Skip to Content

Många dödsoffer. Den så kallade ”Spanska sjukan” drabbade omkring en halv miljard människor. Här en bild från en provisorisk sjuksal år 1918 i Washington. Foto: Harris & Ewing/Library of Congress
PANDEMI

Ett dystert hundraårsminne: Spanska sjukan: 50 miljoner dog i historiens värsta pandemi

PappersupplaganNya Tider v. 42

Det är i år ett hundra år sedan spanska sjukan slog till. Den tros ha drabbat en halv miljard människor, vilket var en tredjedel av jordens befolkning på den tiden. Genom att kartlägga viruset har forskare kunnat konstatera att det handlade om en form av fågelinfluensa.

Publicerad: 20 oktober, 2018, 15:32

  • Svenska

Läs även

År 1998 grävde den svenskättade patologen Johan Hultin i Alaskas permafrost. Där kunde han hos en kvinna som 1918 dött i spanska sjukan hitta välbehållna virus från lungvävnaden. Samtidigt lyckades ett forskarlag i USA hitta virus i arkiverade prover från två soldater som dött samma år. År 2005 publicerade forskarna de sista sekvenserna av virusets genkarta. Virusets hölje visade sig vara av typ A och ytgenerna av typ H1N1, vilket bekräftade att det var en fågelinfluensa.

Var dessa gensekvenser ursprungligen kommer ifrån är dock fortfarande höljt i dunkel. För att studera smittan mer ingående tog forskarna 1918 års virus och ”återuppväckte” det från de döda. I experiment på möss har det visat sig vara ett hundra gånger så dödligt som sedvanliga epidemivirus.

Ett starkt immun­försvar ledde till kraftiga överreaktioner och svåra skador i lungorna. Eftersom sjuka, gamla och småbarn saknar ett starkt immunförsvar blev de inte lika drabbade.

När man jämför de kliniska förloppen och smittoegenskaperna hos influensorna 1889, 1918, 1957, och 1968 blir det tydligt att spanska sjukan var annorlunda och speciellt allvarlig. Pandemin 1918-1920 var den mest förödande av alla. I hela världen dog kanske 50 miljoner människor, men siffran är osäker och uppskattningar varierar mellan 30 miljoner och 100 miljoner.

En halv miljard infekterades, det vill säga närmare en tredjedel av jordens befolkning. Spanskan blev en av de allvarligaste infektionssjukdomar som drabbat världen sedan digerdöden på 1300-talet. I Sverige dog drygt 34 000, i Finland mer än 30 000, varav många ”röda” i fånglägren efter inbördeskriget 1918, i Norge och Danmark dog 14 000 i vardera land.

Spridningen skedde explosionsartat och kom i tre olika influensavågor. Den första började i mars-april 1918. I augusti kom den våldsamma och förödande andra vågen med ovanligt hög dödlighet i åldersgruppen 16-35 år. En ovanlig tidpunkt på året för en influensaepidemi. I början av1919 tog pandemin ny fart i en tredje våg och återigen drabbades åldrarna 16-35 år mest.

De flesta avled på grund av bakteriell lunginflammation som tog fart då viruseffekter förstört epitel i bronker och lungor, vilket var svårbehandlat eftersom antibiotika inte fanns vid denna tid. Unikt var dock att många dog även av direkta virusangrepp i lungorna, vilket orsakade ödem och blödningar i lungvävnaden. Man såg också svår alveolit och bronkiolit, det vill säga inflammation i lungblåsorna respektive bronkiolerna. De flesta dödsfallen skedde 6-11 dagar efter insjuknandet.

Varför var det de starkaste männen och kvinnorna, samt de gravida i 16-35-årsåldern som först föll offer? Forskning har visat att infektionen gav upphov till en överreaktion hos immunförsvaret. Influensan aktiverade gener kopplade till apoptos (programmerad celldöd), vilket i vanliga fall var ett effektivt försvar för att upphäva infektioner.

Men i detta fall blev celldöden så omfattande att lungornas epitel förstördes och öppnade för en fatal lunginflammation. Ett starkt immunförsvar ledde således till kraftiga överreaktioner och svåra skador i lungorna. Eftersom sjuka, gamla och småbarn saknar ett starkt immunförsvar blev de inte lika drabbade.

Från garnisonssjukhuset i Boden skrev en ung löjtnant till sina föräldrar i september 1918:

”Folk dör tröstlöst mycket. Varje dag är det någon som dör, och då det var som värst var det 26 på ett dygn. Mitt kompani är det hårdast åtgångna – 28 döda. Det är ju sådana siffror att man förstår att läkare och sjuksköterskor förtvivlar ibland.”

Var och hur fick spanska sjukan sin början? Frågan är omtvistad. Sydkina har föreslagits. Kinesiska gästarbetare skulle ha fört viruset till USA eller Frankrike där det skulle grott innan det omvandlades till pandemivirus.

En annan hypotes är de brittiska soldatlägren i Frankrike. Där fanns ingredienserna med hundratusentals unga män i trånga boenden mitt ibland höns, svin, gäss, ankor och hästar.

Många forskare anser det sannolikast att ursprungsområdet var mellersta västern i USA där de första fallen rapporterades officiellt i arméns övningsläger i mars 1918. Därifrån transporterades sedan hundratusentals soldater till världskrigets slagfält i Europa.

Globalt sett står det dock klart att de fattiga och folkrika länderna i Afrika och Asien både absolut och relativt led de största förlusterna, medan Nordamerika, Europa och Australien drabbades minst.

Dödligheten var exceptionellt hög bland många ursprungsfolk som inuiterna i Alaska, maorierna i Nya Zeeland och samerna i Skandinavien. Ny forskning visar att Arjeplog och Arvidsjaur – räknat efter det relativa antalet döda – hade det våldsammaste förloppet i hela Sverige. I blixtbelysning framträder därför familjen Skailes lidande i ett skakande drama:

Skailes var bofasta skogs­samer i den lilla fjällbyn Saden­åive högt uppe vid Pite älv. På gården bodde elva personer som alla insjuknade svårt efter husfaderns hemkomst från marknaden. När familjens nödläge upptäcktes hade farfadern och ett barn redan dött, och när sjuksköterskan Mathilda Nyberg anlände på skidor så var det en hemsk syn som mötte henne.

På golvet i det mörka iskalla köket låg hustrun i familjen med ett litet spädbarn vid sitt kalla bröst, och de övriga sjuka små barnen kravlade över hennes kropp. I en säng i samma rum låg farmodern döende, och i en liten kammare innanför köket hade husfadern i sin förtvivlan och hjälplöshet krupit undan för att slippa se och höra.

De som levde fraktades sju kilometer – på skidor – till närmaste grannby, men två av barnen dog under transporten. Sammanlagt avled åtta personer i detta hushåll under loppet av några få dagar.

Christer Nilsson

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Skymning för Reuterholm

HISTORIAÅr 1794 pågick rättegångsförhandlingarna mot de gustavianer som varit delaktiga i den Armfeltska konspirationen. Dessa rättegångsförhandlingar väckte starkt missnöje bland folket och kom att bli början på nedgången för Gustaf Adolf Reuterholm.

Den mångsidiga Hildegard

HISTORIADe som ägnar sig åt örter, kryddväxter och odling har säkert stött på Hildegard av Bingen. Denna mångfacetterade kvinna som levde på 1100-talet är lätt att bli intresserad av. Men örterna utgjorde bara en liten del av hennes omfattande verksamhet. Hennes världsbild grundades i övertygelsen att Gud och skapelsen samverkade i allt, från odling till politik.

Reuterholm mot Armfelt

HISTORIAGustaf Mauritz Armfelt hade lämnat Sverige i juli 1792, men trots det kunde inte Gustaf Adolf Reuterholm känna sig helt lugn och säker. Efter en tid upptäckte han att Armfelt och Magdalena Rudenschöld planerade att, med stöd från Ryssland, avsätta Sveriges förmyndarregering. Detta blev början på en lång process mot rojalisterna.

Reuterholm träder fram

HISTORIAUnder åren 1792-96 styrdes Sverige av en förmyndarregering som leddes av hertig Carl, som var farbror till den omyndige kungen Gustaf IV Adolf. I praktiken var det dock Gustaf Adolf Reuterholm som hade makten. Denna tid i Sveriges historia, som blivit känd som den reuterholmska tiden, kom att till stor del präglas av förföljelser och utrensningarna inleddes kort efter att Reuterholm återkommit Sverige.

Skydd mot djävulen

KULTURDet finns en gammal tradition och föreställning från medeltiden, att det är bra att sätta en hästsko ovanför ytterdörren. Många tror idag att hästskon bringar lycka till hemmet, men på den tiden var syftet att hålla djävulen borta från huset och familjen. Detta går tillbaka till en berättelse i England, där smeden Dunstan från Baltonsborough i mitten på niohundratalet fick ett löfte från djävulen själv.

Ingegerd – Storfurstinna och helgon från Sigtuna

UTRIKESEva har valt blommor med omsorg. Blåklint och gula ringblommor, de svenska färgerna. Andaktsfull går hon in i Sofiakatedralen i Kiev. Detta är en helig plats. Hon niger och gör korstecknet. Sedan går hon fram till den stora sarkofagen i grå marmor. Där vilar helgonet som skall få hennes blommor. Det är Ingegerd Olofsdotter och hennes man Jaroslav den Vise. Hon lägger ner blommorna, ber en bön och går ut i solen igen. Hon sätter sig på en bänk för att vänta på sin man, och där på bänken färdas hon tillbaka i tiden.

Vasakungens skräck

HISTORIANär år 1542 gick mot sitt slut var Gustaf Vasa djupt skakad. Den småländske bondehövdingen Nils Dacke hade vid den tiden nämligen tagit över sydöstra Sverige. Tidigare det året hade det mest omfattande bondeupproret i Sveriges historia utbrutit. Detta uppror är känt som Dackefejden.

Cajsa Warg och hennes hjelpreda

HISTORIALandskamrerdottern och hushållerskan Cajsa Warg trädde i tjänst hos rika familjer i Stockholm. Hennes erfarenheter i kök och hushåll kom sannerligen väl till pass. År 1755 gavs nämligen den första upplagan av hennes kokbok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber ut. Denna kokbok blev mycket populär redan under Wargs livstid och översattes till tyska, danska och estniska.

Gå till arkivet

Send this to a friend