Ostindiefararen Götheborg, replik av fullriggaren från 1700-talet. Ett magnifikt skepp vars totala längd är 58,5 meter. Vid vattenlinjen mäter hon 47,54 meter. Stormasten är 25 meter hög och väger 9 ton. Fotot är från 2005 i Frihamnen, då Götheborg satte kurs mot Kina igen, såsom orginalskeppet gjorde i mars 1743. Foto: Wikipedia/ Kjell André
Ostindiefararen Götheborg, replik av fullriggaren från 1700-talet. Ett magnifikt skepp vars totala längd är 58,5 meter. Vid vattenlinjen mäter hon 47,54 meter. Stormasten är 25 meter hög och väger 9 ton. Fotot är från 2005 i Frihamnen, då Götheborg satte kurs mot Kina igen, såsom orginalskeppet gjorde i mars 1743. Foto: Wikipedia/ Kjell André

Ostindiefararen Götheborg

HISTORIA
I strålande sol och med Svenska Ostindiska kompaniets tvåtungade flagga i aktern började seglatsen ut över ett till synes oändligt hav. Det stolta skeppet är ostindiefararen Götheborg.

Henning har varit på släktforskningskurs. Han är en av sju entusiaster som lär sig hur man kan få reda på intressanta uppgifter om avlägsna släktingar. Henning är väldigt upplivad eftersom han i en gammal kyrko­bok har hittat en anfader som levde på 1700-talet och som ingick i besättningen på ostindiefararen Götheborg.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Att förvalta ett kulturarv

Att förvalta ett kulturarv

🟠 HISTORIA Folkdräkter är en del av vårt svenska kulturarv. De ser inte exakt likadana ut då de har en lokal prägel. Varje bygd och härad har en egen, specifik dräkt, vilket är orsaken till att folkdräkt även kommit att benämnas som bygdedräkt eller häradsdräkt. Folkdräkten var mycket populär bland allmogen medan andra förvaltade detta kulturarv med hjälp av den folkliga modedräkten.

Inte alltid en klänning i vitt

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

En fin och tursam trädgårdsgäst

En fin och tursam trädgårdsgäst

🟠 HISTORIA Igelkotten har funnits så länge som 65 miljoner år och under somrarna kan man ibland se en lunka omkring i sin trädgård. Ser man en igelkott i trädgården kan man skatta sig lycklig: De lär nämligen vara turbringande inom den svenska folktron.

Slaktaren från Plainfield

Slaktaren från Plainfield

🟠 HISTORIA För 40 år sedan dog en 77-årig man på ett mentalsjukhus i den amerikanska delstaten Wisconsin. Hans död hade kanske inte ens blivit en tidningsnotis om han hade varit en vanlig, anonym manlig man i stället för den han var, nämligen seriemördaren Edward Theodore ”Ed” Gein – slaktaren från Plainfield.

Minnen av merovingerna

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Att förvalta ett kulturarv

🟠 HISTORIA Folkdräkter är en del av vårt svenska kulturarv. De ser inte exakt likadana ut då de har en lokal prägel. Varje bygd och härad har en egen, specifik dräkt, vilket är orsaken till att folkdräkt även kommit att benämnas som bygdedräkt eller häradsdräkt. Folkdräkten var mycket populär bland allmogen medan andra förvaltade detta kulturarv med hjälp av den folkliga modedräkten.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.