Plundringen av Rom, målning av Karl Brjullov. Bild: Wikipedia

De blonda ”barbarerna”

Folkvandringstiden (cirka 375-cirka 568) var en föga lugn tid i Europa som inleddes i samband med hunnernas anfall mot ostrogoternas rike norr om Svarta havet. Under denna epok begav sig germanska folkstammar västerut och söderut. De kom att bilda egna riken, men även att bidra till romarrikets nedgång.

Folkvandringstiden, som inleddes i samband med hunnernas anfall mot ostrogoternas (östgoternas) rike omkring år 375 och avslutades när de germanska langobarderna slog sig ner i Lombardiet år 568, kom att få stora demografiska följder för hela Europa. För Västeuropa kom dock de germanska folkvandringar som ägde rum under denna tidsperiod att bli särskilt betydande.

Romarriket och Germania omkring år 116 e.Kr. – före folkvandringstiden. Bild: Wikimedia Commons/Jani Niemenmaa

De germanska folken före folkvandringstiden

Vad som är viktigt att komma ihåg är att benämningen germaner är ett samlingsbegrepp som omfattar flera germanska folkstammar. Några av dessa stammar var goterna (som senare delades upp i ostrogoter och visigoter), saxarna, frankerna och vandalerna.

De germanska folkens ursprung är höljt i dunkel. I sitt verk Germania, som skrevs år 98 e.Kr., tycks inte Cornelius Tacitus vara helt säker på varifrån de germaner han mötte i riket Germanien, som gränsade mot Gallien i väster och Sarmatien i öster, egentligen kommit ifrån utan drog slutsatsen att de var områdets urinvånare.

En annan teori som omnämns av historikerna Pierre Riché och Philippe le Maître i boken Germanfolkens erövring av romarriket skall germanerna ha härstammat från folkslaget urvolk i Kaukasus som ansetts vara ”upphovet till den indoeuropeiska folkfamiljen”. Den teori som Riché och Maître framhåller är den att germanernas ursprung snarare var ”Sydsverige och Jylland” och enligt dessa författare var orsaken till att de germanska folken vandrade ”söder och sydost” en hundraårig period av kraftig kyla.

Efter utvandringen kom germanerna, enligt Riché och Maître, att omkring år 400 före Kristus delas in i ”östgermaner och västgermaner” samt att det var västgermanerna ”som först kom i kontakt med romarriket”, men de hade ingen stark militär och betraktades följaktligen inte som något hot av romarna.

Kejsar Valens (328-78) gick med på att låta visigoterna bosätta sig i romarriket omkring år 376.
Medalj som visar hans bild, daterad till åren 375-78. Foto: Wikimedia Commons/Sandstein

De östgermanska vandalerna, burgunderna och goterna blev däremot starkare. Som Riché och Maître skriver utvidgade de ”sina områden i riktning mot Svarta havet” och kunde i ”full frihet på östra Europas slätter, skyddade för romerska expeditioner och berikade av handel via bärnstensvägen utvecklade de politiska strukturer som var mycket mer kraftfulla än dem deras västliga broderfolk hade”. Enligt Riché och Maître hade östgermanerna även, till följd av sina kontakter med iranska stäppfolk som alaner och sarmater, utvecklat ett ”tungt kavalleri och använde effektiva nya vapen och utrustningar”.

Vad i stort sett alla germanska folk på den här tiden hade gemensamt, förutom ursprunget, var att de beskrevs av sina samtida som blonda och blåögda samt betraktades som barbarer av romarna.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Radikalfeminismen

Radikalfeminismen

🟠 OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERG Feministisk glaciärforskning är underhållande läsning, men skrattet fastnar i halsen när man förstår att projektet både sponsrats med motsvarande miljoner skattekronor och kunnat publiceras i en ansedd vetenskaplig publikation – inte en skämttidning eller Ding Ding värld. Debattören, professor Karl- Olov Arnstberg, tar detta som exempel på hur radikalfeminismen flyttat fram sina positioner och går till botten med denna sexistiska, självömkande och irrationella dogm.

Läs även:

Riddarna i Sverige

Riddarna i Sverige

🟠 HISTORIA I medeltidens Europa kunde det löna sig att vara villig att strida för sitt land. Då kunde man nämligen bli riddare och i Sverige hade riddaren mycket hög rang.

Gudhem – historien om ett kloster

Gudhem – historien om ett kloster

🟠 HISTORIA Vi svänger av från vägen mellan Skara och Falköping. Vi har passerat utsiktsplatsen Trandansen vid Hornborgasjön och färdats genom ett mjukt böljande landskap. Nu ska vi besöka Gudhems klosterruin som ligger i anslutning till församlingskyrkan i Gudhem.

Erik den heliges krona

Erik den heliges krona

🟠 HISTORIA Erik den helige var kung av Sverige fram till sin död den 18 maj år 1160. Hans begravningskrona, som är i förgylld koppar, hittades bland hans övriga reliker. Vad som är speciellt med just denna krona är att den är Sverige äldsta kungakrona.

Den mystiska runstenen

Den mystiska runstenen

🟠 HISTORIA Björketorpsstenen i Blekinge är en av de mest mystiska runstenarna här i Sverige. Det vilar nämligen en dödlig förbannelse över den och man vet inte med säkerhet vem som reste den. Man vet inte heller varför det vilar en förbannelse över stenen, men olika teorier finns och förbannelsen har gett upphov till sägner.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.