Olle Felten

🟠 Sverige räknar med att få ut cirka 34 miljarder kronor i bidrag ur EU:s återhämtningsfond. Grunden för fondens utbetalningar är en återhämtningsplan som varje medlemsland lämnar in till EU. Regeringen lämnade den 28 maj in Sveriges ansökan och återhämtningsplan, som Nya Tider har gått igenom. Åtgärderna som regeringen vill baka in i underlaget kommer från statsbudgetens återstartpaket, vilket innebär att bidraget inte tillför någon ny åtgärd. Kostnaden för att få de 34 miljarderna blir minst 4-5 gånger högre än själva bidraget.

🟠 Polisens nya underrättelseinformation från Encrochat-hackningen visar att den illegala knarkhandeln och annan kriminell verksamhet kan utgöra en betydligt större del av Sveriges ekonomi än vad som tidigare varit känt. Som ett resultat av det överväger SCB att ”förbättra beräkningarna av den illegala verksamhetens påverkan på BNP”. Det handlar om uppemot 15 miljarder kronor per år, bara på knarkhandeln. SCB stöder sig på ett EU-direktiv, som kräver att illegal verksamhet skall räknas med i BNP.

🟠 Den 7 maj presenterade organisationen Svenskt näringsliv en beräkning av vad det så kal­la­de utanförskapet kostar de svenska skattebetalarna. Resultatet är skrämmande, den totala kostnaden är cirka 270 miljarder kronor per år (2020). Antalet personer, eller egentligen ”helårsekvivalenter”, i arbetsför ålder som försörjs av ersättningar och bidrag uppgår till hela 800 000 personer. Beräkningarna bygger på en rapport från SCB som offentliggjordes i mars.

🟠 I en rapport från Riksrevisionen slås det fast att regeringens arbete med att effektivisera statens verksamhet istället lett till mer administration. Frigjorda resurser från olika effektiviseringsåtgärder går, enligt rapporten, i större utsträckning till ny administration än till dess egentliga kärnuppgifter. Man menar också att det satsas mer på att digitalisera verksamheten än de administrativa funktionerna. Gjorda satsningar går dessutom långsamt. Ökad andel chefer och kvalificerad administrativ personal tynger ner utvecklingen.

🟠 Den senaste tiden har flera rapporter om ett fortsatt prisrally på bostäder redovisats. Den låga räntenivån bidrar till prisutvecklingen men andra faktorer påverkar bostadspriset ännu mer. Boverket redovisar till exempel ett stort underskott på bostäder. Trots att det byggs mycket, så är den snabba befolkningsökningen som drivits av migration ännu större. Den ökade efterfrågan som detta skapar är avgörande för prisutvecklingen, som kan leda till en skuldkris för många.

🟠 Den svenska sjukvården konsumerar enorma resurser. Cirka 44 procent av kostnaderna för sjukvården är personalkostnader. Under ett par decennier har det pågått en allt snabbare utveckling mot att en allt större andel av personalen är inhyrda konsulter istället för att vara anställda. Oftast handlar det om läkare, men allt fler sjuksköterskor tar också steget att hyra ut sig själva istället för att vara anställda. Regionernas förmåga att organisera vården sätts på prov.