Skip to Content

I verk som En natt i juli skildrar Jan Fridegård statarnas hårda liv. Bilden från år 1933 visar några statare. Foto: Wikimedia Commons/Gunnar Herbert Lundh
HISTORIA

Statare, trälar och Jan Fridegård

Digital utgåva

I sina litterära verk skildrar Jan Fridegård (1897-1968) de svenska proletärernas hårda verklighet, i synnerhet statarmiljön han själv kom från, samtidigt som han väver in inslag av folktron i berättelserna. På så vis ger hans verk intressanta inblickar i ett Sverige som inte längre finns, men vars minne lever kvar.

Publicerad: 10 juni, 2019, 08:40

  • Svenska

Läs även

Jan Fridegård skildrar främst statarnas, men även trälarnas, liv i sina böcker.
Foto: Wikipedia/Vecko-Journalens julnummer år 1943.

”När jag sedermera kom den bättre flickan närmare undrade jag vad det var som gjorde henne bättre än fabriksflickorna. Den enda skillnaden jag märkte bestod i underklädernas kvalitet.”

Citatet är hämtat ur Jan Fridegårds roman Jag Lars Hård som kom ut år 1935 och handlar om den unge stataren Lars Hård som dras in i ett faderskapsmål. Vad som även tas upp i den här romanen är de klasskillnader som rådde under Fridegårds livstid. Detta kommer till uttryck genom att romanfiguren Lars Hård (som är Jan Fridegård själv) nämligen har haft tillfälliga sexuella förbindelser med inte mindre än tjugo fabriksflickor innan han träffar tre herrskapsflickor och under sina möten med herrskapsflickorna börjar han fundera över vad som egentligen skiljer dessa fina unga damer från fabriksflickorna.

Klasskillnaderna är ett av de återkommande motiven i Jan Fridegårds författarskap. Skillnaderna mellan hög och låg både betonas och ifrågasätts i flera av hans böcker och det är inte helt osannolikt att det är författarens egna reflektioner som kommer till uttryck genom hans romanfigurer, då hans liv och författarskap tycks ha hängt mycket tätt ihop.

Jan Fridegårds liv och tidiga författarskap

Jan Fridegård föddes som Johan Fridolf Johansson den 14 juni 1897. Hans föräldrar var statare i Enköpings-Näs socken i Uppland. I en av de självbiografiska texter som finns utgivna i boken Jag, Jan Fridegård minns Fridegård sin uppväxtmiljö på följande sätt: ”Armodet var stort och föräldrarnas slit nästan ofattligt när man efteråt tänker på det. Men fattigdomen var stark och renlig – mina föräldrar var stolta och krusade ingen.”

Enligt Fridegård hade fadern dessutom alltid ”oppositionen, för att inte säga revolutionen inom sig. När han hade brännvin hemma, höll sig godsägaren helst undan och kunde ändå inte sitta säker på sitt kontor. Med en underlig eld i ögonen gick far ibland ned och talade om för honom att han var en utsugare och att han inte borde sitta för säker på sin plats.”

När det gäller Jan Fridegård själv skriver Ebbe Schön i boken Jan Fridegård: Proletärdiktaren och folkkulturen att han aldrig passade in helt i statarmiljön, särskilt inte på åkern där han fann ”sig tafatt och oduglig och möttes av kamraternas hån”. Han var snarare, enligt Schön, ”föga bunden av kollektivets krav. Han var en relativt självständig person som sökte bryta sig loss ur statarmiljön för att skaffa sig andra försörjningsmöjligheter”. Hans första steg ur statarlivet förde honom till militären där han tjänstgjorde som dragon vid Livregementet, men i samband med den här tiden, skriver Schön, blev han ”inblandad i en olaglighet” och hamnade på Kronohäktet på Långholmens fängelse år 1919. Där satt han, enligt Schön, fram till mars 1920. Det brott han blivit anklagad för var stöld och sin tid i fängelset skildrar han i bland annat den andra boken om Lars Hård, Tack för himlastegen, som gavs ut 1936.

Jan Fridegårds liv var allt annat än lugnt. Innan han blev författare satt han, bland annat, på Långholmens fängelse.
Bilden som togs år 1910 visar fängelsets rastgård. Foto: Wikimedia Commons

Efter att ha avtjänat sitt fängelsestraff försökte Fridegård, enligt Schön, ”sig på en mängd olika yrken och tillfällighetsarbeten; han arbetade på kakelfabrik, var försäkringsinspektör, maskinmjölkare, tegelarbetare, gårdfarihandlare, expedit i klädesaffär, hamnarbetare med mera.” Alla dessa olika försök slutade dock i misslyckanden, men istället för att ge upp började han läsa mer och börja bli intresserad av att skriva. Schön berättar att Fridegård redan 1925 började skriva ”dikter och små artiklar” till Enköpings-Posten innan han kom i kontakt med den anarkistiska tidningen Brand som år 1927 publicerade hans debutroman En bonddrängs väg till Långholmen som en följetång. Trots detta hade han, enligt Schön, svårt att klara sig och att han dessutom hade ett oäkta barn att betala ett underhållsbidrag till underlättade inte situationen. Dock fortsatte han skriva och år 1931 publicerades hans diktsamling Den svarta lutan och två år senare utgavs hans roman En natt i juli som handlar om statarpojken Johan From som dödar en strejkbrytare. En natt i juli räknas som en av de första romanerna inom den så kallade statarskolan, som är benämningen på de författare som skildrade de svenska statarnas liv. Förutom Jan Fridegård räknas även Moa Martinsson och Ivar Lo-Johansson till statarskolan.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Cajsa Warg och hennes hjelpreda

HISTORIALandskamrerdottern och hushållerskan Cajsa Warg trädde i tjänst hos rika familjer i Stockholm. Hennes erfarenheter i kök och hushåll kom sannerligen väl till pass. År 1755 gavs nämligen den första upplagan av hennes kokbok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber ut. Denna kokbok blev mycket populär redan under Wargs livstid och översattes till tyska, danska och estniska.

Stormaktstidens hovmålare, Om hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl

INRIKESDavid Klöcker Ehrenstrahl var en av den svenska stormaktstidens mest betydelsefulla och framstående målare. Han lyckades med hjälp av färg och penslar fånga allt från kungafamiljens prakt till hundars lekfullhet. Genom sitt måleri kom han att representera barocken i svensk konst och flera av hans verk är berömda och uppskattade än i dag.

Det gåtfulla ljuset i skyn: Om Betlehemsstjärnan

HISTORIAI Matteusevangeliet berättas att österländska stjärntydare sökte upp nyfödde Jesus efter att ha skådat en stjärna på himlen. Denna stjärna, som endast nämns i ett av de fyra evangelierna, är en gåta som än idag inte har kunnat lösas.

Skogsarbetarhustrun och vanten

HISTORIAErika Aittamaa bodde i byn Lovikka i Tornedalen. Hennes familj var fattig och hon stickade därför vantar som hon sedan sålde. En dag år 1892 råkade hon sticka vantar som var så tjocka och hårda att kunden inte ville ha dem, men dessa kom att bli de allra första lovikkavantarna.

Att mörda en krigarkung – Recension av Upprättelsen – Olof Dagström och motivet bakom mordet på Karl XII

HISTORIADen 30 november 1718 stupade Karl XII vid Fredrikstens fästning i Norge. Överstelöjtnant Olof Dagström inledde därefter en omfattande utredning av kungens död och upptäckte att Karl mördats av fransmannen André Sicre på order av Ulrika Eleonora den yngres make, Fredrik av Hessen-Kassel. Denna utredning och dess följder tas upp av Bob G Lind i boken Upprättelsen – Olof Dagström och motivet bakom mordet på Karl XII. Boken väcker dock frågor.

Livets, dödens och kungens skald

HISTORIACarl Michael Bellmans sånger och epistlar har sjungits, studerats och älskats länge. Dock har upphovsmannen och hans karriär, samt de verkliga personerna bakom gestalterna Fredman och Movitz, kommit att överskuggas av verken. Bellman blev, tack vare den kulturella guldåldern under Gustaf III:s regeringstid, en allmänt berömd skald redan under sin livstid. Dock dog han utfattig och skuldsatt år 1795.

Jüri Lina: Sverige är Sovjet 2.0

Jüri Lina intervjuas om sina erfarenheter av kommunismen i Estland och hur han idag ser liknande mönster och repression mot oppositionella i Sverige.

Upptäcktsresa i runornas tecken

KULTURI Sverige finns över 2 000 runstenar. Hur många som ännu inte har kommit i dagen vet man inte. Nya fynd görs. Runstenarna lyser som fyrtorn i mörkret. Med sina olika meddelanden har de en fantastisk historia att berätta. Följ med på en upptäcktsresa i runornas tecken!

Gå till arkivet

Send this to a friend