”Allas lika värde” – en felöversättning

Begreppet om att alla människor är lika mycket värda är centralt i svensk politik. Det är alla etablissemangets politiker rörande överens om.
”Genom historien har våra medlemmar i Europa dött i kampen för alla människors lika värde. Ofta har högern bara tittat på”, var Stefan Löfvens (S) angrepp på statsminister Fredrik Reinfeldt i Expressen den 7 maj under rubriken ”Sopa framför din egen dörr, Reinfeldt”.

Även Alliansen anser att begreppet är centralt.

”För oss liberaler är detta en hjärtefråga. Alla människors lika värde måste värnas”, skriver Folkpartiet på sin hemsida.

Oftast används ”allas lika värde” för att markera mot dem som på något sätt värnar Sverige, som ett argument för att Sverige är till för alla.

– SD är en osvensk företeelse och ska så förbli. Aldrig ska kampen tystna för alla människors lika värde, sade Mona Sahlin i Riksdagen kort efter att Sverigedemokraterna valdes in.

När nätradion Granskning Sverige ringer runt till olika politiker har dock dessa påfallande svårt att förklara vad som egentligen menas med detta begrepp, som är så centralt för svensk politik. Granskning Sverige ställer bland annat frågan till Bengt Westerberg, tidigare partiledare i Folkpartiet, som använde just argumentet ”alla människors lika värde” när hans regering 1991 rev upp det så kallade Luciabeslutet och öppnade för obegränsad invandring under tre års tid. Efter en lång paus förklarar Westerberg begreppet med ”det betyder just det du säger” och att man ”inte kan rangordna folk i ett värdesystem”.

Bengt Westerberg (FP) släppte invandringen fri 1991 med argumentet ”allas lika värde”.

Till skillnad från politikerna anser journalisten Anna-Lena Lodenius att begreppet är ”jättekomplicerat”.

– Det är enkelt på ett plan, ett teoretiskt plan, men på ett praktiskt plan är det inte alls enkelt, säger hon till Granskning Sverige, och tillägger att ”i praktiken kommer vi ju att se att olika principer ställs mot varandra”.
Hon beskriver att om man fullt ut tillämpade principen om ”alla människors lika värde”, så måste man låta alla som vill komma till Sverige.

– Vi bestämmer antalet flyktingar utifrån hur vår ekonomi ser ut. Antalet människor som kommer avgörs i väldigt hög grad av vår ekonomi. Och det är inte alls enligt principen om allas lika värde, säger hon.

Hon tillägger att om man drog konsekvenserna av ”alla människors lika värde” och öppnade gränserna, så skulle snart välfärdssystemet kollapsa.

– Tar vi hit alla som vill komma, då måste vi också ha ett system där alla sörjer för sin egen välfärd. Då blir det någon slags darwinism i slutändan, det blir att den starke överlever, säger hon.

Det är tveksamt om alla kan betraktas ha samma värde i ett darwinistiskt samhälle, som Lodenius menar skulle bli följden av att införa utopin om alla människors lika värde.

I praktiken är inte alla människor alls lika mycket värda i till exempel statens ögon. I Nya Tider v. 40/2013 berättade vi om Calle Waller, 75, som inte fick sin medicin subventionerad med motiveringen att ”förlängd överlevnad för den här åldersgruppen ger upphov till ökade samhällskostnader”. Illegala invandrare får gratis tandvård medan en svensk pensionär får betala tusentals kronor för ett ingrepp, och så vidare.

Varifrån kommer då detta uttryck, som alla politiker använder men som är så motsägelsefullt? Det är från FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna, vars första artikel inleds så här: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.”

I alla fall är det så den svenska översättningen lyder. På engelska är det nämligen så här: ”All human beings are born free and equal in dignity and rights.” På franska är det ”dignité” och på tyska ”Würde”. Dessa ord betyder på svenska ”värdighet”, inte ”värde”. Troligen är det just tyskans ”Würde”, som låter snarlikt svenskans ”värde” men alltså har en annan betydelse, som gett upphov till översättningsmissen.

Till skillnad från ”värde” har ”värdighet” en praktisk innebörd, nämligen att alla människor skall tillerkännas och behandlas med en viss grundläggande respekt.

Granskning Sverige ringde upp Hans Blix, tidigare utrikesminister och generaldirektör för Internationella atomenergiorganet, för att fråga om översättningen. Han erkänner först att det borde heta ”värdighet” på svenska, men får sedan väldigt bråttom iväg.

– Jag tror jag måste sticka, hörrödu…

Nya Tider har ställt frågan till civilminister Stefan Attefall, som i december skrev på regeringens hemsida artikeln ”Människors lika värde fundamental princip för statens existens” om han känner till att begreppet är sprunget ur en felaktig översättning, men har hittills inte erhållit något svar.

Programmet Granskning Sverige driver tesen att begreppet ”allas lika värde” missbrukas. Det används som ett slagträ i debatten utan att egentligen innehålla något logiskt argument och det används för att rättfärdiga alla tänkbara åtgärder, främst fri invandring. Ingen verkar klart kunna definiera begreppet, men i praktiken används det som synonymt med ”allt åt alla”. Det låter bra, men är en självmotsägelse.

Den slovenske författaren Alex Kurtagic tog upp begreppet ”lika värde” och ”jämlikhet” i sitt föredrag på seminariet Identitär idé i Stockholm 2012. Han argumenterade då för att om man värderas lika, det vill säga är lika i kvalitet, så är man de facto utbytbar. Om alla är lika är de utbytbara mot varandra, och därmed fullständigt värdelösa. Bara om vi är olika – därmed olika ”värda” i olika avseenden – så besitter vi ett egenvärde.