Olle Felten
Artiklar av Olle Felten
Regeringens valårsbudget för 2022 – flera fläskiga flirtar
🟠 Innehållet i regeringens förslag till statsbudget för valåret 2022 har portionerats ut till media under de senaste veckorna. Den slutliga presentationen, när finansministern lämnar över hela budgetförslaget till riksdagen, sker den 20 september. Regeringens förslag flirtar med både Centerpartiet och Vänsterpartiet, eftersom deras aktiva stöd för budgeten är avgörande för att den skall gå igenom. Regeringen flirtar också med de stora invandrargrupperna i storstädernas utanförskapsområden, genom kraftigt ökade bidrag.
Ökad elförbrukning, obalanser och risk för avveckling av kärnkraften trycker upp elpriset
🟠 Regeringen har under det senaste året satsat hårt på ett antal olika projekt som går ut på att öka elektrifieringen av allt från transporter till tunga industriella processer. Samtidigt inleds en storskalig satsning på elektrifiering av både gods- och persontransporter på väg. Expansionen av energislukande datorhallar kräver också enorma mängder el. Bara dessa tre sektorer kräver tillsammans tillskott på el motsvarande cirka 70-80 procent av nuvarande elkonsumtion i Sverige fram till 2030. Samtidigt agerar regeringen för att snabbavveckla kärnkraften, cirka 30 procent av Sveriges elproduktion.
Regeringens inriktning för statens budget för året 2022: Ett kraftigt underskott
🟠 Finansminister Magdalena Andersson presenterade regeringens inriktning för statsbudgeten för 2022 på en pressträff den 26 augusti. Regeringens budgetförslag bygger på en hoppfull prognos om den ekonomiska utvecklingen, som i sin tur bygger på Konjunkturinstitutets (KI) beräkningar. För 2022 har KI beräknat reformutrymmet till cirka 40 miljarder kronor, men att det mesta går åt till att upprätthålla nuvarande organisation och kvalitetsnivå. Det slutliga budgetförslaget läggs fram den 20 september för riksdagen.
Centralbankernas penningproduktion har hjälpt men ökar riskerna på sikt – Amorteringeringskravet åter
🟠 De enorma mängder pengar som skapats av Riksbanken under pandemin, med syftet att upprätthålla stabiliteten i det finansiella systemet, har fungerat men också tillfälligt flyttat risker från bankerna till staten. Riksbanken varnar för att problemen skjuts på framtiden. Allt fler pekar på den snabbt ökande skuldsättningen bland privatpersoner som en växande risk, men också framtida inflationsrisker. Finansinspektionens återinförda amorteringskrav avser att minska riskerna, men är ändå internationellt sett unikt lågt.
Fossilfritt stål fungerar – nu krävs en enorm utbyggnad av elproduktionen, i expressfart
🟠 Den 18 augusti presenterade SSAB, LKAB och Vattenfall sitt gemensamma projekt för att producera ett helt fossilfritt stål av god kvalitet. Projektet startade 2015 och har mött skeptiska farhågor men också stort internationellt intresse. Man har nu visat att processen fungerar och att det går att producera högkvalitativt stål där kol ersatts av vätgas i alla delar av processen, från järnmalm till valsat stål. Det är en stor framgång för svensk industri. Nästa steg är att bygga fullskalig produktion, där den stora utmaningen är att säkra tillgången till el – motsvarande mer än 30 procent av Sveriges totala elproduktion.
Ny riskskatt för banker – pengarna ska dock inte fonderas utan användas till försvaret
🟠 Regeringen har utarbetat ett förslag till en särskild skatt på större banker och finansiella företag. Skatten beräknas inbringa cirka 5 miljarder kronor 2022 och därefter 6 miljarder kronor per år. Trots syftet med skatten, att stärka statens möjligheter att hantera en framtida ekonomisk kris, föreslås skatteinbetalningarna gå direkt in i statsbudgeten. Regeringen vill använda dem för att finansiera ökade försvarsanslag. Många tunga remissinstanser är kritiska mot att pengarna inte fonderas och att underlaget till förslaget är undermåligt.
Miljöpartiet tvingades att acceptera lagändring mot Cementadomen
🟠 Regeringen har beslutat att föreslå riksdagen att anta en tillfällig lag som ger Cementa rätt att fortsätta driften i Slite under åtta månader, medan rättsprocessen om den fortsatta koncessionen pågår. Vid en pressträff den 10 augusti presenterade näringsminister Ibrahim Baylan (S) och Miljö- och klimatminister Per Bolund (Mp) regeringsbeslutet att föreslå en lagändring i Miljöbalken, som ger Cementa åtta månaders förlängd koncession för kalkbrytningen i Slite. Det akuta hotet om nedläggning den 31 oktober är därmed borta, men det långsiktiga problemet kvarstår.
Cementastriden fortsätter – klimatmålen kan inte nås om kalkbrytningen stoppas
🟠 Miljörörelsen riskerar att skapa ännu en fatal pyrrhusseger om Cementa tvingas lägga ned sitt kalkbrott på Gotland. På samma sätt som nedläggningen av kärnkraftverk har lett till att det oljedrivna kraftverket i Karlshamn tvingats köras även sommartid, kommer en nedläggning av Cementas verksamhet att leda till att Sverige inte klarar av att nå klimatmålen 2030. Allt fler röster höjs för att regeringen skall agera mot de orimliga konsekvenser som en nedläggning av Cementa får för både miljön och ekonomin.
Domen mot Cementas kalkbrytning på Gotland ett slag mot hela samhället
🟠 Mark- och miljööverdomstolen avvisar Cementas ansökan om fortsatt och utökad brytning av kalksten i Slite på Gotland. Orsaken är att domstolen inte anser att Cementas miljökonsekvensbeskrivning är tillförlitlig, trots att föregående instans godkände den i sin helhet. Domens effekter kan bli långt bortom vad någon tänkt sig, om den vinner laga kraft. Cementas kalkbrytning är avgörande för svensk industri. Cirka 75 procent av all cement som tillverkas i Sverige kommer från Cementas kalkbrytning på Gotland.
Statens investeringar i trafikinfrastruktur överskred budgeten med 58 miljarder på 4 år
🟠 I en ny granskningsrapport från Riksrevisionen redovisas en skrämmande bild av bristande ekonomisk kontroll av Trafikverkets större investeringsprojekt. Granskningen visar att man i planeringsfasen av ett projekt har systematiska kostnadsökningar med i genomsnitt 39 procent. Kostnadsökningarna uppgår till hela 58 miljarder kronor för mellan 2014 och 2018. Budgeten för statens infrastrukturinvesteringar var 87 miljarder kronor för samma period. Trafikverket får kritik för bristande kalkyler och information om kostnadsökningarna, och regeringen för att inte ompröva beslut.
Nyhetsdygnet
Senaste numret
Nya Tiders nyhetsbrev!
