känner till Sveriges politiska haveri och dess orsaker. Jag skall nedan i korthet försöka sammanfatta detta och belysa vad som har gett upphov till en i dagsläget ofördelaktig bild av Sverige.

Den svenska modellen

KRÖNIKA