NF:s första möte ägde rum i november 1920 i Genève. President Woodrow Wilson (till höger) kom att spela en betydande roll vid grundandet av Nationernas förbund. Trots detta gick USA aldrig med. Foto: Wikimedia Commons

Strävan efter fred

För 100 år sedan i år grundades Nationernas förbund (NF). Syftet med organisationen var att försöka bevara freden efter första världskriget. Dock kom den att försvagas under 1930-talet för att till sist upplösas formellt 1946, kort efter att Förenta nationerna (FN) bildats.

Nationernas förbund (NF) grundades visserligen den 10 januari 1920, men idéer till grundandet av en internationell organisation vars syfte skulle vara att verka för världsfred började växa fram i Storbritannien och USA samtidigt som första världskriget utkämpades. År 1915 bildade nämligen en grupp globalistiska pacifister i Storbritannien The Bryce Group, som senare kom att få namnet The League of Nations Society och bli inflytelserik. Samma år bildades The League of Enforced Peace i USA i syfte att verka för fred. Den grundläggande, pacifistiska grunden till Nationernas förbund växte således fram som en motreaktion på kriget som rasade i världen innan själva organisationen fanns.

Ett betydande steg mot Nationernas förbunds grundande var den brittiske advokaten och parlamentsledamoten Robert Cecils (1864–1958) förslag att en kommitté med uppdraget att utveckla ett fördrag till ett internationellt världsfredsverkande förbund. Denna kommitté, som leddes av Walter Phillimore (1845–1929), tillsattes år 1918. USA:s president, Woodrow Wilson (1856–1924), var dock inte nöjd med kommitténs arbete utan lät skriva tre egna utkast till fördrag. Även den sydafrikanske militären Jan Christiaan Smuts (1870–1950) utarbetade förslag till fördrag.

Under fredskonferensen i Paris 1919 kom till sist Cecil, Smuts och Wilson överens om ett slutgiltigt fördrag till organisationen som fått namnet Nationernas förbund. Enligt kapitlet ”The League of Nations and the Versailles International Order” av Victor-Yves Ghebali, som ingår i The League of Nations – 19201946: Organization and Accomplishments: A Retrospective of the First International Organization for the Establishment of World Peace, utgiven av Förenta nationerna, kom det slutliga fördraget till Nationernas förbund att, på initiativ av Wilson, utgöra en del av första delen av Versaillesfreden. Wilson ville nämligen, enligt Ghebali, att Nationernas förbund skulle accepteras av de europeiska allierade staterna.

Nationernas förbunds medlemsstater genom åren 1920-1946. Bild: Wikimedia Commons

 

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Telefonins svenske pionjär

Telefonins svenske pionjär

🟠 HISTORIA Telefonen började bli en del av människans vardag från och med den sena delen av 1800-talet. Man kan fundera över hur telefonins historia här i Sverige hade sett ut om det inte hade varit för värmlänningen Lars Magnus Ericsson.

Guldhalskragarna i Sverige

Guldhalskragarna i Sverige

🟠 HISTORIA Ända sedan begynnelsen har människan tyckt om att smycka sig och göra sig vacker. Vid arkeologiska utgrävningar har man hittat både mycket enkla och mycket praktfulla smycken. De kunde bestå av hasselnötter, vackra stenar eller benbitar genomborrade och uppträdda på en rem eller en snodd av något slag. Det kunde också vara storslagna huvudprydnader och halskragar i guld besatta med ädelstenar. Alla folk och kulturer har smycken och dessa prydnader har ett starkt symbolvärde.

Germanernas stora epos

Germanernas stora epos

🟠 HISTORIA Beowulfkvädet, som skrevs på 700-talet, är det äldsta bevarade forngermanska eposet. Berättelsen som förtäljs handlar om hjälten Beowulf, som besegrar Grendel och strider mot en drake. Eposet nämner även svearna och götarna.

Släkten och arvet

Släkten och arvet

🟠 HISTORIA Sverige är det enda europeiska landet där arvsformen fideikommiss lever vidare trots 1964 års avvecklingslag. Fideikommiss innebär, i korthet, att en släkts egendom inte delas upp utan ärvs av äldste sonen. Denna arvsform har i första hand varit vanlig inom adeln.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Medryckande biografi från ett liv inom internationell business

🟠 BOKRECENSION Näringslivet och dess aktörer har ofta något att berätta. Efter ett yrkesliv inom handel, finans och industri, i alla dess förgreningar, så samlar man visdom och upplevelser av en speciell typ – av näringslivstyp. Det vill säga minnen från sådant som affärsjuridik, management och resor och förhandlingar med allsköns affärspartner. Den senaste i raden av sådana memoarer har skrivits av en skånsk äventyrare och businessman vid namn Björn Fajersson. Nya Tiders recensent har läst och begrundat.

Det kristna dopet

🟠 KULTUR ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er i alla dagar till tidens slut.”

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.