Plundringen av Rom, målning av Karl Brjullov. Bild: Wikipedia

De blonda ”barbarerna”

Folkvandringstiden (cirka 375-cirka 568) var en föga lugn tid i Europa som inleddes i samband med hunnernas anfall mot ostrogoternas rike norr om Svarta havet. Under denna epok begav sig germanska folkstammar västerut och söderut. De kom att bilda egna riken, men även att bidra till romarrikets nedgång.

Folkvandringstiden, som inleddes i samband med hunnernas anfall mot ostrogoternas (östgoternas) rike omkring år 375 och avslutades när de germanska langobarderna slog sig ner i Lombardiet år 568, kom att få stora demografiska följder för hela Europa. För Västeuropa kom dock de germanska folkvandringar som ägde rum under denna tidsperiod att bli särskilt betydande.

Romarriket och Germania omkring år 116 e.Kr. – före folkvandringstiden. Bild: Wikimedia Commons/Jani Niemenmaa

De germanska folken före folkvandringstiden

Vad som är viktigt att komma ihåg är att benämningen germaner är ett samlingsbegrepp som omfattar flera germanska folkstammar. Några av dessa stammar var goterna (som senare delades upp i ostrogoter och visigoter), saxarna, frankerna och vandalerna.

De germanska folkens ursprung är höljt i dunkel. I sitt verk Germania, som skrevs år 98 e.Kr., tycks inte Cornelius Tacitus vara helt säker på varifrån de germaner han mötte i riket Germanien, som gränsade mot Gallien i väster och Sarmatien i öster, egentligen kommit ifrån utan drog slutsatsen att de var områdets urinvånare.

En annan teori som omnämns av historikerna Pierre Riché och Philippe le Maître i boken Germanfolkens erövring av romarriket skall germanerna ha härstammat från folkslaget urvolk i Kaukasus som ansetts vara ”upphovet till den indoeuropeiska folkfamiljen”. Den teori som Riché och Maître framhåller är den att germanernas ursprung snarare var ”Sydsverige och Jylland” och enligt dessa författare var orsaken till att de germanska folken vandrade ”söder och sydost” en hundraårig period av kraftig kyla.

Efter utvandringen kom germanerna, enligt Riché och Maître, att omkring år 400 före Kristus delas in i ”östgermaner och västgermaner” samt att det var västgermanerna ”som först kom i kontakt med romarriket”, men de hade ingen stark militär och betraktades följaktligen inte som något hot av romarna.

Kejsar Valens (328-78) gick med på att låta visigoterna bosätta sig i romarriket omkring år 376.
Medalj som visar hans bild, daterad till åren 375-78. Foto: Wikimedia Commons/Sandstein

De östgermanska vandalerna, burgunderna och goterna blev däremot starkare. Som Riché och Maître skriver utvidgade de ”sina områden i riktning mot Svarta havet” och kunde i ”full frihet på östra Europas slätter, skyddade för romerska expeditioner och berikade av handel via bärnstensvägen utvecklade de politiska strukturer som var mycket mer kraftfulla än dem deras västliga broderfolk hade”. Enligt Riché och Maître hade östgermanerna även, till följd av sina kontakter med iranska stäppfolk som alaner och sarmater, utvecklat ett ”tungt kavalleri och använde effektiva nya vapen och utrustningar”.

Vad i stort sett alla germanska folk på den här tiden hade gemensamt, förutom ursprunget, var att de beskrevs av sina samtida som blonda och blåögda samt betraktades som barbarer av romarna.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Statskuppen som kom av sig

Statskuppen som kom av sig

🟠 HISTORIA Rävar, rojalister … Kärt barn har många namn och det gustavianska partiet var inget undantag. Deras verksamheter var huvudsakligen hemliga och hösten 1809 började de till och med planera en kontrarevolutionär statskupp med hjälp av Carl XIII själv.

Nordens brödrafolk

Nordens brödrafolk

🟠 HISTORIA 1800-talet var en blomstringstid för nationalismen i Europa, även i Norden där den skandinaviska rörelsen växte fram på 1840-talet. Skandinavismen kom att prägla både politiken och litteraturen.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Sverige efter 1945, sett från Skåne

🟠 BOKRECENSION Sveriges historia efter 1945 har onekligen sina intressanta sidor. Här har vi alltså ett land i Europas norra utkant, ett land med långa traditioner och med utmärkt folkmaterial med hög moral, väl skolat och drillat i ett modernt utbildningssystem. Detta resulterade i ett välfungerande samhälle med starkt försvar och blomstrande handel och industri. Sedan kom eländet med 60-talets begynnande fjärrinvandring, förslappad moral, utkonkurrerad spetsindustri och försvagat försvar. Vi tittar här närmare på en skildring av allt detta, sett ur en skånsk ingenjörs synvinkel.

Boken som blev profetisk

🟠 BOKRECENSION Finns det någon roman som på ett intressant sätt gestaltat massinvandringen? Ja, Jean Raspails De heligas läger från 1973 är fortfarande läsvärd. Den lyckas kondensera hela folkutbytet genom att låta det vara något som sker omedelbart, snarare än som resultatet av en utdragen process. Det är en fascinerande bok, både på grund av dess målande stil och dess profetiska insikter.

Forskare föreslår tankestyrning genom AI för att rehabilitera brottslingar

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK En uppmärksammad molekylärbiolog vill hacka kriminellas hjärnor för att göra dem till laglydiga medborgare. Teknologin är redan framgångsrikt testad på djur, och nu gäller det bara att ändra på den vetenskapliga etiken och öppna upp för experiment på människor. Han nämner specifikt ”diskriminering och hatbrott” som exempel, och enligt honom kan tekniken finnas på plats redan om tio år.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.