Ynglingakonungarna utgör den sista delen i Magnus Stenlunds episka verk "En ny men gammal historia om Sverige", där vår tidiga historia presenteras i ett helt nytt ljus. Boken blev så omfattande att den fick delas upp i två band.
Ynglingakonungarna utgör den sista delen i Magnus Stenlunds episka verk "En ny men gammal historia om Sverige", där vår tidiga historia presenteras i ett helt nytt ljus. Boken blev så omfattande att den fick delas upp i två band.

Ynglingakonungarna – myt eller verklighet?

Vår tidiga historia mer detaljerat än någonsin tidigare.
Ynglingakonungarna är den tredje och sista boken i Magnus Stenlunds stora historieprojekt, En ny men gammal historia om Sverige. Den blev så omfattande att den fick delas upp i två band. Projektet inleddes med Blodet och jorden om stenåldern, där den nya genetiska arkeologin får stort utrymme. Sedan följde Svärdet och gudarna om bronsåldern, där metallerna och krigen, men också våra äldsta myter och gudar analyseras med nya metoder och många häpnadsväckande slutsatser som resultat. Det är praktfulla och unika böcker om Sveriges förhistoria som förtjänar sin plats i varje sann patriots bokhylla. För, som Stenlund frågar retoriskt, vem kan med rätta kal­la sig svensk utan att veta vad en svensk är?

Boken kan köpas här >>

Ynglingakonungarna har så mycket material att den delats i två volymer. Pärmarna är hårda, som i hela serien, och färgbilagorna är en fröjd att bläddra i; varje bild är genomtänkt, med vackra föremål och spännande kartor som stöttar texten perfekt. Konstnären Åke Blomdahl har här gjort ett mycket fint jobb med sättningen. Att det här är ett gediget arbete intygas också av en 42 sidor lång källförteckning. Ordregister saknas, men med kapitelrubriker, som Stenlund refererar till i texten, högst upp på varje uppslag, så är det lätt att hitta.

Det här är de svenska historieböcker som vi så länge har saknat; de fyller en stor brist inom genren, här presenteras de stora linjerna och de viktiga slutsatserna dras. Flera tusen timmars arbete har lagts ned sedan 2011, och det märks. Resultatet är djupt imponerande, ett medel för oss svenskar att återupptäcka vår egen identitet.

Avsnittstitlarna är ”klickbeten”; det är bland dem jag själv på måfå valt vad jag vill läsa om, ett utmärkt sätt att ta sig runt utan att känna sig fången i det digra materialet.

Ynglingakonungarna handlar om den äldre järnåldern och den slutar halvvägs in i vikingatiden. Stenlund har alltså inte riktigt kunnat avhålla sig från att ta upp vikingarna, eller varjagerna som de kal­la­des i österled, trots att han egentligen satte den begränsningen. Som vanligt hittar han sådant som allmänheten knappast hört talas om, fastän det rimligen borde ha gett präktiga rubriker i varje svensk skolbok. Sådana ”scoop” borde det inte finnas många av kan man tycka, men det här är en gren som En ny men gammal historia om Sverige excellerar i – och det kanske viktigaste skälet till varför böckerna är värda varje krona i inköpspris. Ett exempel är de så kal­la­de Ulfberhtsvärden, med oslagbar stålkvalitet, som våra vikingar hade i händerna långt innan korsfararna kom över sådant stål; de sätter också fokus på östliga handelsleder via Birka, med fjärran länder som Sri Lanka.

Boken är rikt illustrerad med en bildbilaga i färg tryckt i mitten av varje band.
Boken är rikt illustrerad med en bildbilaga i färg tryckt i mitten av varje band.

 

Tack vare östliga kontakter kom järnet till Mälardalen nära 500 år innan järnåldern faktiskt börjar, ändå var det inte självklart att ersätta bronserna. När järnet väl slog igenom försvann motiven för handeln inom Europa, råvaran fanns ju tillgänglig lokalt. 500 år av keltisk dominans lade en järnridå mellan nord och syd – förbi kelterna kom vi inte förrän vid Kristi födelse, då romersk järnålder inleds. Här väljer Stenlund att utnyttja ynglingarnas regentlängd så att varje konung kopplas till en historisk period. Syftet är i första hand att presentera epoken som sådan, men han argumenterar också för att de så kallde sagokungarna verkligen varit historiska personer och ger skäl för att placera dem i tiden på det sätt som valts. Vi kan förstås inte veta säkert, men så är det med det mesta i den avlägsna historien. Detta grepp ger verkligen färg åt berättelsen på ett sätt som få andra historieböcker lyckas göra.

Härifrån, drygt halvvägs in i del 1, om inte förr, så blir det naturligt att läsa hela historien i ett stycke, men eftersom jag redan valt att hoppa runt och har kort tid på mig för att skriva min recension då boken är så rykande färsk och ska nå läsarna innan jul, så fortsätter jag med det. Att ynglingarna kan ha haft ett ursprung i Västmanland låter efter Stenlunds plädering sannolikt, än mer välargumenterat stöd får langobardernas hemvist i sörmländska Vil. Storhögarnas dolda skatter får mig att önska mig nya utgrävningar och att det funnits en ännu större hög än Uppsalas, vid Mora stenar, var en nyhet för mig. Goterna får stor plats i berättelsen och att de kommer från Sverige finns, efter att ha läst Stenlund, inga tvivel om. Att även danerna har samma ursprung är flera danska historiker överens med Stenlund om; svenska forskare vågar däremot inte ha någon åsikt i frågan. De danska vapenofferfynden är starka indicier för en tidig svensk närvaro på Jylland – och därmed överfarter till Nordsjön och till Sutton Hoo i England.

Hjälmar från Vendel grav XIV (foto SHM) och Valsgärde grav 7 och 8 (Andersson 2017, foto Gabriel Hildebrand)
Hjälmar från Vendel grav XIV (foto SHM) och Valsgärde grav 7 och 8 (Andersson 2017, foto Gabriel Hildebrand)

 

Goda argument ges för fornborgarnas funktion som vårdkaseplatser, såväl på Mälaröarna där Helgö och Birka legat, som i norra Västergötland; i Sörmlands vattensystem visar Stenlund hur de fungerat som spärrborgar. Han gör en komplett genomgång av alla större svenska kulturbygder, när och hur de införlivades i Sveariket, men också hur de troligen bröts ur detta, bland annat under folkvandringstidens hunnervälde. Klimatkatastrofen år 536, då vulkanutbrott förmörkade solen i tre år, och vendeltidens fantastiska båtgravar har beskrivits på andra håll, men Stenlund gör egna tolkningar och knyter samman allt till en mycket trovärdig berättelse om Sverige. Det är fascinerande att se att det går att dra fram så mycket ur ibland så tillsynes oväsentliga detaljer.

Ardre bildsten VIII (SHM foto Christer Åhlin o Iris Titto) Franks Casket (British Museum foto Michel Wal 2008, John W. Schulze 2006)
Ardre bildsten VIII (SHM foto Christer Åhlin o Iris Titto) Franks Casket (British Museum foto Michel Wal 2008, John W. Schulze 2006)

 

Innehållsförteckningens smörgåsbord kan verka överväldigande om man inte väljer att, som jag, börja med att plocka russinen ur kakan. Efter att på detta sätt bekantat mig med det ena ”klickbetet” efter det andra, slås jag främst av det djup med vilket Stenlund gräver ned sig i varje ämne. Vill man veta något om ormhuvudringar eller Bragnumringar, så lär ingen fackbok vara lika uttömmande. Detta skulle kunna upplevas som tyngande för en fritids­läsare, men Stenlunds entusiasm retar min nyfikenhet, liksom det faktum att alla ledtrådar leder fram till slutsatser! Inte sällan är härledningarna briljanta, de lämnar mig oftast rimligt övertygad och får mig att fortsätta ”plocka smågodis från hyllorna” långt in på småtimmarna. Referenser till de tidigare båda böckerna avslöjar också spektakulära samband över tiden mellan föremål och företeelser, inte minst till Stenlunds käpphästar, de mystiska bragningarna. Svärd som Tyrfing och ringar som Svíagris passade väl in i Svärdet och gudarna, där deras mytiska bakgrund förklarades, men det är i järn­åldern som de får sin historiska inramning. Få lär som Stenlund med sådan bravur kunna visa att myt och historia är två oskiljaktiga delar av en och samma helhet.

Ultuna båtgrav (T. D. Price 2015) och Salme båt I (N. Price 2021)
Ultuna båtgrav (T. D. Price 2015) och Salme båt I (N. Price 2021)

 

Här slås ibland även etablerade sanningar och dito forskare i huvudet med knivskarpa analyser; argumentationen är öppen och saklig, och alltid övertygande. Exemplen på forskningsfusk är beklämmande. Här görs skoningslösa avslöjanden, samtidigt som pris ofta ges åt de forskare som förtjänar det. När jag kommit så långt är jag inne i 19:e kapitlet, där alla synpunkter summeras. Jag har långt ifrån läst allt och får lust att börja från början igen – jag kan nu lättare se den röda tråd som Stenlund lagt ut. För att få ut största möjliga läsupplevelse tror jag ändå att det kan vara rätt att börja som jag gjorde. Det här är något av ett uppslagsverk – och ett ytterst imponerande sådant. Ynglingakungarna känns ändå mer lättläst än de tidigare böckerna, jag tycks ha vant mig vid Stenlunds tämligen faktaspäckade stil, och hans ibland avancerade ordval.

Runda stensättningar med kantkedja 1, Wielbark (Heather 1998), 2. Dragby, Upl. (Lindborg & Schönbeck 1992), 3-4. Hammarby, Upl. (Bennett 1987)
Runda stensättningar med kantkedja 1, Wielbark (Heather 1998), 2. Dragby, Upl. (Lindborg & Schönbeck 1992), 3-4. Hammarby, Upl. (Bennett 1987)

 

Jag skrev i min recension av Svärdet och gudarna att En ny men gammal historia om Sverige håller på att bli en klassiker. Med Ynglingakonungarna sätter Stenlund pricken över i:et – det här är de svenska historieböcker som vi så länge har saknat; de fyller en stor brist inom genren, här presenteras de stora linjerna och de viktiga slutsatserna dras. Flera tusen timmars arbete har lagts ned sedan 2011, och det märks. Resultatet är djupt imponerande, ett medel för oss svenskar att återupptäcka vår egen identitet. Stenlund har gjort sitt, nu är det vår tur att sprida kunskapen vidare.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Från stenålder till järnålder

Från stenålder till järnålder

🟠 HISTORIA I Falbygden i Västergötland finns fornminnesområdet Ekornavallen. Här finns det olika former av gravar från yngre stenåldern till yngre järnåldern. Med andra ord är det den perfekta platsen att studera olika fornminnen på, oavsett om man intresserar sig för yngre stenålderns gånggrifter, bronsålderns gravrösen eller järnålderns domarringar.

Magnus Stenlund ger helt ny syn på svensk bronsålder

Magnus Stenlund ger helt ny syn på svensk bronsålder

🟠 Svärdet och gudarna är den andra boken i Magnus Stenlunds gigantiska historieprojekt, En ny men gammal historia om Sverige. Boken handlar om brons­åldern och är dubbelt så omfattande som den första, som avhandlade sten­åldern. Projektet omfattar även äldre järnåldern och jag är förvarnad om att den tredje boken, Ynglingakonungarna, kommer att innebära ännu en dubbling. Författaren tecknar svenskarnas historia på ett helt nytt och ofta överraskande sätt. Verket håller på att bli en klassiker och ett måste i varje historieintresserad persons bokhylla.

Läs även:

Sveriges hemliga förbindelser med NATO

Sveriges hemliga förbindelser med NATO

🟠 BOKRECENSION I dessa tider då Sveriges NATO-medlemskap gjort att Sverige riskerar att för första gången på flera hundra år dras med i ett krig, är denna bok en superb läsning för alla intresserade av militärhistoria och framför allt Sveriges politiska och militära hållning under flera efterkrigsdecennier.

Drömmen om ett annat USA

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Att bryta ensamheten

Att bryta ensamheten

🟠 RECENSION I Nederländerna säger 30 procent av de vuxna att de känner sig ensamma. I USA är siffran 40 procent, dubbelt så stor som på 1980-talet. I Tyskland anser två tredjedelar av befolkningen att ensamhet är ett allvarligt problem. Allt fler upplever att de lever i ensamhet. Vi är alltmer isolerade, inte bara från varandra, utan också från våra politiker och samhället i stort. Den brittiska professorn Noreena Hertz tittar på vad som gör oss ensamma och vad ensamhet egentligen är. Hon kommer också med många goda råd om hur vi kan undvika ensamhet och även tänka på människor i vår omgivning.

Nya Tider recenserar ÅRETS BOK!

Nya Tider recenserar ÅRETS BOK!

🟠 Christer Andersson sköt Olof Palme I augusti kom det en sensationell bok om Palmemordet. Nya Tiders recensent ger den högsta betyg. Om du bara ska läsa en bok om Palmemordet – läs den här. Om du bara ska läsa en bok i år – läs den här. Och du får insyn i den största rättsskandalen i Sveriges historia. Själv slukade jag den i två sittningar. Tänk att mördaren fanns i utredningsmaterialet.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Sagerska palatset

🟠 KULTUR När Sveriges regeringschef vecklade ut Prideflaggor på balkonger till det officiella residenset, som också innehåller hans tjänstebostad, roterade nog Vera Sager i sin grav. Det eleganta stadspalatset, en gång tillhörande paret Vera och Leo Sager, var en symbol för en utsökt elegans, traditioner och europeisk savoir-vivre. Men vad har det blivit av denna tradition?

Naturreservat – Vår värdefulla natur

🟠 KULTUR Tänk om den gamla eken vid stigen kunde tala. Den skulle kunna berätta om allt som tilldragit sig i dess närhet. Den skulle berätta om strålande sol och torka, oväder och stormar, boskap och människor som vistats i dess närhet och varit en del av historiens gång. Naturen är vår historia, vår nutid och framtid. Den är livsnödvändig och måste vårdas och skyddas för kommande generationer. Därför är naturreservaten så betydelsefulla!

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Lag och rätt under medeltiden

🟠 HISTORIA De flesta har vid något tillfälle sett en lagbok. Det är en präktig pjäs, fylld med hela rikets lagar. Det finns en enkelhet över den, allting är samlat och gäller för hela landet. Det har dock inte alltid varit så enkelt. Genom historiens lopp har lag och rätt förändrats mycket och detta ska vi nu dyka ner i.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.