Anton Stigermark

Artiklar av Anton Stigermark

När politiken stryper kulturflödet

När politiken stryper kulturflödet

🟠 Ändå kan jag tycka ett det ovan angivna citatet är en aning kategoriskt. Dess upphovsman, och de som ger honom sitt medhåll, verkar föreställa sig att det finns en kulturell bas på vilken reser sig ett samhällsliv vars villkor denna dikterar alltigenom. Det ska på den punkten inte glömmas att kulturen inte bara formar oss, utan att också vi formar den. Politiken är en del av kulturen, av samhällslivet, och den har således kapacitet att förändra den. Inte bara i meningen att rubba människornas föreställningar, utan också genom att materiellt styra dess förutsättningar. En tid efter valet 2018 bildades i Sölvesborg ett partisamarbete som därefter blivit känt som Samstyret, och vilket inkluderar SD, KD, M och lokala Solpartiet. Samstyret verkar vara eniga om en gemensam politisk linje och har – vilket är närmast historiskt – visat på en envishet när det kommer till att hävda denna linje gentemot oppositionen. Bland annat vägrar man nu ta emot fler migranter, och uppmuntrar socialdemokratiskt styrda motsvarigheter, där migranter påstås utgöra en vinst för lokalsamhället, att ta dem istället. Mest intressant i sammanhanget är emellertid att Samstyret har tagit tag i den lokala kulturpolitiken och bestämt att så kal­lad ”provocerande” konst inte längre ska köpas in och visas upp i det offentliga rummet. Detta gäller särskilt den uppmärksammade menskonsten, vilken också visas upp över hela Stockholms tunnelbanenät. Reaktionerna från lokala vänsterkonstnärer har varit upprörda. Det heter att politikerna inte har att göra med konsten och att de ska hålla sig borta från kulturlivet. Detta klingar oerhört falskt när man tittar på hur kulturpolitiken bedrivs och har bedrivits. Politiker på vänsterkanten har aldrig tvekat inför att låta de egna värderingarna sätta tonen för kulturlivet. Så länge vi har ett kulturliv som finansieras via skattsedeln är det dessutom oundvikligt att politiker har någonting att säga till om. Ett alternativ kan annars vara att all offentlig finansiering stryps, men detta förslag har inte förts upp på dagordningen av sagda konstnärer. Upprördheten är annars förståelig: Det var länge sedan en konservativ kulturpolitisk linje lades fram och försvarades i svensk politik. Det går alltid att tala om kultur och idéer, men någonstans är politik också en konkret verksamhet. Den som bor i Stockholm får dagligen se menskonst därför att politiker har bestämt det. Politiker med en annan dagordning skulle kunna hävda en annan linje. Att hävda en annan linje har dock ingen vågat – fram tills nu. Denna gång äger det rum i det lilla, men i större skala kan det få följdverkningar för svensk politik: både hur den bedrivs och hur vi tänker om den.

Vad Karlssons nya tankesmedja kan säga om SD:s framtid

Vad Karlssons nya tankesmedja kan säga om SD:s framtid

🟠 Sverigedemokraternas chefsideolog Mattias Karlsson har tagit initiativ till en ny konservativ tankesmedja. Ett förtroenderåd har presenterats i vilket ingår en ideologiskt heterogen skara medarbetare. I denna debattartikel resonerar skribenten Anton Stigermark om vad lanseringen kan säga om SD:s övergripande strategi samt vad den kan innebära för konservatismen.

Hög tid att reparera gammalt misstag

Hög tid att reparera gammalt misstag

🟠 Hemlöshet är ett stort problem i Sverige, vilket delvis beror på 1995 års stora psykiatrireform där många kroniskt sjuka skrevs ut till egna boenden. Många kunde inte hantera friheten utan hamnade i problem med hemlöshet som följd. Samhället bör därför återta ansvaret för de som inte klarar av att ta hand om sig själva, argumenterar Anton Stigermark, konservativ debattör och pol.mag. vid Uppsala Universitet.

Den gröna väckelserörelsen

Den gröna väckelserörelsen

🟠 Den så kal­la­de klimatrörelsen har de senaste åren gått fram som en potent ideologisk kraft. Anton Stigermark ser emellertid hur klimatrörelsen kan betraktas som en form av väckelserörelse som i likhet med tidigare religiösa rörelser framför allt appellerar till negativa känslor av skuld och ångest. Situationen riskerar att bli farlig i ett läge när rörelsens anhängare kan utöva politiskt inflytande.

Sabuni och det politiska bedrägeriet

Sabuni och det politiska bedrägeriet

🟠 Nyamko Sabuni är ny partiledare för Liberalerna. Somliga debattörer menar att detta är positivt och kommer att innebära en högersväng för Liberalerna. Skribenten Anton Stigermark hävdar dock motsatsen och argumenterar för att Sabunis högergir är skenbar och att det hade varit mer fördelaktigt om den öppet liberale Erik Ullenhag hade blivit vald istället.

Donald Trump i svensk media

Donald Trump i svensk media

🟠 Donald Trump har varit kontroversiell i svensk media sedan han påbörjade sin kampanj för att bli USA:s president. Nu har författaren Michael Nystås analyserat hundratals tidningsartiklar och inslag i radio och tv, där han metodiskt kartlägger Trump-fientligheten. ”Det är hög tid att nyansera bilden av USA:s president”, skriver han, och vill varna allmänheten för att låta sig luras av en agendadrivande journalistkår.

Slutet på en era

Slutet på en era

🟠 För en tid sedan sändes det sista avsnittet av den populära tv-serien Game of Thrones. Därmed nådde tjugohundratalets kanske mest betydelsefulla populärkulturella produktion sitt avslut. Anton Stigermark skriver i denna artikel några avslutande reflektioner om seriens allmänkulturella och politiska betydelse.

Social repression som politisk metod

Social repression som politisk metod

🟠 Etablissemanget har övergett utsikterna för ett rationellt samtal gällande mångkultur och invandring. Det som nu gäller är att människornas invändningar ska hanteras genom en appell till rädslan att bli uthängd och offentligen fråntagen sin heder. Men den sociala repressionen som politisk metod kommer inte bara från vänstern, utan från ett mycket bredare etablissemang. Att upprätthålla den politiska korrekt­heten har blivit en fråga som går över den traditionella höger/vänster-skalan. Det skriver Anton Stigermark i veckans debattartikel.

Kristendomen  och marxismen

Kristendomen och marxismen

🟠 Kristendomen och marxismen har historiskt sett framstått som motsatspar vilka varit inbegripna i en lång och oförsonlig konflikt. Den tidigare brukar vanligtvis associeras med försvar för den etablerade ordningen och en skarp pessimism gällande möjligheterna att förverkliga paradiset inom ramarna för den mänskliga tillvaron. Marxismen är i kontrast till detta en revolutionär lära som går till storms mot de etablerade eliterna – åtminstone fram tills det att marxister etablerar sina egna eliter – och utlovar att paradiset både kan och ska förverkligas på jorden. Det säger sig självt att dessa läror inte borde gå att föra samman med varandra.

Page 1 of 3 1 2 3

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.