Överlevnadsguide med framåtanda

Boken kan köpas här >>

Hela det moderna sättet att leva är ett experiment. I ett evolutionärt perspektiv så är det hypernytt, ett begrepp som ständigt återkommer i boken. Det innebär att vi lever i en förändringstakt som är så hög att vi inte hinner anpassa oss, varken biologiskt, kulturellt eller mentalt.

Detta är en bok som ser ut som en tegelsten, men när man väl börjar läsa går det förvånansvärt lätt. I slutet finns en ordlista, bra: för det används en del biologiska fackbegrepp. Varje kapitel avslutas med praktiska råd för olika livsområden.

Boken har en udda språklig stil. Vetenskap och associativa funderingar blandas och ibland är Heying och Weinstein snubblande nära att spåra ur helt. Det låter ungefär som när en kunnig och entusiastisk person håller ett improviserat föredrag. Det är verkligen svårt att recensera denna stil: det beror helt på dig som läsare om du tycker om ledig pratig stil eller om du vill ha en mer av torr logik.

Chestertons stängsel

Nu ska vi gå in på de olika ämnen som tas upp. Det varnas för scientism, det vill säga en förenklad bild av vetenskapen, där vi tror oss ha förstått något men bara ser vår egen förenklande tankemodell. När vi människor ska undersöka något använder vi reduktionistiska tankesätt, det vill säga vi försöker förstå vad som är det centrala i det problem vi arbetar med. Den medicinska vetenskapen har fastnat i en sådan fälla, hävdas det i boken. Läkarna proppar patienterna fulla med mediciner som till synes effektivt tar bort symptomen. Medicintänkandet är byggt för snabb effektivitet, ett slags industriellt tänkande, men vi vet inte vad de långsiktiga konsekvenserna blir, varnar författarna.

Vårt samhälle måste dämpa det hejdlösa framstegstänkandet. ”Chestertons stängsel” tas upp, det är ett resonemang som på ett bra sätt förklarar grunden i varför man ska vara åtminstone delvis konservativ. Författaren G.K. Chesterton tänkte sig ett stängsel som går tvärs över en väg. Då är det lätt att tänka att man bara ska riva bort stängslet. Men en klok person tar först reda på varför stängslet finns där, och med den kunskapen som grund kan man sedan diskutera om det ska tas bort eller inte. Det finns dold kunskap i den mänskliga naturen och kulturen.

Kön, sex och barnuppfostran

Boken är full av berättelser från parets många forskningsresor, till platser som Amazonas och Mellanamerika. Människorna de möter har ibland helt andra synsätt på mäns och kvinnors roller i samhället. Vad beror det då på att många kulturer ser helt olika på män och kvinnor? Boken ger svaret, att det är för att det på populationsnivå finns stora skillnader mellan könen.

De skriver: ”Lika är vi inte, även om det finns aktivister, politiker, journalister och akademiker som vill få oss att tro det.”

Sedan går författarna in på vad sexuell reproduktion är, bland djur och bland människor. ”Sexuell förökning har alltid varit en besvärlig och kostsam affär”, skriver de, ett påstående många av oss nog kan bekräfta. Men sexuell förökning har fördelen att arten kan anpassa sig till nya förhållanden – om individerna bara klonar sig blir det ju inte mycket genetisk variation.

Författarna skriver att det är helt befängt att påstå att kön är samma som genus. De går också igenom varför arbetsfördelning mellan könen är helt naturligt.

När det gäller barn, så varnar Heying och Weinstein för när vuxna styr barns lekar för mycket. Lek är lärande och barn måste lära sig hantera ansvar och risker för att kunna utvecklas till kapabla vuxna. Att curla barnen är inte bra. Barn bör också tidigt lära sig göra praktiskt arbete, inte bara teoretiskt pluggande. De tar upp att skolan fortfarande fungerar för mekanistiskt, att barnen ses som kärl som ska fyllas med något. Återigen ser vi här det reduktionistiska synsättet på människan.

När det gäller universitet och högskolor, så skriver de: ”Ett universitet kan inte maximera sökandet efter sanning och strävan efter social rättvisa samtidigt.” På ett annat ställe i boken berättar de om när de undervisat, och utsatts för ”social justice warriors” och liknande dårar som ställt till kaos i undervisningen. De avslöjar att det var lärare som hade indoktrinerat studenterna så att allt spårade ur.

Reklam och postmodernism som förvirrar

Två företeelser som är hypernya och är överallt i våra liv är reklam och konsumtion som identitetsskapare. Författar­duon skriver:
”Det främsta målet för marknads­förare är att skapa missnöje och förmedla intrycket att andra är mer nöjda än man själv […] Vi matas med narrativ som inte har fått bevisa sitt värde över tid.”

Om postmodernismen skriver man: ”En av postmodernismens mest förbluffande slutsatser är att hela verkligheten är socialt konstruerad.” Författarna lägger fram teorin att denna befängda idé är orsakad av att många människor nuför­tiden interagerar alldeles för lite med den fysiska verkligheten.

Det är väldigt mycket åsikter i den här boken, en del är välunderbyggda, andra är mer hugskott, och en del av levnadsråden är lite av truismer. Men den lättflytande stilen gör att man läser och lär sig mycket. Jag kommer att tänka på en annan amerikan, Henry David Thoreau, som på 1850-talet skrev sin berömda bok Skogsliv vid Walden, med varningar för framstegshysteri och med intressanta tankar om vilket liv vi människor är byggda för. Denna bok för vidare liknande idé­innehåll och avslutas, precis som Skogsliv vid Walden, med en försiktig optimism inför framtiden.