De många stupade ukrainska soldaterna tillsammans med de hundratusentals som flytt landet har också blivit till ett demografiskt problem. Om det är svårt att hitta nya soldater idag är det inget emot hur svårt det kommer att bli när det är dags för nästa generation att mobilisera. Foto: Dominika Zarzycka/ Shutterstock

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

ANALYS
Vid det här laget har det börjat gå upp för de flesta att Ukraina är i en hopplös belägenhet. Men västetablissemanget kämpar tappert för att upprätthålla bilden av en lovande kamp så länge Ukraina får trogen hjälp från Väst. En viktig del av detta är att låta påskina att Ryssland lider större förluster än Ukraina. Manskap är en dyrbar och ändlig resurs. Om den ena parten åderlåts allt för mycket blir kriget svårt eller omöjligt att upprätthålla. Sålunda rapporterade New York Times i augusti att Ryssland enligt anonyma amerikanska tjänstemän skulle ha 120 000 döda och 170 000–180 000 sårade, medan siffrorna för Ukraina skulle vara 70 000 respektive 100 000. Men är detta sanningen? Joakim Förars har gjort egna beräkningar utifrån allmänt tillgänglig information och resonerar kring vad de faktiska förlustsiffrorna skulle kunna vara. Nya Tider har inte kontrollräknat uppgifterna.

Det är notoriskt svårt att avgöra vad som är sanning när det gäller förluster i krig. Carl von Clausewitz – en klassiker inom militär teori – säger: ”Parternas förlustrapporter är aldrig exakta, sällan sanningsenliga och i de flesta fall avsiktligt förfalskade.” Vi måste komma ihåg att västländerna är en part i kriget. Men även om vi aldrig får säkra uppgifter så finns det objektiva hållhakar som ger oss en bild av läget.

Två oberoende undersökningar som bygger på statistik över överskottsdödlighet respektive arvsskiften bland 15–49-åriga män i Ryssland antyder att antalet stupade rör sig kring cirka 25 000 för 2022. I slutet av maj 2023 hade siffran stigit till 47 000 och i slutet av januari 2024 till 85 000.

I modern krigföring är artilleriet avgörande. Man brukar räkna med att det står för ca 70 procent av de totala förlusterna. Ukrainska läkare uppger att andelen för dem är något fler. En infanterist som intervjuades i den Bonniersponsrade nättidningen Kyiv Independent sade att 90 procent av de ukrainska förlusterna i Bakhmut beror på artilleriet – eller pansarvagnar och flygvapen. Rysslands artilleri är 5–10 gånger starkare än Ukrainas, och flygvapnet är helt överlägset. Då är det lätt att räkna ut att de ukrainska förlusterna är långt större än de ryska.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Det är dyrt att visa att man har rätt

Det är dyrt att visa att man har rätt

🟠 OPINION: RONALD LINDGREN Kriget i Ukraina har pågått i över två år och många undrar när det kommer att ta slut och på vilket sätt. Samtidigt är risken för en upptrappning och utvidgning västerut påtaglig. Debattör Ronald Lindgren frågar sig vilket pris frihet kan ha och om Rysslands, Ukrainas och Västeuropas befolkningar egentligen är så pigga på att gå ut i krig som deras ledare verkar vara.

Läs även:

Därför hade inte styckmordsskandalen kunnat inträffa idag

Därför hade inte styckmordsskandalen kunnat inträffa idag

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO Liksom så många andra har jag sett den fyra delar långa SVT-producerade dokumentärserien Det svenska styckmordet, av Dan Josefsson och Johannes Hallbom. Precis som i dokumentärserien om det uppmärksammade mordet på den värmländske lille pojken Kevin 1998, där två barn anklagades för mordet och förhördes under märkliga och stundvis tortyrliknande former, har Josefsson gått rakt på kärnan i rötan i det svenska rättssystemet. Allt det vi trodde att vi visste om styckmordet, och om bevisen mot de personer som kallades allmänläkaren och obducenten, visar sig vara lögner och fria fantasier.

Myndigheter borde prioritera att bekämpa svenskfientligheten

Myndigheter borde prioritera att bekämpa svenskfientligheten

🟠 KRÖNIKA År 2016 beslutades om en nationell plan mot rasism. Man har tagit fram åtgärdsprogram mot så kallad afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi samt rasism mot samer. Myndigheten Forum för levande historia ansvarar för samordning och uppföljning av arbetet med denna plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott, och lämnar årligen en samlad rapport till regeringen.

Två steg framåt och ett tillbaka?

Två steg framåt och ett tillbaka?

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Det gångna året har bjudit på en hel del omvälvande händelser, inte minst mot slutet. Framgångar och motgångar, men vad som kanske är viktigast: allt fler anser att måttet är rågat och dessa kan etablissemanget aldrig vinna tillbaka.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Boken som blev profetisk

🟠 BOKRECENSION Finns det någon roman som på ett intressant sätt gestaltat massinvandringen? Ja, Jean Raspails De heligas läger från 1973 är fortfarande läsvärd. Den lyckas kondensera hela folkutbytet genom att låta det vara något som sker omedelbart, snarare än som resultatet av en utdragen process. Det är en fascinerande bok, både på grund av dess målande stil och dess profetiska insikter.

Den eldrökta

🟠 KULTUR Magnus Stenlund höll den 28 november boksläpp, arrangerat av Frihetsnytt, för den historiska äventyrsberättelsen Den eldrökta. ”Förhistorisk” kanske är en exaktare beskrivning. Berättelsen är givetvis fiktiv men väl förankrad i vad vi kan veta om vår förhistoria, i synnerhet för oss med rötter vid Mälaren och Uppland.

Forskare föreslår tankestyrning genom AI för att rehabilitera brottslingar

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK En uppmärksammad molekylärbiolog vill hacka kriminellas hjärnor för att göra dem till laglydiga medborgare. Teknologin är redan framgångsrikt testad på djur, och nu gäller det bara att ändra på den vetenskapliga etiken och öppna upp för experiment på människor. Han nämner specifikt ”diskriminering och hatbrott” som exempel, och enligt honom kan tekniken finnas på plats redan om tio år.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.