Bedrägerier och fusk inom välfärdssystemen kostar samhället stora belopp. Mycket beror på att myndigheter inte får kommunicera med varandra och delge varandra information om olika bidragstagare. Riksåklagare Petra Lundh har sagt att hennes myndighet år 2022 lagt ner 21 000 åklagartimmar på de fall som kan relateras till myndighetssamverkan. Foto: Nya Tider

Regeringen intensifierar den ekonomiska kampen mot brottsligheten

EKONOMI
Det blir alltmer tydligt att brottssyndikaten i Sverige på olika sätt arbetar med aktiviteter som dränerar våra välfärdssystem. I Tidöavtalet aviserade regeringspartierna och Sverigedemokraterna att man skulle ta ett rejält tag mot den organiserade brottslighetens ekonomiska aktiviteter. En viktig del av detta är att riva hinder mot informationsdelning mellan myndigheter, som idag möjliggör bedrägerier och fusk. Flera lagar hindrar myndigheter att agera mot kriminellt utnyttjande av välfärdssystemen och bidrar till enorma onödiga samhällskostnader.

Veckan före påsk tog regeringen några steg för att få till en skarpare lagstiftning kring det som brukar betecknas som välfärdsbrottslighet. Problemet med felaktigheter i de statliga stödsystemen, på grund av brottslig verksamhet med bedrägerier av olika slag, har konstaterats öka till en nivå som finansministern kategoriserat som ett nödläge.

Problematiken är dock inte ny. Efter en eskalerande organiserad brottslighet mot välfärdssystemen, som myndigheterna inte kom till rätta med, etablerades 2009 en ny samordnad verksamhet under beteckningen ”Myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet”. Tolv olika myndigheter ingick i den samverkansgrupp som skapades och arbetet bedrevs med olika grad av framgång, trots stora brister i förutsättningarna.

Regeringen Löfven gav i december 2015 myndigheterna i uppdrag att utveckla arbetet med samverkan för att komma åt den organiserade brottsligheten. Uppdraget var allmänt formulerat och gick ut på att bredda verksamheten till fler myndigheter och att utöka samverkan även på regional och lokal nivå. Arbetet skulle också breddas till fler brottstyper och bli mer samordnad.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Regeringens ekonomiska vårproposition – med sikte på reformer

Regeringens ekonomiska vårproposition – med sikte på reformer

🟠 EKONOMI SCB har presenterat en fortsatt nedgång i inflationen för mars och Riksbanken öppnar för räntesänkningar under första halvåret 2024. Kraven på sänkt styrränta från de ekonomiska opinionsbildarna har blivit allt mer pådrivande. Samtidigt fortsätter BNP att sjunka och arbetslösheten att vara ett orosmoln, även om de flesta verkar titta bort från den problematiken just nu. I denna kontext lade finansministern den 15 april fram regeringens ekonomiska vårproposition. En budget som riktas in på fortsatt inflationsbekämpning och att öka incitamenten för arbete, men också en strategi för tillväxt och åtgärder mot den kriminella expansionen.

Läs även:

Priset för brottslighet mot företagen: 98 miljarder kronor per år

Priset för brottslighet mot företagen: 98 miljarder kronor per år

🟠 EKONOMI Företagens organisationer med Svenskt Näringsliv i spetsen pekar ut brottsligheten mot företag som ett hot mot den fria företagsamheten. I flera rapporter under det senaste året har såväl Svenskt Näringsliv som organisationerna Företagarna och Småföretagarna presenterat rapporter som pekar på de enorma kostnader som brottsligheten mot företag kostar. Man presenterar data som visar att företagare överväger att helt lägga ner sina företag eller att flytta hela eller delar av verksamheten till annan ort. Kriminaliteten äter sig in i företagandet på många olika sätt och riskerar att hota den svenska företagsamheten.

Regeringens ekonomiska vårproposition – med sikte på reformer

Regeringens ekonomiska vårproposition – med sikte på reformer

🟠 EKONOMI SCB har presenterat en fortsatt nedgång i inflationen för mars och Riksbanken öppnar för räntesänkningar under första halvåret 2024. Kraven på sänkt styrränta från de ekonomiska opinionsbildarna har blivit allt mer pådrivande. Samtidigt fortsätter BNP att sjunka och arbetslösheten att vara ett orosmoln, även om de flesta verkar titta bort från den problematiken just nu. I denna kontext lade finansministern den 15 april fram regeringens ekonomiska vårproposition. En budget som riktas in på fortsatt inflationsbekämpning och att öka incitamenten för arbete, men också en strategi för tillväxt och åtgärder mot den kriminella expansionen.

BRICS: utvidgning, stärkta ekonomiska band och nytt betalsystem

BRICS: utvidgning, stärkta ekonomiska band och nytt betalsystem

🟠 EKONOMI Som Nya Tider kunde rapportera om i nummer 33/2023, beslutade BRICS-länderna vid sitt årliga toppmöte, i Sydafrika i höstas, att erbjuda sex länder att ansluta sig till samarbetet. Argentina, som var ett av dem, backade dock ur och Saudiarabien har ännu inte bekräftat sin anslutning. De övriga fyra nya länderna anslöt sig dock den 1 januari i år. Arbetet med att bygga sammanslutningen starkare pågår också, bland annat med flera viktiga projekt på det ekonomiska området. Ett sådant är att överge dollarn i den bilaterala handeln.

Konjunkturen osäker – olika signaler från olika delar av marknaden

Konjunkturen osäker – olika signaler från olika delar av marknaden

🟠 EKONOMI Den skakiga konjunkturen, ränteläget och den geopolitiska oron gör att den ekonomiska utvecklingen uppfattas som osäker. Olika tendenser och förhoppningar lyfts fram i olika rapporter, men hushållen kämpar för att klara sin vardagsekonomi. Den höga arbetslösheten, främst bland utrikes födda, är ett återkommande orosmoln. Riksbankens senaste företagsundersökning sammanfattar situationen ganska väl, med följande framsidesrubrik: ”Det syns inga gröna skott än”.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Att förvalta ett kulturarv

🟠 HISTORIA Folkdräkter är en del av vårt svenska kulturarv. De ser inte exakt likadana ut då de har en lokal prägel. Varje bygd och härad har en egen, specifik dräkt, vilket är orsaken till att folkdräkt även kommit att benämnas som bygdedräkt eller häradsdräkt. Folkdräkten var mycket populär bland allmogen medan andra förvaltade detta kulturarv med hjälp av den folkliga modedräkten.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.