Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.
🟠 Jacob Nordangård kom strax före jul ut med boken Den globala statskuppen som vi recenserade i NyT v.01-02/2021. Utifrån sin forskning om växelverkan mellan teknikhistoria och politik har han analyserat de dramatiska förändringar som världen genomgår. Mäktiga aktörer, som World Economic Forum och globalistiska finansfamiljer, driver på en utveckling i för dem gynnsam riktning. Han går så långt som att kalla de omstruktureringar som sker med Covid-19 som svepskäl för en global statskupp.
🟠 GLOBALISM De makthavare som hårdast drev på för nedstängningar av sina samhällen visar sig påfallande ofta ha varit skolade i Young Global Leaders (YGL), en globalistisk elitskola organiserad och finansierad av World Economic Forum (WEF). Åtskilliga elever från YGL är idag ministrar, presidenter eller industriledare, men vissa var helt okända vid den tidpunkt när de antogs till elitskolan.
🟠 Bokrecension. Centerpartiet anses allmänt ha svikit landsbygden, en turkisk muslim som partiledare utan erfarenhet av svensk landsbygd utgör definitivt spiken i kistan. Ett alternativ för vissa tidigare sympatisörer skulle kunna vara det lilla partiet Landsbygdspartiet oberoende (LPo). Stefan Torssell har skrivit en ny bok om sin korta och stormiga tid som partiledare för LPo. Den ger en inblick i hur det kan vara att verka i ett mikroparti, men säger också något mer allmänt om hur partier fungerar. Även Norrlandsfrågan får en genomlysning.
🟠 Bokrecension. Nordiska och anglosaxiska seder och bruk är ett ambitiöst verk av knyaz Rikard, som enligt honom själv är avsett att ”användas som ett instrument för att analysera framtiden”. Han betonar även vikten av att kunna historia, men lägger samtidigt fram en rad överraskande tolkningar och slutsatser som han inte belägger, vilket förstås bekymrar en historiker som bryr sig om det vetenskapligt riktiga. Om man väljer att betrakta boken som en myt snarare än fakta, tjänar den dock som inspiration och lyfter fram många visdomar.
🟠 Bokrecension. Det här är en roman som man kan ha lite olika åsikter rörande vad den handlar om. Fransmannen Michel Houellebecq är ju en bred samtidsskildrare, alltsedan han romandebuterade med Elementarpartiklarna 1998. Han hyllades tidigt av de franska kritikerna, och har fortsatt vara relevant. I bokens avslutande ”Tack” antyds att detta kanske är hans sista roman.
🟠 Bokrecension. En historik över en gren av den svenska statsförvaltningen, det låter inte så spännande. Men om man säger att det rör sig om underrättelsetjänsten, då spetsar folk öronen. Spioner och förrädare, James Bond i verkligheten...! Så är det onekligen; underrättelsetjänst är i regel tacksamt att skildra i historisk bokform. Och en som kan detta ämne både för svenska och internationella förhållanden är Wilhelm Agrell. Hans senaste verk om spioneriets historia är Sprickor i järnridån – svensk underrättelsetjänst 1944-1992.
🟠 Bokrecension. För varje historieintresserad läsare och framför allt för militärhistoriker är detta arbete en fantastisk källa till förståelse och bedömning av Tysklands militära tradition. Dessutom en analys av Tysklands uppbyggnad av militära strategier under och efter andra världskriget. Professor Sönke Neitzel från universitetet i Potsdam är en av absolut få militära historiker som anlägger inte bara en strategisk linje i sina redovisningar utan även en ekonomisk, politisk och social sådan. Hans analys av kämpande soldater på bägge sidor av frontlinjer är opartisk och smärtsamt objektiv.
🟠 Bokrecension. Centerpartiet anses allmänt ha svikit landsbygden, en turkisk muslim som partiledare utan erfarenhet av svensk landsbygd utgör definitivt spiken i kistan. Ett alternativ för vissa tidigare sympatisörer skulle kunna vara det lilla partiet Landsbygdspartiet oberoende (LPo). Stefan Torssell har skrivit en ny bok om sin korta och stormiga tid som partiledare för LPo. Den ger en inblick i hur det kan vara att verka i ett mikroparti, men säger också något mer allmänt om hur partier fungerar. Även Norrlandsfrågan får en genomlysning.
🟠 Bokrecension. Det här är en roman som man kan ha lite olika åsikter rörande vad den handlar om. Fransmannen Michel Houellebecq är ju en bred samtidsskildrare, alltsedan han romandebuterade med Elementarpartiklarna 1998. Han hyllades tidigt av de franska kritikerna, och har fortsatt vara relevant. I bokens avslutande ”Tack” antyds att detta kanske är hans sista roman.
🟠 Ägget är en uråldrig symbol för livet. Att måla ägg förekom redan bland tidiga kristna och i Sverige har man målat ägg sedan 1700-talet. I Östeuropa är äggmålandet en stor konst.
🟠 Uppfinnerskan Maria Christina Bruhn. I början av sin regeringstid utlyste Gustav III en tävling. Den som kunde utveckla krutkarduser som motstod fukt och brand skulle belönas med 6000 daler kopparmynt. En som skickade in karduser till denna tävling var tapetmakerskan Maria Christina Bruhn. Hon vann dock inte och en annan person tog senare åt sig äran för hennes uppfinning, men hon fick till sist det erkännande hon förtjänade.
🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Vi är på väg att lära oss mycket mer om de mest svårfångade kosmiska partiklarna. Neutriner med hög energi är extremt sällsynta partiklar och är mycket svåra att upptäcka. Högenergineutriner från rymden har observerats tidigare, men detta beror på kosmiska händelser, som neutronstjärnkollisioner.
🟠 Jordens magnetfält försvagas i allt snabbare takt. I slutet på februari träffades jorden av solstormar som gav upphov till spektakulära norrsken i ovanliga färger på breddgrader där de sällan ses. Solstormarna var starka, men borde inte ha givit upphov till dessa norrsken. Det är en varning till mänskligheten som forskare och systemmedia tiger om. Vi reder i denna analys ut begreppen som en gång bara intresserade sol- och rymdforskare, men som nu kan vara mycket viktigare att förstå för gemene man än vädret. Solen inte bara styr vårt klimat och väder, utan kan också allvarligt påverka eller helt slå ut vårt högteknologiska samhälle. Jordens magnetfält försvagas alltmer och i allt snabbare takt. Tillsammans med vandrande poler och plötsligt kraftig solaktivitet förebådar det en katastrof av ofattbara proportioner.
🟠 Samtidigt som vindkraften prisas som ”klimatvänlig”, riskerar konsekvenserna för djur och natur att bli ödesdigra. För Östersjöns enda val – tumlaren – är läget särskilt allvarligt. Populationen på 500 individer är sedan länge utrotningshotad, och nu varnar forskare för att de stora vindkraftsparkerna till havs ökar belastningen ytterligare. ”Undervattensbuller kan leda till både hörselskador och död. Tumlarna är helt beroende av att kunna använda sina klickljud för att navigera och hitta mat. När deras hörsel försämras eller försvinner helt riskerar de att svälta ihjäl”, varnar Magnus Danbolt, chef för naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i Kalmar län. I denna del två av Nya Tiders reportageserie om havsbaserad vindkraft granskar vi dess förbisedda miljöeffekter.
🟠 Motarbetad forskning visar på naturliga orsaker till klimatförändringar. Solen och dess cykliska variationer har en stark effekt på jordens klimat. Det har bekräftats både experimentellt och genom att titta på hur jordens medeltemperatur varierat i takt med solens aktivitet genom årtusendena. Ändå är solen inte ens en parameter i de officiella klimatmodellerna som i stället pekar ut människan som ansvarig. Astrofysikern Henrik Svensmark, som forskat i decennier om solen och klimatet, säger till Nya Tider att det finns ett mycket stort motstånd mot all forskning som motbevisar internationella klimatpanelens antropogena klimatteori.
🟠 HISTORIA Märta Helena Reenstierna levde på Årsta gård tillsammans med sin make, Christian Henrik von Schnell. Här skrev hon de dagboksanteckningar som bland historiker kommit att bli mer kända än hon själv. I dessa anteckningar skildrade hon vardagen på Årsta samt noterade samtida händelser.
🟠 HISTORIA Maria Johanna ”Ninni” Kronberg kom på att man kan göra hållbar torrmjölk genom att torka skummjölk som sedan indunstades med upphettad luft. Genom denna uppfinning, som hon fick patent på, lades grunden för livsmedelsföretaget Semper AB.
🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.
Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna
Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna
Annonser och SEO
salj[snabel-a]nyatider.nu
Artiklar (RSS)
© 2022 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.
Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.
